Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

Giftfri miljö. I EU:s lagstiftning finns det också en tydlig uppdelning mellan inre marknadsrelaterade
produktregler och andra miljöregler (se vidare nedan kap. 3). De förra kan sägas
reglera kemikalier i deras egenskap av produkter eller varor på en marknad, medan de senare i
allmänhet handlar om den miljö som kan ha påverkats av kemikalier. Vår rapport behandlar i
första hand produktreglerna. Samtidigt är det omöjligt att bortse från att den samlade
exponeringen av ett visst hälso- eller miljöfarligt ämne kan härröra både från ett ämne som
”skapats i eller utvunnits av samhället” och samma ämne som uppstått som förorening i en
industriprocess eller som förekommer naturligt. Ett exempel är kadmium, och vi behandlar
kadmiumfrågan i denna rapport (kap. 9.5). Vi berör också dioxinproblematiken något. Hur
pass väl de två typerna av regler samverkar (produktregler och miljöregler) är också en viktig
fråga om man ser behovet av kemikaliereglering i ett livscykelperspektiv och när man ska ta
hänsyn tillkombinationseffekter i miljön (kap. 9.3). Särskilt gäller detta kopplingen mellan
avfallsområdet och kemikaliereglerna (i första hand Reach). Vi behandlar dessa frågor i ett
särskilt kapitel 8 som Naturvårdsverket har utarbetat.
Andra avgränsningar
Rapporten behandlar inte frågor som rör explosiva och brandfarliga egenskaper hos
kemikalier, även om dessa behandlas i EU:s kemikalielagstiftning. Vi tar heller inte upp
olycksrisker med kemikalier (Sevesodirektivet) eller reglerna om transporter av farliga
kemikalier, utöver en kort beskrivning. Vi har inte särskilt behandlat lagstiftningen om
genetiskt modifierade organismer (GMO).
Vi tar heller inte upp speciallagstiftning som avser missbruksproblematik (narkotika, alkohol)
eller regler om dubbla användningsområden (double use), dvs. produkter som kan användas
både för civila och militära ändamål.
En viktig fråga i kemikalielagstiftningen gäller åtgärder för att begränsa djurförsök till fördel
för alternativa testmetoder. Med hänsyn till det särskilda regeringsuppdrag som i maj 2011
gavs till bl.a. jordbruksverket om att utreda alternativa metoder till djurförsök har vi inte
behandlat den frågan särskilt. KemI deltar i arbetet med det uppdraget. Frågan om alternativa
testmetoder och teststrategier kommer vi dock in på i samband med diskussionen om de s.k.
lågvolymkraven i Reach (kap. 5.1.2).
Tillsyn
EU har på några områden utvecklade regler om tillsyn, exempelvis livsmedelstillsyn. På andra
områden är tillsyn i huvudsak en nationell angelägenhet som inte detaljregleras av EU. Att
säkerställa att regler som ska skydda miljö och hälsa faktiskt tillämpas som det är tänkt och
får ett genomslag i praktiken är givetvis en av de allra viktigaste aspekterna på ett regelverk,
inte minst i ett EU-perspektiv. Frågor om tillsyn är en mycket viktig del av detta, men
området är mycket stort och reglerna skiljer sig åt på de områden vi behandlar. Vi har därför
inte kunnat behandla tillsynsfrågorna fullständigt i uppdraget. I kap. 8 tar vi dock upp frågan
om tillsyn på en övergripande nivå.
Grön Kemi
Begreppet ”grön kemi” härstammar ursprungligen från USA. Stora kemikalieproducerande
länder som Tyskland, USA och Japan har aktiviteter och program som anknyter till begreppen
”grön” eller ”hållbar kemi”, med varierande inriktning. Även internationella organisationer
som OECD och UNEP liksom branschorganisationer som CEFIC i Bryssel och Plast- och
Kemiföretagen i Sverige bedriver arbete med koppling till dessa begrepp. Exempel på
svenska aktiviteter inom området är också MISTRA:s forskningsprogram ”Greenchem”.
29