Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

täcker de områden de borde täcka och i vilken utsträckning de uppdateras med hänsyn till ny
kunskap.
Vi har i fråga om kosmetiska och hygieniska produkter konstaterat att regler som innehåller
förteckningar över kemikalier som får förekomma eller inte förekomma i en produkt måste
ses över regelbundet med hänsyn till ny kunskap som hälso- och miljöegenskaperna och med
hänsyn till att bättre alternativ till farliga ämnen blir tillgängliga allteftersom tiden går.
Kosmetiska produkter är ett exempel på ett område med EU-regler där en sådan översyn inte
alltid har gjorts. I stor utsträckning är detta en fråga om resurser hos kommissionen - som kan
föreslå eller besluta om uppdateringar - eller hos de nationella myndigheterna - som kan ta
fram underlag som visar på behovet av en översyn. På varuområdet kan man se en liknande
tendens, så att äldre regler inte uppdateras beträffande krav som avser innehållet av farliga
ämnen. Ett exempel är förbuden mot särskilt farliga ämnen i motorfordon (ELV-direktivet
2000/53/EG).
På varuområdet finns också exempel på regler där särskilt farliga ämnen förbjuds men där
tidbegränsade undantag kan införas för användningsområden där det inte finns alternativ (t.ex.
RoHS, kap. 7.7.2). Den typen av regler med regelbunden omprövning innebär ett mycket
starkt incitament till att utveckla bättre alternativ till farliga ämnen. De producenter som vill
använda särskilt farliga ämnen i en vara kan få göra det, men måste vid varje översynstillfälle
visa att undantaget från det generella förbudet verkligen behövs.
I fråga om särskilt farliga ämnen innebär de svenska miljömålen att ämnena så långt det är
möjligt ska fasas ut (kap. 2.3.1). För ämnen med särskilt hälsofarliga egenskaper (CMR) har
en sådan princip gällt sedan länge inom EU på flera områden (t.ex. arbetsmiljöområdet),
medan EU-reglerna inte är lika tydliga när det gäller miljöfarliga egenskaper (t.ex. vPvB- och
PBT-ämnen enligt Reach). Reach och de nya reglerna om bekämpningsmedel innebär dock en
tydlig utveckling av reglerna i linje med de svenska miljömålen. Den svenska substitutionsprincipen
(2 kap. 4 § miljöbalken) har också fått ett tydligt uttryck i dessa regler och vissa
varuregler (särskilt RoHS), men tillämpas inte lika tydligt på andra områden. För de aktuella
problemområden som vi berör i kap. 9 (nanomaterial, hormonstörande ämnen osv. )
diskuteras en regelutveckling på alla de områden där ändringar kan vara aktuella.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att skillnader i skyddsnivå kan uppstå när äldre
regelsystem lämnas oförändrade under längre tid och inte uppdateras. Detta kan givetvis lätt
inträffa i ett regelverk som är så oerhört omfattande som EU:s.
10.4 Tänkbara prioriteringar i miljöhandlingsprogram och andra
strategier
Vi har i enlighet med våra direktiv utformat denna rapport som en bred genomgång av EUlagstiftningen
där vi tar upp en mängd större och mindre exempel på utvecklingsmöjligheter
och –behov. En del av förslagen till förbättringar är mest av teknisk karaktär. Många avser
åtgärder som ligger inom ramen för en löpande verksamhet som ständigt pågår med att
tillämpa och utveckla rättsakterna, men där det ändå krävs vissa initiativ och underlag från
myndigheterna eller påverkan på högre politisk nivå för att få något att hända.
Några förslag i vår rapport är dock mer övergripande och handlar om en utvecklad strategisk
inriktning i EU-arbetet. Sådana förslag kan behöva lyftas till politisk nivå för en diskussion i
rådet och EU-parlamentet och med kommissionen, så att man enas om en strategisk inriktning
som sedan kan realiseras i lagförslag eller andra åtgärder som kommissionen har
huvudansvaret för. Vi har i kap. 3.4 redovisat ett antal sådana processer som pågår i EU och
som kommer att diskuteras de närmaste åren. Dessutom har man på miljöområdet ofta enats
207