Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

isten på data och därmed leda till skador på hälsa eller miljö vid användningen. Det finns
dock ett mycket stort antal mängd ämnen som hanteras i låga volymer, och det ansågs
nödvändigt att begränsa informationskraven för dessa när Reach tillkom, av praktiska skäl
och för att begränsa de krav som ställdes på industrin.
De låga informationskraven för ämnen som registreras i intervallet 1-10 ton (i det följande
kallade lågvolymämnen) har kritiserats och var en av de mest omstridda frågorna inför det
slutliga beslutet om Reach. Kritiken riktade in sig på informationskraven men också på att det
inte krävs någon kemikaliesäkerhetsrapport i samband med registreringen av lågvolymämnen
(Reach artikel 14). Det finns därmed inte något krav på att tillverkare/importörer genomför
och redovisar en riskbedömning enligt principerna i Reach för de rekommenderade
användningsområdena för ett ämne. Viss information om riskhanteringsåtgärder ska alltid
lämnas i säkerhetsdatabladet som går till yrkesmässiga användare, men detta allmänna krav är
således när det gäller lågvolymkemikalier inte förenat med ett krav på att systematiskt
bedöma vilka risker som faktiskt föreligger och hur man undviker skadlig exponering.
När bör lågvolymkraven ses över?
Kritiken ledde till en regel i Reach om att lågvolymkraven i Reach ska ses över.
Informationskraven ska enligt artikel 138.3 ses över i den rapport om tillämpningen av Reach
som lämnas av kommissionen vart femte år och första gången senast den 1 juni 2012. Nästa
rapport ska således lämnas år 2017. Frågan om en kemikaliesäkerhetsrapport ska lämnas i
registreringen ska ses över av kommissionen senast den 1 juni 2019 (artikel 138.1, för CMRämnen
senast den 1 juni 2014). Dessa bestämmelser ska ses mot bakgrunden av att kraven på
registrering i Reach av lågvolymämnen som redan finns på marknaden börjar gälla den 1 juni
2018. Vid denna tidpunkt ska alltså alla lågvolymämnen på marknaden registreras (antalet
lågvolymämnen har tidigare uppskattats till över 20 000). Om informationskraven i Reach
skärps måste detta alltså ske före denna tidpunkt för att ändringen ska få någon större effekt.
Tillverkare och importörer måste vidare få en rimlig tid på sig för att förbereda sina
registreringar till den 1 juni 2018 och anpassa sig till ändrade krav. Kommissionens andra
rapport om tillämpningen av Reach år 2017 kommer därmed för sent för att hantera frågan om
ändrade informationskrav. Slutsatsen blir alltså frågan måste tas upp redan i behandlingen av
den rapport som ska lämnas år 2012.
När det gäller frågan om en kemikaliesäkerhetsrapport för lågvolymämnen kommer den
översyn som ska göras i Reach enligt artikel 138.1 för sent för att påverka kraven vid
registreringen år 2018 av lågvolymämnen. Ändrade regler kommer att få genomslag bara för
registreringar av nya ämnen som kommer ut på marknaden.
KemI har tidigare kritiserat de otillräckliga informationskraven för lågvolymämnen. Mot den
nu redovisade bakgrunden är en rimlig slutsats att Sverige måste arbeta för en skärpning av
kraven och att frågan måste tas upp redan i samband med den begränsade översyn av Reach
som sker år 2012. Frågan om krav på en kemikaliesäkerhetsrapport för lågvolymämnen kan
dock anstå något, eftersom det knappast är realistiskt att tänka sig att tidtabellen i artikel
138.1 i Reach för den frågan kommer att kunna ändras.
En annan fråga är om det är en lämplig princip att helt undanta ämnen som hanteras i
mängder under 1 ton per år från alla typer av informationskrav. När Reach tillkom ville man
förenkla registreringskraven för nya ämnen, där gränsen för registrering/anmälan tidigare gick
vid 10 kg. Gränsen höjdes därför till 1 ton. Det kan diskuteras om kontrollen av ämnen som
hanteras i lägre volymer är otillräcklig. Hur många ämnen som finns på marknaden i mängder
under 1 ton per år och som därför inte behöver registreras är osäkert. Den tidigare
inventeringen av ämnen på marknaden (EINECS) ledde till att man identifierade ca 100 000
52