Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

Naturvårdsverkets rapport (se ovan) och som vi inte tar upp här. I övrigt tar vi i detta avsnitt
upp några frågeställningar som gäller tillämpningen och den framtida utvecklingen av EUreglerna
om godkännande.
Behovet av förenklingar
EU-reglerna om bekämpningsmedel är mycket komplicerade och ställer stora krav, särskilt på
de företag som ansöker om godkännande för bekämpningsmedel eller verksamma ämnen och
på de myndigheter som ska tillämpa reglerna. Detta är naturligt, eftersom det rör sig om
kemikalier med farliga egenskaper som avsiktligt sprids i miljön. Kraven måste vara höga för
att eventuella risker ska kunna kontrolleras effektivt. Samtidigt är det dock mycket viktigt att
alla möjligheter till förenklingar tas till vara, särskilt när det gäller medel med mindre farliga
egenskaper där riskerna med användningen kan antas vara lägre. Annars kan introduktionen
på marknaden av alternativa medel som har mindre farliga egenskaper än de redan godkända
försvåras. Ofta tas de alternativa medlen fram av små företag med begränsade resurser jämfört
med de stora producenterna av bekämpningsmedel. Det kan t.ex. röra sig om biologiska
bekämpningsmedel som kan ersätta kemiska medel, men med mindre risker vid
användningen.
De nya EU-reglerna om godkännande av bekämpningsmedel innehåller vissa möjligheter till
förenklade förfaranden för lågriskprodukter och för allmänkemikalier (”basic substances”).
Det är i dagsläget oklart vilka ämnen som ska klassas som allmänkemikalier, men ett arbete
pågår med detta. Några ytterligare möjligheter till förenklingar bör dock nämnas.
Förenklingar i prövningen och hanteringen av växtskyddsmedel
I fråga om växtskyddsmedel kvarstår en viss oklarhet i de nya reglerna om huruvida
fysikaliskt eller mekaniskt verkande medel är undantagna från tillståndsplikt. Tidigare fanns
ett undantag för fysikaliskt verkande medel i de svenska reglerna. Det kan t.ex. röra sig om
medel som verkar som en fysisk barriär som hindrar skadeinsekter att komma i kontakt med
växter eller delar av växter. Definitionerna i den nya EU-förordningen av begreppen
”växtskyddsmedel” och ”verksamt ämne” är inte helt tydliga på denna punkt. Det sägs dock
att ett verksamt ämne ska ha ”allmän eller specifik verkan” på skadegörare (artikel 2.2). Detta
bör tolkas som att en sådan verkan inte finns om det är fråga om ett medel som bara innebär
ett fysiskt hinder, utan att skadegöraren påverkas av medlet på annat sätt. En sådan tolkning
torde stämma med praxis vid tillämpningen av de äldre reglerna om växtskyddsmedel. I denna
äldre praxis har man också konstaterat att medel som inte har en aktiv kemisk eller biologisk
funktion på skadeorganismen inte är växtskyddsmedel, och det finns ingen anledning att anta
att de nya EU-reglerna ska ha en annan innebörd än de äldre på denna punkt. Vi anser därför
att EU-reglerna bör tolkas så, att medel som endast agerar som en fysisk barriär eller som i
övrigt inte har en aktiv kemisk eller biologisk funktion på skadeorganismen, inte ska anses
som prövningspliktiga växtskyddsmedel. En motsvarande princip gäller dessutom
uttryckligen enligt reglerna om biocidprodukter.
Det är viktigt att en praxis upprätthålls som innebär att dessa produkter inte behöver
tillståndsprövas, eftersom det därmed skapas ett incitament att ta fram säkrare alternativ till
kemiska eller biologiska bekämpningsmedel. Ett aktuellt exempel kan vara den behandling av
skogsplantor mot angrepp av snytbagge som har utvecklats i Sverige och som innebär ett
alternativ till en omfattande användning av kemiska medel. Behandlingen kan t.ex. innebära
(det finns flera alternativ) att ett tunt skikt av sand läggs på plantan med ett vattenlösligt lim,
så att insekten inte kommer åt plantan. Det finns många andra exempel på fysikalisk verkan.
75