Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

som inte omfattas befintliga konventioner. Det globala samarbetet och SAICM behandlas mer
utförligt i kap. 4.
11 Konsekvensanalys av förslag om kemikaliekrav
på textilier
Vi har i rapporten lämnat ett antal förslag som gäller den allmänna utvecklingen av EU-regler
och internationella regler på kemikalieområdet. Endast på ett område har vi tagit fram ett så
detaljerat förslag att vi har bedömt det som meningsfullt att göra en särskilt
konsekvensanalys, nämligen i fråga om textilier.
I rapportens kap. 7.6 Kemikaliekrav på textilier, kläder och skor formuleras förslag om att
Sverige ska arbeta för att regler om kemikalier i textilier införs i EU-förordningen om
fibermärkning. Nedan följer en översiktlig konsekvensanalys av förslaget ur svenskt
perspektiv. Konsekvensanalysen syftar till att ge en övergripande kvalitativ beskrivning av
möjliga konsekvenser och täcker därmed inte in alla konsekvenser för alla berörda.
Ambitionen är att belysa vissa potentiellt viktiga aspekter av förslaget och ge exempel på
konsekvenser som bör utredas närmare under fortsatt beredning av förslaget.
Konsekvensanalysen baseras till stor del på diskussioner som förts med svenska
branschorganisationer, klädföretag och konsulter237.
11.1.1 Konsekvenser för företag
Den svenska textil- och konfektionsindustrin har genomgått stora förändringar under de
senare årtionden, som en följd av ökande internationalisering av handel och tillverkning. Den
produktion som numera finns kvar i Sverige är vanligen nischad, framföralltmot tillverkning
av inredningstextilier, samt teknik- och industritextilier. En liknande utveckling har skett för
skor. De verksamheter som numera dominerar är design, produktutveckling, logistik och
marknadsföring. Enligt en kartläggning gjord av SMED238 var mängden (i ton) importerad
textil ca 65 gånger större än inhemsk produktion år 2008. Svenskt Näringsliv239 beskriver
beklädnadsbranschen totalt sett som präglad av hård kommersiell konkurrens. Textil- och
beklädnadsbranschen i EU var tidigare skyddad av tullar och andra handelsrestriktioner.
Branschens utveckling på EU-nivå liknar med viss eftersläpning den i Sverige, dvs en
övergång från produktion till design, produktutveckling etc. Enligt Euratex sysselsatte
branschen i EU ca 2,3 miljoner anställda i 150 000 små och medelstora företag år 2009.
Branschens omsättning har minskat kraftigt under de senaste 10-15 åren, särskilt under den
ekonomiska krisen 2008-2009, och antalet sysselsatta i EU halverades mellan 1998 och 2009.
I vissa EU-länder utgör branschen fortfarande en betydande andel av den totala
sysselsättningen (i vissa fall uppåt 20 procent).
Det skulle krävas omfattande ytterligare utredning för att beskriva vilka specifika
anpassningar som skulle krävas av företagen för att uppfylla den nivå på kemikaliekrav som
KemI föreslår. Generellt kan dock sägas att krav motsvarande de som skissas av KemI (se
kap. 7.6.3) redan ställs frivilligt av ett antal svenska textilproducenter och importörer. Detta
gäller i synnerhet bland de som följer olika former av miljö- eller hälsomärkning enligt t.ex.
237 Främst genom intressentmöte om nonylfenol och nonylfenoletoxilater 2011-12-01, dialogmöte med
textilbranschen 2012-02-03 samt enskilda kontakter med Stefan Posner hos Swerea IVF, Ulf Eriksson hos
Svanen AB, Henrik Willers hos TEKO och Petra Pettersson hos Kappahl.
238 Flöden av textilier Ett SMED-projekt för Naturvårdsverket, 2010, Annica Carlsson, SCB
239 Svenskt konkurrensindex – åtta konsumentnära branscher granskade. 2003. Svenskt Näringsliv
209