Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

KemI lämnade år 2007 en rapport till regeringen om barn och kemiska hälsorisker (KemI
Rapport Nr 1/07). Barn och kemikalier är också en prioritering i KemI:s handlingsplan för en
giftfri vardag.
I rapporten diskuterade man ett antal ytterligare åtgärder:
• kunskapsuppbyggnad genom att prioritera forskning om barn och kemiska hälsorisker,
• utveckling av en strategi för testning av kemiska ämnen, där man beaktar åldersrelaterad
känslighet och skillnader i känslighet mellan barn och vuxna,
• utveckling av regelverket, så att varor som är avsedda att användas av barn inte innehåller
hälsofarliga ämnen,
• information om farliga ämnen i varor och informationsinsatser till viktiga målgrupper,
• utformningen av barns inomhusmiljö, skolgårdar och lekplatser osv.
Vi tycker att det finns ett behov att utveckla EU:s regelverk när det gäller barn och kemikalier
i enlighet med det etappmål som Miljömålsberedningen har föreslagit. Mot bakgrund av den
genomgång vi gjort av EU-reglerna tycker vi att det finns skäl att särskilt ta upp två
frågeställningar, metodiken för riskbedömning av allmänkemikalier med hänsyn till barn och
vilka varor som borde regleras på EU-nivå med hänsyn till hur barn exponeras. Vi har i
avsnitt 7.7 tagit upp frågan om en strategi för förbättrad miljöinformation på EU-nivå. En
sådan strategi bör särskilt behandla de informationsbehov som tas upp i KemI:s rapport.
Teststrategier och riskbedömning i Reach
Det finns många EU-regler om hälso- och miljörisker där barns känslighet och riskbilden för
barn uppmärksammas. I reglerna sägs t.ex. att speciell hänsyn i riskbedömningen behöver tas
till barn (exempel finns i Reach- och CLP-förordningarna, i bekämpningsmedelsreglerna samt
i regler för livsmedel, läkemedel och kosmetika). Dock finns det i reglerna ingen enhetlig
metodik för hur risker för barn ska bedömas, utöver den som används för vuxna individer. En
sådan metodik finns inte heller beskriven i de vägledningsdokument som ska underlätta
tillämpningen av reglerna.
I olika rättsakter ligger uppgiften att bedöma riskerna ofta på vetenskapliga kommittéer
och/eller enskilda experter. Bristen på en utvecklad metodik beträffande påverkan på barn är
dock ett särskilt problem när det gäller regelsystem där riskbedömningen ska göras av
industrin och inte av myndigheter eller vetenskapliga kommittéer. Reach är en utpräglad
sådan lagstiftning. Reglerna i Reach utgår från att tillverkaren eller importören av ett ämne
ska kunna göra sin egen bedömning av risker i samband med registreringen. Det framstår då
som en brist att riskbedömningen för barn inte finns beskriven i regler och vägledningar på ett
genomtänkt sätt. I USA utgår man också från att industrin ska göra sina egna
riskbedömningar, men där får industrin hjälp och styrning genom ett utvecklat system för
vägledning och riskbedömningsprinciper 235 .
Det finns vidare ett behov av att utveckla metodiken för riskbedömning och metoderna för att
testa kemikalier med avseende på effekterna på barn. Exempel på åtgärder är att
- införa testmetoder (speciellt sådana som studerar organ under utveckling) i EU:s
testmetodförordning med bäring på Reach, CLP och bekämpningsmedelslagstiftningarna
anpassade till unga individer,
235 Se t.ex. http://www.epa.gov/risk_assessment/guidance.htm och http://www.epa.gov/oppt/vccep/index.html.
202