Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

praktiken kringgicks. Antalet dispenser hade ökat från 59 år 2007 till 321 år 2010. Detta
kunde enligt PAN inte förklaras med att antalet fall av ”oförutsebara fara” hade ökat så
mycket mellan dessa år (rapporten gällde dispenser enligt äldre regler).
En förklaring till den kraftiga ökningen i antalet redovisade dispenser torde vara att givna
dispenser tidigare inte har redovisats korrekt till kommissionen av vissa länder. Samtidigt är
det sannolikt att dispensgivningen faktiskt har ökat, vilket delvis kan hänga samman med att
ett antal verksamma ämnen som tidigare använts i Europa i växtskyddsmedel har försvunnit i
slutfasen av översynsprogrammet. Ett exempel är ämnet 1,3-diklorpropen, som inte togs upp
på listan över verksamma ämnen efter en lång diskussion om miljökonsekvenserna av en
fortsatt användning 53 . Flera länder har dock fortsatt att ge dispenser till medel med detta ämne
för bekämpning av nematoder, medan Sverige sedan lång tid tillbaka har kunnat hantera
problemen med icke-kemiska åtgärder som växtföljd, användning av toleranta sorter osv.
Om dispenser ges som ett enklare alternativ till en fullständig godkännandeprövning är detta
givetvis inte acceptabelt från hälso- och miljösynpunkt, och det strider uppenbart mot
avsikten med reglerna. Särskilt gäller detta om dispenserna upprepas år efter år. Samtidigt kan
man inte bortse från att det finns ett behov av att kunna ge dispenser t.ex. när man får
oväntade angrepp på en gröda av skadeinsekter. Om dispensgivningen varierar mellan
medlemsstaterna kan det också påverka konkurrensförhållandena, så att jordbruket i ett land
med en liberal praxis i fråga om dispenser får en fördel jämfört med länder med en striktare
praxis. Detta är givetvis inte heller acceptabelt och gör det dessutom svårare eller mindre
lönsamt att utveckla och använda alternativa metoder för växtskydd i enlighet med
principerna i EU:s strategi för hållbar användning.
Med de nya reglerna i EU-förordningen om växtskyddsmedel finns det större möjligheter att
ge dispenser än tidigare, eftersom det inte behöver röra sig om en fara som är ”oförutsebar”.
Man kan därför känna en viss oro över att dispensgivningen kommer att öka ytterligare.
Samtidigt har det dock införts utvidgade möjligheter att ge ömsesidigt erkännande av
produktgodkännanden (artikel 40.2 i förordningen (EU) nr 1107/2009), vilket eventuellt kan
begränsa behovet av dispenser. Möjligheten att ge utvidgade produktgodkännanden för
mindre användningar har också stärkts (artikel 51). Kommissionen arbetar med att ta fram en
vägledning för dispensgivning, vilket helt har saknats tidigare, och är sannolikt mer
uppmärksam än tidigare på problematiken med dispenser.
Sammanfattningsvis är det viktigt inför framtiden att den ansvariga myndigheten (KemI)
följer utvecklingen och verkar för en praxis som innebär att dispensmöjligheten inte
missbrukas. Det är också viktigt att Jordbruksverket, eventuellt i samråd med
jordbruksnäringen, följer upp och vid behov reagerar om man uppmärksammar att
konkurrensen snedvrids genom ett sådant missbruk.
Förenklingar i prövningen av biocidprodukter
EU:s nya biocidförordning innehåller många nyheter, av vilka en del syftar till en effektivare
tillståndsprövning. Exempel är EU-gemensamma godkännanden och en utvidgad användning
av beslutsfattande genom ömsesidigt erkännande. Vi tycker också att vissa gemensamma
standarder när det gäller användning är viktiga för att få till stånd en effektiv
tillståndsprövning (se nästa avsnitt). Liksom för växtskyddsmedlen är dock det viktigaste i
dagsläget att se till att de nya reglerna i praktiken kommer att tillämpas på ett effektivt och
smidigt sätt.
53 Kommissionens beslut 2011/36/EU.
77