Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

ekommendera att GHS införs i nationella regelverk över hela världen. Regler kring
klassificering, märkning och säkerhetsdatablad (grundstenarna i GHS) utgör i sig ett system
för att minska risker i samband med användning av farliga kemikalier. Inom EU har de delar
av GHS som berör klassificering och märkning införts genom CLP och Reach (se vidare kap
5.1).
GHS syftar till att samma farobedömningskriterier och regler för produktmärkning och
säkerhetsdatablad ska tillämpas globalt. Införandet av GHS bidrar till en ökad
kemikaliesäkerhet, framför allt i länder som saknar system för klassificering och märkning,
men underlättar även den globala handeln med kemiska ämnen och produkter. Ett införande
av GHS innebär i många länder ett viktigt första steg för att få kontroll över
kemikaliehanteringen. Svenskt stöd till förbättrad kemikaliekontroll i andra länder bygger på
att GHS införs i samarbetsländerna i stället för att dessa lägger ner resurser på att utveckla
egna system.
4.3.2 Globala kemikaliestrategin, SAICM
I februari 2006 antog den första internationella konferensen om kemikaliehantering med bred
representation av berörda parter (regeringar, FN-organisationer, industri, forskare och
frivilligorganisationer m.m.), en global kemikaliestrategi, SAICM (Strategic Approach to
International Chemicals Management). Sverige var drivande i det arbetet.
SAICM är en överenskommelse som inriktas på de åtgärder som behövs för att nå målet från
toppmötet i Johannesburg år 2002, att kemikalier senast till år 2020 ska produceras och
användas på ett sådant sätt att skadliga effekter på människors hälsa och miljön blir så
begränsade som möjligt. Strategin har tre delar: en högnivådeklaration (Dubaideklarationen),
fem övergripande mål om riskreduktion (kunskap/information, styrning,
kapacitetsutveckling/samarbete och illegal handel), och en global handlingsplan med över 270
olika uppräknade aktiviteter som aktörerna kan välja ifrån.
Vid SAICM:s andra internationella kemikaliekonferens år 2009, ICCM2, presenterades och
utvärderades för första gången genomförda och pågående insatser för förbättrad
kemikaliekontroll. Beslut togs bland annat om konkreta arbeten inom fem internationellt
prioriterade områden, så kallade Emerging policy issues. Sverige och EU har särskilt drivit
frågan om behovet av internationellt samarbete om information om kemikalier i varor.
Huvudsyftet med arbetet om information om kemikalier i varor (det s.k. CiP-projektet) är att
minska kemikalierisker under varornas livscykel. Textilier, leksaker, elektronik och
byggprodukter har prioriterats och man har identifierat fördelarna med en global
harmonisering av informationsöverföringssystem. Förslag till det fortsatta arbetet med bl.a.
identifiering av roller för olika aktörer och genomförande av pilotprojekt har tagits fram för
beslut vid den tredje högnivåkonferensen i september 2012. Övriga områden som prioriterats
är åtgärder för att fasa ut bly i färg, informationsutbyte om nanoteknologier, hantering av
farliga ämnen i elektroniska produkter, och samarbete om åtgärder för att hantera
perfluorerade ämnen med en övergång till säkrare alternativ.
Det förberedande arbetsgruppsmöte som ägde rum i november 2011 enades även om att ett
arbete med att minska riskerna med hormonstörande ämnen globalt ska diskuteras vidare vid
SAICMs nästa högnivåkonferens. Förslag till ett globalt initiativ som avser hantering av
risker med läkemedel i miljön så diskuterades på mötet, men där nåddes i nuläget inte enighet.
44