Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

om strategier för att hantera särskilda miljöproblem, som ofta gäller kemikaliefrågor (se t.ex.
kap. 9 om nanomaterial, hormonstörande ämnen osv.). Slutligen finns det i många rättsakter
regler om översynstillfällen, där viktiga principiella frågor kan komma upp till diskussion.
Detta är särskilt tydligt i Reach, där man tar upp ett antal viktiga frågor för översyn i en
tidtabell som sträcker sig ända fram till år 2019 (kap. 5.1.1).
Följande lista är ett försök att identifiera sådana viktiga övergripande frågeställningar som vi
behandlat i rapporten och som borde kunna vara aktuella som svenska prioriteringar i EU,
t.ex. i diskussionerna om ett nytt miljöhandlingsprogam eller utvecklingen av EU:s
resurseffektiviseringsstrategi. En sådan lista kan göras mycket lång. Vi nämner därför inte
sådana frågor där diskussionerna redan pågår eller där rapporter från kommissionen är på väg.
(t.ex. åtgärder avseende nanomaterial, hormonstörande ämnen och kombinationseffekter,
översyn av ekodesigndirektivet). Vi har konstaterat ovan att många av dessa frågor kommer
upp för en politisk diskussion redan år 2012. I andra fall bör ändringsbehoven främst tas upp i
samband med särskilda översyner av rättsakter, även om det inte är uteslutet att de även
diskuteras på politisk nivå (t.ex. Reach, lagstiftning om kosmetiska produkter, lagstiftning om
livsmedel). Även en lista som begränsas på detta sätt skulle bli ganska lång:
• Utvidga lagstiftningen om läkemedel och GMP-krav för att hantera miljöaspekter på
läkemedel (kap. 6.3).
• Införa begränsningar och informationskrav om kemikalier i textilier (kap. 7.6).
• Ta initiativ till en strategi för bättre miljöinformation (kap 7.8)
• Ta initiativ till en strategi i EU för resurseffektiva kretslopp fria från farliga ämnen (kap
8.x)
• Utveckla tillsynen inom EU (kap 8.x)
• Utveckla miljöövervakningen på EU-nivå (kap. 8.x)
• Analys på EU-nivå av samverkan mellan ramdirektivet för vatten och annan relevant
lagstiftning kap 8.x)
• Ny EU-strategi för fluorerade ämnen (kap 9.4).
Detta kan alltså ses som en bruttolista över tänkbara frågeställningar, som innefattar åtgärder
avseende en kemikaliekategori (fluorerade ämnen), översyn av inriktningen på lagstiftningen
på några områden (läkemedel, textilier), samordning mellan regelsystem (resurseffektiva
kretslopp, vattenregler) och några övergripande strategiska frågor (miljöinformation, tillsyn,
miljöövervakning). Flera av de frågeställningar vi tar upp i rapporten skulle också kunna
inordnas under bredare strategier. Resurseffektiva kretslopp fria från farliga ämnen är en
sådan strategi. En annan sådan bredare strategi skulle kunna utgå från KemI:s arbete med
regeringsuppdraget om att uppnå en giftfri vardag, där en hög skyddsnivå för barn är en
grundläggande aspekt. Flera av de åtgärder som vi nämner ovan och som behandlats tidigare i
denna rapport skulle passa in i en sådan strategi. Detta gäller t.ex. kemikalieregler för varor
som är avsedda för barn eller som barn kommer i kontakt med (textilier), bättre
miljöinformation och bättre miljöövervakning med inriktning på hur barn exponeras.
Slutligen vill vi peka på det globala FN-samarbetet på kemikalieområdet. Inför det
internationella möte som hålls i Rio 20 år efter det första Rio-mötet om hållbar utveckling
(Rio +20) har EU diskuterat målsättningar som innebär att man vill ”step up efforts towards a
more robust, coherent, effective and efficient international regime for chemicals throughout
their lifecycle”. Det är viktigt att EU fortsatt är pådrivande i denna fråga, särskilt när det
gäller kemikalier i varor med hänsyn till de globala aspekterna på varuhandeln samt
möjligheterna att effektivt vidta åtgärder mot ämnen som ger anledning till global oro men
208