Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

villkor om vilka som får använda produkten. Det finns tre kategorier för användning (1.
yrkesmässig användning med tillstånd, 2. yrkesmässig användning och 3. allmän
användning). För medel i kategori 1 gäller särskilda kunskapskrav för användaren.
Tillståndsprövning och kunskapskrav hanteras av Socialstyrelsen när det gäller åtgärder mot
ohyra och skadedjur och av Arbetsmiljöverket i övriga fall (25 §, 46-49 §§).
Naturvårdsverket har utfärdat allmänna föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel som
kan ha tillämpning även på biocidprodukter (SNFS 1997:2, allmänna råd AR 97:3 och NFS
2000:7), dock inte på biologiska medel. Exempelvis innehåller dessa regler krav på anmälan
till kommunal nämnd innan medel sprids i områden över 1000 m 2 där allmänheten har
tillträde. Anslag måste alltid sättas upp när behandling skett i sådana områden.
Behovet av EU-regler aktualiseras år 2015
Enligt EU:s nya biocidförordning ska kommissionen tre år efter ikraftträdandet lämna en
rapport till rådet och parlamentet om hållbar användning av biocidprodukter (dvs. sannolikt
2015). Denna rapport kan i sin tur leda till en utveckling av regler om användningen av
biocidprodukter, sannolikt i direktivet om hållbar användning. Rapporten ska enligt
biocidförordningen behandla ett antal aspekter:
- Främjande av bästa praxis som ett sätt att minska användningen av biocidprodukter så
långt det är möjligt.
- Sätt att övervaka och följa upp användningen av biocidprodukter.
- Utveckling och tillämpning av principer för integrerad bekämpning som stöd vid
användning av biocidprodukter.
- Risker med användning av biocidprodukter i särskilda områden som kan avse skolor,
arbetsplatser, daghem, allmänna utrymmen, vård av äldre, vattenområden (ytvatten och
grundvatten) samt om ytterligare åtgärder behövs för sådana områden.
- Om förbättrad spridningsutrustning kan bidra till en hållbar användning av
biocidprodukter.
Denna uppräkning innehåller naturliga frågor att ta upp när man diskuterar biocidanvändning.
Listan skulle dock kunna kompletteras, t.ex. med utvecklingen av enhetliga
användarkategorier (jfr de svenska reglerna), utbildningskrav och information till
allmänheten. Sannolikt kommer kommissionen också att åtminstone diskutera frågan om krav
på nationella planer för att begränsa användningen, liknande de planer som ska tas fram för
växtskyddsmedel.
Behövs särskilda EU-regler om användning av biocidprodukter?
Biocidprodukter är betydligt mer komplexa när det gäller användningen än växtskyddsmedel,
eftersom det finns så många helt olika typer av biocidprodukter som verkar på olika sätt och
som aktualiserar olika problemställningar vid användningen. Detta illustreras av att
produkterna indelas i 23 produkttyper, som hanteras individuellt. Detta gör det svårt att ta
fram enhetliga regler för alla typer av produkter. Sannolikt behöver regler om användning
skilja sig åt mellan produktgrupperna.
Många biocidprodukter har farliga egenskaper som gör att en felaktig användning kan leda till
stora hälso- och miljörisker. Trots de krav på tillstånd och utbildning som finns i Sverige för
att använda de farligaste medlen förekommer t.ex. förgiftningsfall med en viss
regelbundenhet. Medlen används ofta i inomhusmiljöer och i andra sammanhang där enskilda
kan exponeras. Mot den bakgrunden är det klart att regler om användningen är motiverade,
dvs. det räcker inte alltid med den kontroll som görs vid godkännandeprövningen av medlen
och med den användarinformation i form av etiketter och bruksanvisningar som beslutas i
79