Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

krav på kvicksilver i lampor som är strängare än vad som uttryckligen tillåts enligt EU:s
regler i RoHS-direktivet (direktiv 2011/65/EU, bilaga III). Det torde inte råda någon tvekan
om att RoHS-direktivet innebär fullständig harmonisering som utesluter en avvikande
reglering i medlemsstaterna. Åtminstone gäller detta för de ämnen som uttryckligen regleras i
direktivet, som kvicksilver.
I upphandlingsutredningens slutbetänkande Nya upphandlingsregler 2 (SOU 2006:28) anförs
ett exempel med upphandling av virke och frågan som ställs är huruvida det är möjligt att
ställa krav på att sådant virke inte får avge mer än en viss mängd skadliga ämnen. 177
Utredningen menar att förekomsten av ett totalharmoniserade direktiv med bestämmelser om
att halter av PCP i virke inte får överstiga ett visst värde inte skulle utgöra hinder mot att
efterfråga virke helt utan PCP.
Av intresse i sammanhanget är också att EU genom direktivet 2009/33/EG faktiskt har ställt
krav på nationella myndigheter att upphandla fordon som har bättre miljöegenskaper än vad
som följer av de harmoniserade EU-reglerna om typgodkännande av fordon.
Konkurrensverket har i rapporten Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling
berört frågan. 178 I skrivelsen anförs som ett exempel, att om det finns harmoniserade
bestämmelser som gäller gränsvärden för vissa ämnen i varor, så måste eventuella krav vara
förenliga med dem. Vad detta påstående innebär är oklart. Om tanken är att strängare
upphandlingskrav än de som följer av harmoniserade EU-regler inte får ställas, är påståendet
antingen felaktigt beträffande de områden som nämnts ovan (exemplet kvicksilver i
elektronik) eller också strider den politik för grön upphandling som drivs av kommissionen
och andra EU-institutioner mot EU-rätten. Med hänsyn till bl.a. ovan nämnda avgörande från
Högsta förvaltningsdomstolen och upphandlingsutredningens genomgång av praxis torde det i
stället vara så, att det är möjligt för en myndighet att ställa krav på en vara vid upphandling
som går längre än harmoniserade EU-krav som gäller utsläppandet på marknaden av varan.
Man kan möjligen hävda att det finns en viss oklarhet i vilka begränsningar som kan finnas i
denna möjlighet 179
Av kommissionens grönbok om modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling
nämns inget om begränsningar på harmoniserade områden. Det problem som tas upp är att
alltför ambitiösa miljökrav vid upphandling kan leda till att marknaden blir så smal att
konkurrensen försämras och problem kan uppstå i förhållande till kravet på ickediskriminering
180 .
Det sagda hindrar inte att det kan ha betydelse vilka harmoniserade EU-regler som finns på ett
område där en upphandlare vill ställa särskilda miljökrav. Man måste åtminstone beakta att ett
upphandlingskrav ska vara proportionellt och sakligt grundat, och att det tillför något i
jämförelse med de harmoniserade EU-krav som gäller för utsläppande på marknaden. Detta
bör vara särskilt viktigt för upphandlaren att beakta om kravet i upphandlingen inte relaterar
till kriterier för miljömärkning eller liknande, där man normalt kan utgå från kravet innebär en
miljönytta.
177 SOU 2006:28, s. 217.
178 http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Infomaterial/miljokrav_upphandling.pdf
179 Frågan har behandlats i en ny dom från Kammarrätten i Stockholm, där man konstaterar att det inte finns
något generellt förbud mot mer långtgående krav än vad som följer av befintlig Unionslagstiftning, vare sig
lagstiftningen är helt harmoniserad eller inte (dom den 23 februari 2012i mål nr 2841-11)
180 Meddelandet KOM(2011) 15 slutlig, avsnitt 4.2.
166