Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

Det är viktigt att bevaka att denna praxis i praktiken följs i framtiden. Exempelvis bör man
undvika att ämnen tas upp på förteckningen över verksamma ämnen enligt EU-förordningen
när de endast har en fysikalisk verkan.
Jordbruksstöd och förenklingar i tvärvillkor
Behovet av förenklingar har också diskuterats i samband med stödsystemen på
jordbruksområdet. Utbetalningen av stöd förutsätter ofta att villkoren följs i godkännanden för
växtskyddsmedel och att gällande krav för hanteringen följs (t.ex. utbildningskrav, krav på
lagring, spridning osv.). Detta gäller t.ex. för miljöersättningarna i det svenska
landsbygdsprogrammet. Den som söker gårdsstöd, miljöersättningar, handjursbidrag och
några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren. Tvärvillkoren är regler som ska följas
för att lantbrukaren ska få full utbetalning av sina jordbrukarstöd. De flesta tvärvillkoren är
inga nya regler, utan de finns i svensk lagstiftning eller EU:s lagstiftning sedan tidigare. En
uppsättning tvärvillkor gäller efterlevnaden av ett antal villkor i gällande regler om hantering
av växtskyddsmedel.
Syftet med tvärvillkoren är att få fler lantbrukare att bli ännu bättre på att följa den
lagstiftning som gäller. Alla lantbrukare i EU måste följa tvärvillkoren. Tvärvillkoren ska
bidra till att bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra den yttre miljön och djurmiljön,
minska smittspridning och få säkrare livsmedel. Det har dock förekommit en diskussion om
nyttan med tvärvillkoren. I fråga om växtskyddsmedel avser tvärvillkoren oftast krav som
ändå gäller, och det kan därför diskuteras om de egentligen tillför något. De anses dock kunna
bidra till en förbättrad kunskap hos jordbrukarna om regelsystemet för växtskyddsmedel.
Villkoren har ibland setts som byråkratiska och svåra att följa upp. Konsekvenserna av att
bryta mot villkoren genom att stöden sätts ner har kritiserats som orättvisa 50 .
Frågan om en reform av systemet med tvärvillkor är viktig ur regelförenklingssynpunkt. En
annan aspekt är att kontrollen av villkoren kan bidra till en effektiv tillsyn av reglerna om
växtskyddsmedel. Båda dessa aspekter faller utanför ramen för vårt uppdrag.
Dispenser från godkännandekrav för växtskyddsmedel
Det finns vissa möjligheter att använda växtskyddsmedel utan att kravet på godkännande i
den aktuella medlemsstaten är uppfyllt 51 . Detta kräver att en dispens ges av den ansvariga
nationella myndigheten, som får gälla i högst 120 dagar. Enligt de äldre reglerna i direktiv
91/441/EG kunde dispens medges för en begränsad och kontrollerad användning om åtgärden
var nödvändig på grund av en oförutsebar fara som inte kunde motverkas med andra medel
(artikel 8.4). I den nya förordningen finns i princip samma dispensmöjlighet, men ordet
”oförutsebara” har tagits bort. Det räcker med att åtgärden framstår som nödvändig på grund
av en fara som inte kan avvärjas på något annat rimligt sätt (artikel 53). Dispensen ska
anmälas till kommissionen, som får besluta om åtgärden ska godtas eller inte efter att ha hört
en kommitté med representanter för medlemsstaterna. I praktiken har sådana beslut såvitt
bekant aldrig fattats, varken enligt de nya eller de äldre reglerna.
En miljöorganisation på området (PAN, Pesticide Action Network) redovisade i en rapport år
2011 52 att antalet dispenser har ökat mycket kraftigt på senare år och hävdade att
dispensmöjligheten missbrukades så att kravet på godkännande av växtskyddsmedel i
50 Miljöeffekterna av tvärvillkoren har bedömts i Jordbruksverkets rapport 2011:5. Förslag till ändringar av
systemet efter 2013 finns i Jordbruksverkets rapport 2011:4.
51 Liknande regler finns för biocidprodukter, men dispensreglerna har blivit mest omdiskuterade på
växtskyddsmedelsområdet.
52 Se www.pan-europe.info
76