Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

När det gäller läkemedel är reglerna otillräckliga när det gäller miljöaspekter, både vid
godkännandeprövning och i samband med läkemedelstillverkning (kap 6.3). Även en del
andra regelsystem har varit helt inriktade på hälsoaspekter, och det har ibland varit oklart om
miljöpåverkan kan eller bör beaktas i regelsystemen. I fråga om kosmetiska produkter har det
genom nya regler numera klarlagts att miljöaspekter ska hanteras av andra regelsystem i EU, i
första hand Reach (kap 6.4). Detsamma torde gälla medicintekniska produkter (kap. 7.4), även
om EU-domstolens dom i det s.k. amalgammålet knappast är klargörande i den frågan. Om
Reach ska hantera miljöriskbedömningar av t.ex. kosmetika aktualiseras problemen med att
hantera grupper av ämnen, och det finns inte heller några utvecklade samarbetsformer mellan
de olika regelsystemen.
En annan lucka i regelverket kan sägas vara användningskrav för biocidprodukter (kap.
6.1.4). Användningskrav för bekämpningsmedel är visserligen minimiregler, men de anknyter
till de harmoniserade reglerna om produktgodkännanden. En översyn av frågan är dock redan
på väg inom EU.
Vi har också i kap. 7 konstaterat att reglerna om kemikalier i varor kan behöva kompletteras,
särskilt när det gäller varor som barn exponeras för. Vi har förslagit att EU-regler ska tas fram
för textilier.
10.2 Är regelsystemen samordnade?
De olika regelverk som vi har beskrivit i det föregående fungerar i stor utsträckning som
separata system, som administreras av organ och myndigheter som också är separerade, både i
EU och nationellt. Samtidigt förekommer i praktiken givetvis en samverkan och kontakter
mellan systemen och de olika aktörerna. Principerna för riskbedömning t.ex. är också i allt
väsentligt desamma vare sig det är fråga om livsmedel, bekämpningsmedel eller Reach. Om
EU tar fram strategier för olika grupper av kemikalier (kap. 9) behandlar man givetvis alla de
regelverk som är aktuella.
Sedan länge har man dock inom EU liksom i Sverige diskuterat behov att bättre integrera
regler om miljö och hälsa i ett livscykelperspektiv. I det 6:e miljöhandlingsprogrammet talar
man om en integrerad produktpolitik och liknande tankar ligger bakom handlingsplanen för
hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik (kap. 3.4.4) och
ekodesigndirektivet (kap. 7.3).
Vi har i denna rapport dragit slutsatsen att en av de största utmaningarna ligger i att integrera
kemikalieregler, produktregler och avfallsregler i ett livscykelperspektiv (kap. 8.2). Detta är
inte heller en nyhet. Många av EU:s varuregler som innehåller kemikaliekrav har sin
utgångspunkt i behoven i samband med avfallshantering och återvinning. Tillkomsten av
Reach och det nya avfallsdirektivet samt en allt starkare inriktning på återvinning och
resurseffektivitet gör dock att det finns ett tydligt behov att fortsätta att arbeta med dessa
frågor.
10.3 Är skyddsnivån för hälsa och miljö lika hög i alla
regelsystem?
Vi har gjort i denna rapport gjort en bred och översiktlig genomgång av ett stort antal
regelsystem i EU som berör giftfri miljö. Vi har inte undersökt tillämpningen så ingående att
vi har kunnat dra några detaljerade slutsatser om eventuella skillnader i skyddsnivån för miljö
och hälsa mellan de olika regelsystemen. Det slutsatser vi kan dra gäller snarare om reglerna
206