Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

5.1.2 Datakrav för lågvolymkemikalier
• Ett huvudsyfte med Reach är att genom registreringen av ämnen säkerställa att det finns
kunskap om egenskaperna hos de kemikalier som finns på marknaden. Detta är också ett
huvudmål med svensk kemikaliepolitik. Kunskapskraven i Reach för existerande ämnen
som hanteras i lägre volymer (under 10 ton per år) är dock helt otillräckliga.
• Kraven för lågvolymkemikalier ska ses över år 2012 inför den registrering av ca 20 000
lågvolymämnen som ska ske år 2018. En av de viktigaste frågorna för tillämpningen av
Reach är att denna registrering leder till att den kunskap som behövs faktiskt tas fram.
• Det är inte rimligt att kräva fullständiga testresultat för alla lågvolymämnen. En kritisk
fråga blir därför hur man prioriterar bland de ämnen som ska registreras, så att de ämnen
identifieras som behöver studeras närmare.
• Mycket stora resurser satsas i dag inom EU och i USA för att utveckla en ”ny
toxikologi”, där dagens toxikologiska testmetoder och teststrategier kan ersättas med
enklare, billigare och effektivare metoder som inte kräver djurförsök. Denna utveckling
kan få en stor betydelse för Reach i framtiden, och utvecklingen bör följas noga i Sverige
och inom EU.
• Den nya toxikologin är inte mogen att i dagsläget fullt ut ersätta de metoder för att
bedöma farliga egenskaper hos kemikalier som traditionellt används. Nya metoder bör
dock kunna användas för att prioritera bland de lågvolymkemikalier som ska registreras
år 2018, så att man får ett rimligt urval av ämnen som behöver studeras närmare. Regler
om detta behöver införas i bilaga III till Reach och kompletteras av
vägledningsdokument.
• Sverige bör verka för att översynen år 2012 leder till att ett arbete påbörjas med att
utveckla ett angreppssätt baserat på alternativa metoder för en betydande förbättring av
datakraven för lågvolymkemikalier.
Bakgrund
Ett av de viktigaste motiven för Reach, och ett av huvudmålen för svensk kemikaliepolitik, är
att åtgärda bristen på kunskap om de farliga egenskaperna hos de kemikalier som används i
dag. Instrumentet i Reach för att generera sådan kunskap är registreringen av ämnen. Företag
som tillverkar eller importerar ämnen ska registrera dem, och registreringen ska innehålla
uppgifter om ämnenas eventuella farliga egenskaper som är grundade på data som företagen
ska ta fram, i huvudsak resultat från toxikologiska/ekotoxikologiska tester. I Reach kallas
datakraven för ”informationskrav”.
Informationskraven skiljer sig mycket beroende på vilka mängder av ämnet som importeras
eller släpps ut på marknaden årligen av varje registrant (Reach artikel 12). För
högvolymämnen som hanteras i mängder över 1000 ton per år och registrant är
informationskraven mycket omfattande. Om ämnet hanteras i mängder under 1 ton per år
finns inga informationskrav alls. För ämnen i intervallet 1-10 ton är informationskraven låga.
Den grundläggande tanken bakom detta system är att exponeringen för ett ämne (och därmed
risken om ämnet har farliga egenskaper) allmänt sett bör vara större om ämnet hanteras i stora
mängder. Denna prioriteringsgrund är givetvis mycket grov och inexakt. Ett ämne som
hanteras i låga volymer kan tänkas ha farliga egenskaper som man inte känner till på grund av
51