Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

Allmänna principer för EU-lagstiftningen
Man brukar säga att all EU-lagstiftning bygger på allmänna principer, t.ex.
legalitetsprincipen, proportionalitetsprincipen, principen om icke-diskriminering osv. Det
finns också tydliga motsvarigheter inom EU till de grundläggande miljörättsliga principerna i
2 kap. miljöbalken. Enligt artikel 191 EUF-fördraget ska miljöpolitiken syfta till en hög
skyddsnivå 10 . Den ska bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande
åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hindras vid källan och att förorenaren
ska betala (polluter pays principle).
Försiktighetsprincipen är av stor praktisk betydelse på hela miljö- och hälsoområdet inom EU.
Principen innebär att man ska vidta skyddsåtgärder om man kan anta att en åtgärd kan skada
hälsa eller miljö, även om det inte finns fullständig vetenskaplig säkerhet om att skadan
kommer att uppstå. Principen finns uttryckt i EU:s livsmedelslag och har behandlats i ett ofta
citerat meddelande från kommissionen från år 2000 11 . Leksaksdirektivet (jfr. kap. 7) hänvisar
till försiktighetsprincipen. Den åberopas ganska ofta av EU-domstolen, t.ex. i mål som gäller
godkännande av bekämpningsmedel.
Substitutionsprincipen finns inte som en miljörättslig princip i fördraget, men har på senare
tid finns ett allt större genomslag i EU:s sekundärrätt. Exempel finns i Reach,
arbetsmiljöregler och vissa regler om produkter, särskilt bekämpningsmedel. Sverige är det
land som har varit mest pådrivande för att introducera substitutionsprincipen i EU:s
miljölagstiftning.
3.2 Planerade översyner av regelverken
Under den senaste 10-årsperioden har i stort sett hela det existerande regelverket i EU
förnyats när det gäller kemiska produkter. Det gäller regler om allmänkemikalier (Reach och
CLP) samt regelverken om livsmedel, kosmetika, läkemedel och bekämpningsmedel. Nya
grundläggande rättakter har tillkommit på dessa områden och den äldre lagstiftningen har
moderniserats. Mot den bakgrunden är det svårt att tänka sig några stora reformer inom EU på
dessa områden under de närmaste åren. Däremot kan enskilda sakfrågor givetvis komma upp,
t.ex. regleringar av vissa ämnen. Ofta innehåller rättsakterna översynsklausuler, som säger att
kommissionen inom ett antal åt ska lämna en rapport till rådet och parlamentet om hur
reglerna fungerar. För Reach ska t.ex. en första sådan rapport lämnas 2012.
Översynstillfällena innebär en möjlighet för medlemsstaterna att komma med synpunkter på
hur reglerna bör utvecklas och förbättras.
I kap. 9 behandlar några övergripande frågor (nanomaterial, hormonstörande ämnen osv.) som
behandlas i särskilda strategier på EU-nivå och som i framtiden kan få betydelse för flera av
de lagstiftningar som behandlas i denna rapport.
Nya viktiga rättsakter om kemikalier i varor har tillkommit under tioårsperioden (t.ex.
elektronik, leksaker). Ekodesigndirektivet (2009/125/EG) har också tillkommit. Detta
direktiv har använts för att ställa krav på energieffektivitet för särskilda varutyper, men kan
användas även för andra typer av miljö- och hälsokrav. Kommissionen har målsättningen att
utveckla ekodesigndirektivets tillämpning, och denna fråga kommer upp på dagordningen
under 2012. Vi behandlar regler om kemikalier i varor i kap. 7.
10 Liknande i artikel 114.3 beträffande den inre marknaden.
11 Se artikel 7 i förordningen (EG) nr 178/2002 och meddelandet KOM(2000) 1 slutlig.
37