Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen
Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen
Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
• utveckla vägledning för vilk<strong>en</strong> typ av avfall som ska sorteras ut – med fokus på de<br />
produkttyper som kan förväntas innehålla de högsta halterna;<br />
• etablera arbetsprogram för länderna med <strong>en</strong> kombination av åtgärder.<br />
8.10 Miljöövervakning och vatt<strong>en</strong>föror<strong>en</strong>ingar<br />
Åtgärder för <strong>en</strong> Giftfri vardag bör hantera både farliga avsiktligt spridda och oavsiktligt bildade<br />
ämn<strong>en</strong>. Källan till farliga kemiska ämn<strong>en</strong> i miljön är inte alltid känd. Oavsiktligt bildade kan<br />
uppstå dels vid olika industriella processer och vid förbränning. M<strong>en</strong> också bildas som<br />
nedbrytningsprodukter av avsiktligt framställda ämn<strong>en</strong>.<br />
Det är därför inte alltid möjligt att från dag<strong>en</strong>s kunskapsläge gå vidare med<br />
begränsningsåtgärder. M<strong>en</strong> det kan vara väl så viktigt att för<strong>en</strong>a resurser för att bringa större<br />
klarhet om hur dessa ämn<strong>en</strong> bildas och sprids, för att in ett nästa steg kunna gå till<br />
restriktioner. I detta avsnitt diskuteras därför aktiviteter på olika nivåer.<br />
8.10.1 Tidigt id<strong>en</strong>tifiera källor till spridning och exponering av miljögifter<br />
<strong>EU</strong> bör utveckla miljöövervakning<strong>en</strong> för ökad kunskap om spridning och exponering av<br />
miljögifter.<br />
Utveckla scre<strong>en</strong>ing i <strong>EU</strong><br />
I <strong>EU</strong> är det brist på instrum<strong>en</strong>t som kan hjälpa med ett löpande övervakningssystem om<br />
farliga ämn<strong>en</strong> i miljön. Det finns dock skäl att utveckla sådana gem<strong>en</strong>samma system, inte<br />
minst för att lagstiftning<strong>en</strong> för att bekämpa ämn<strong>en</strong>a är gem<strong>en</strong>sam. Detta är ett angreppssätt<br />
som diskuteras vad gäller att upptäcka ev<strong>en</strong>tuella problemämn<strong>en</strong> inom ram<strong>en</strong> för<br />
vatt<strong>en</strong>direktivet.<br />
Övervägand<strong>en</strong> och konsekv<strong>en</strong>ser<br />
Miljögiftsövervakning<strong>en</strong> är ett effektivt hjälpmedel för att id<strong>en</strong>tifiera källor till spridning och<br />
exponering av miljögifter. D<strong>en</strong>na löpande miljöövervakning är <strong>en</strong> uppföljning av att<br />
g<strong>en</strong>omförda åtgärder har haft effekt. Ämn<strong>en</strong> som redan är <strong>regler</strong>ade följs upp g<strong>en</strong>om<br />
bestämmelser om bl.a. övervakning. Dessa följer vi med vissa intervall i etablerade<br />
övervakningsprogram. Exempel på detta är uppföljning<strong>en</strong> av <strong>EU</strong>:s vatt<strong>en</strong>direktiv och<br />
luftdirektiv.<br />
M<strong>en</strong> utöver detta, för alla andra ämn<strong>en</strong> som vi misstänker kan vålla problem har inte<br />
process<strong>en</strong> kommit så långt. Här behövs <strong>en</strong> inv<strong>en</strong>tering för att se om de hittas i miljön och hos<br />
människa i halter som vi kan tro kan förorsaka problem. Anting<strong>en</strong> kartlägga förekomst<strong>en</strong> av<br />
vissa farliga ämn<strong>en</strong> eller gå ig<strong>en</strong>om ett visst produkt- eller geografiskt område. Det behöver<br />
samlas in information för att bygga upp kunskap och för att vi ev<strong>en</strong>tuellt i ett s<strong>en</strong>are stadium<br />
ska kunna ta upp dessa ämn<strong>en</strong> på listor över ämn<strong>en</strong> som ska fasas ut. De här inv<strong>en</strong>teringarna<br />
kallar vi ofta för scre<strong>en</strong>ingundersökningar. Det kan förekomma i olika medium – biologiskt<br />
material, jord, luft eller vatt<strong>en</strong>. I Sverige inleddes scre<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> år<strong>en</strong> 1996 och 1997. 203 På<br />
203 Exempel på scre<strong>en</strong>ing i Sverige: bland ämn<strong>en</strong> vatt<strong>en</strong>direktivets 33, växtskyddsmedel och PFOS, alltså både ur<br />
produkter resp bildade i miljön, g<strong>en</strong>omgång av ytvatt<strong>en</strong>, grundvatt<strong>en</strong>, sedim<strong>en</strong>t, odlingsmark och gödsel.<br />
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Tillstandet-i-miljon/Miljoovervakning /Programomrad<strong>en</strong>/Miljogifts<br />
samordning/Scre<strong>en</strong>ing/. Där finns bl.a. länkar till IVL:s lista över g<strong>en</strong>omförda sv<strong>en</strong>ska scre<strong>en</strong>ingprojekt.<br />
186
Change language