Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

sådana volymer). Man kan delvis komma runt detta problem genom att anse att nanoformen
av ett ämne ska läggas ihop med andra former av ämnet, som ibland hanteras som
bulkmaterial i stora volymer. Den totala volymen kan då bli så stor att ett krav på registrering
gäller, och man kan då om det behövs kräva en särskild riskbedömning av nanoformen. Det är
dock inte alla nanomaterial som kan läggas ihop med andra former av ämnet på detta sätt.
En annan fråga som har diskuterats är behovet av kunskap om vilka produkter med
nanomaterial som finns på marknaden. Några länder arbetar med att ta fram nationella system
för detta, eftersom existerande frivilliga system inte har visat sig vara ett hållbart alternativ.
Vi anser att ett obligatoriskt rapporteringssystem bör tas fram på EU-nivå i första hand. Det
bör samordnas med de krav som gäller för särskilda produktområden (särskilt kosmetiska
produkter).
Frågan om särskilda regler för nanomaterial kommer upp redan år 2012, då kommissionen
aviserat att man kommer att följa upp sitt medelande från 2008 om regleringsaspekter på
nanomaterial. Vi anser att Sverige i detta sammanhang bör stödja en utveckling av särskilda
regler om nanomaterial som komplement till Reach. Ett alternativ kan vara att nanomaterialen
hanteras på ett annat sätt än övriga ämnen i Reach när det gäller registreringskrav och krav på
kemikalierapport, genom att de befintliga tonnagegränserna i Reach reduceras i betydande
utsträckning. Vi tror dock att det kan vara svårt att ändra i Reach-reglerna när det gäller
grundläggande aspekter, som tonnagenivåerna för registrering. Reach är inte heller en
lagstiftning som passar för en inventering av vilka produkter med nanomaterial som finns på
marknaden. Det verkar rimligt att den speciella problematiken med nanomaterial hanteras i en
egen rättsakt.
9.2 Hormonstörande ämnen
• Riskerna med hormonstörande ämnen har diskuterats på EU-nivå sedan 1990-talet och
har hanterats genom en särskild EU-strategi. Det finns trots detta fortfarande ett stort
behov av grundläggande kunskapsutveckling på området.
• Frågan om hormonstörande ämnen kommer under de närmaste åren att diskuteras i
samband med flera olika lagstiftningar, som Reach, bekämpningsmedel och kosmetiska
produkter.
• Vi bör arbeta för att den kunskapsutveckling som har ägt rum, t.ex. utvecklingen av nya
testmetoder, får ett genomslag i lagstiftningen.
• Vi bör också verka för att identifierade hormonstörare hanteras som särskilt farliga
ämnen i olika sammanhang, exempelvis i tillståndsprövningen enligt Reach.
Hormonstörande ämnen är ämnen som påverkar funktionen hos hormonsystem och som
därigenom orsakar skador hos människor, organismer, deras avkomma eller i populationer.
Det har sedan länge funnits en diskussion om hormonstörande ämnen och vilka effekter de
kan ha, bl.a. på människors fortplantning. EU-kommissionen föreslog redan 1999 en EUstrategi
för hormonstörande ämnen 222 , som sedan har följts upp med ett antal åtgärder.
Kommissionen har redovisat arbetet med strategin i fyra rapporter, av vilka den senaste kom i
augusti 2011 223 . Kommissionen har bl.a. tagit fram en prioriteringslista över ämnen (428
222 Kommissionens meddelande KOM(1999) 706 slutlig.
223 Kommissionens arbetsdokument SEC(2011) 1001 final.
194