Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

4 Det globala kemikaliearbetet
• Vi behandlar i detta kapitel det globala kemikaliearbetet i form av kemikaliekonventioner
och andra överenskommelser, t.ex. den globala kemikaliestrategin SAICM.
• Utvecklingen av det globala arbetet bygger i hög grad på att EU är pådrivande. Vi tar upp
sex frågeställningar där det är viktigt att EU utarbetar en egen strategi för vad man vill
uppnå i det globala arbetet.
4.1 Allmänt om globalt arbete
Den globala arenan för reglering av kemikalier började utvecklas på allvar genom
Montrealprotokollet om ozonnedbrytande ämnen år1987 och Baselkonventionen om
transporter av farligt avfall år 1989. Arbetet med att utveckla och förvalta konventionerna på
kemikalieområdet är i dag främst lett av FNs miljöprogram, UNEP. Andra aktörer är FAO
som är värd för den del av sekretariatet för Rotterdamkonventionen som hanterar
bekämpningsmedel.
Många miljöproblem kopplade till kemikalieanvändning kan inte lösas genom nationella eller
ens med regionala åtgärder, t.ex. på EU-nivå. Föroreningar via luft och vatten respekterar inte
gränser och betydande föroreningar sprids genom handeln av varor vilka innehåller farliga
ämnen. Den önskvärda miljö- eller hälsoförbättringen går endast att uppnå genom
internationell samverkan. Internationellt samordnade regleringar ger miljömässigt tillräcklig
utväxling på insatserna, motverkar parallella system och är därmed mindre problematiska ur
handelssynpunkt. Sverige har varit drivande för att få till stånd internationella regler, särskilt
Stockholmskonventionen 20 och den globala kemikaliestrategin, SAICM 21 , och är fortsatt
beroende av samverkan med andra länder för att få fler gemensamma lösningar på plats. Detta
gäller i det pågående arbetet för en global konvention om kvicksilver och med ett globalt
informationssystem om kemikalier i varor. Det finns även en ökande insikt om det behövs
något effektivare verktyg på global nivå än ämnesspecifika konventioner för att hantera
gränsöverskridande problem med en stor mängd farliga kemikalier.
Det är av största vikt att Sverige fortsatt verkar inom EU för utvecklingen av strategier och
gör insatser även nationellt när det är befogat. En lång rad exempel visar att de erfarenheter
som Sverige har haft av att utveckla nationella policyer och åtgärder har varit viktiga för att
driva frågor och nå framgång inom såväl EU som internationellt. Till exempelvis har
miljömålet Giftfri miljö fungerat som modell för många av idéerna bakom Reach och SAICM
och för att substitutionsprincipen vid prövning av växtskyddsmedel och biocider har införts
inom EU. Svensk erfarenhet från begränsningsarbete av kvicksilver har påverkat utvecklingen
både inom EU och globalt.
På alla större globala möten krävs att EU talar med enad röst. Ett intensivt arbete pågår därför
med att utveckla EU: s ståndpunkter inför och under internationella förhandlingsmöten. På så
vis pågår EU-förhandlingar före och i viss mån parallellt med de internationella
förhandlingarna. Ofta utgår ståndpunkterna från befintlig EU-lagstiftning, EU-strategier och
rådsslutsatser. I vissa fall kan utvecklingen av en fråga internationellt dessutom leda till att
behovet av en mer preciserad EU-ståndpunkt aktualiseras inom ett område som kanske inte
20 Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar
21 Strategic Approach to International Chemicals Management
41