Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

direkt nytta för upphandlaren, eftersom det hänförde sig till miljöpåverkan och inte till direkta
hälsoaspekter på suturerna.
Kan upphandlingskrav gå utöver den EU-harmoniserade lagstiftningen?
En fråga som tas upp i upphandlingsutredningens betänkande gäller möjligheten att i
upphandlingar ställa miljökrav och sociala krav som går utöver EU-rättsliga minimikrav och
harmoniserande bestämmelser. Utredningen hänvisar till EU-domstolens dom i målet Contse
(mål C-234/03) 173 . Detta mål handlar dock i första hand om huruvida vissa krav i den aktuella
upphandlingen som gällde en lokal anknytning av en verksamhet var acceptabla med hänsyn
till principen om icke-diskriminering. Den typen av problematik kan möjligen uppstå t.ex. om
man vill ställa upp krav på djurskydd vid upphandling av livsmedel som utgår från svensk
standard. Sådana upphandlingskrav har i vissa fall underkänts av svenska domstolar.
Professor Niklas Bruun har i ett rättsutlåtande på uppdrag av Miljöstyrningsrådet ifrågasatt
dessa domstolsutslag. 174 Bruun framhåller bl.a. att även i fall som gäller fri rörlighet för varor
har miljöskydd ansetts utgöra en proportionell och godtagbar faktor i förhållande till EUrätten.
En slutsats som dras i utlåtandet är att krav som ligger högre än EU:s minimireglering
är acceptabla under förutsättning att de är proportionella, icke-diskriminerande och kan
motiveras.
Upphandling med krav som avser kemikalier innebär som nämnts i allmänhet att en inköpare
ställer krav på låga halter eller på avsaknaden av farliga ämnen i en produkt, oftast med
utgångspunkt i någon standard, t.ex. miljömärkningskriterier eller upphandlingskriterier. En
fråga man kan ställa är då om det faktum att det finns harmoniserade regler som avser
kemikalien eller varan hindrar att man ställer krav som går längre i upphandlingen. De
harmoniserade reglerna är ju till för att säkerställa en fri rörlighet för varor 175 , ett intresse som
man ska ta hänsyn till vid upphandling. De harmoniserade reglerna innebär enkelt uttryckt att
den produkt som regleras fritt får släppas ut på marknaden inom EU (jfr kap 3.1 om inre
marknadsregler).
Det kan då konstateras att en del av kemikaliekraven i miljöanpassade upphandlingar skulle
vara olagliga om man hävdade att det faktum att det finns harmoniserade EU-regler på ett
område skulle utesluta strängare krav i upphandlingen. Ett exempel kan vara upphandlingen
av suturer utan triclosan som behandlades i domen RÅ 2010 ref.78 (se ovan). Suturerna
ingick i tillämpningsområdet för EU-direktivet om medicintekniska produkter, som är en
harmoniserad lagstiftning. I direktivet finns inget förbud mot triclosan. Direktivet innebär att
produkter som uppfyller direktivets krav ska CE-märkas och får säljas fritt på EU-marknaden.
Frågan om förhållandet till harmoniserade EU-regler och CE-märkning diskuterades i målet
men togs över huvud taget inte upp i Högsta Förvaltningsdomstolens domskäl när man
godkände upphandlingen.
Motsvarande gäller på ett antal andra områden, där harmoniserade EU-regler finns. De
kriterier för miljömärkning och upphandling som har tagits fram på EU-nivå har givetvis
beaktat vilka krav som finns på det aktuella området, men det faktum att det finns
harmoniserade regler har inte hindrat att kriterier som innebär strängare krav än de
harmoniserade har tagits fram. Som ett ytterligare exempel kan nämnas EU:s GPP-kriterier
för upphandling av IT-utrustning till kontor 176 . Dessa kriterier innehåller i fråga om datorer
173 SOU 2011:73 s. 226 f.
174 http://www.msr.se/Documents/rapporter/MSR_2011_1.pdf
175 Reglerna grundas på artikel 114 i EUF-fördraget eller tidigare motsvarigheter till denna artikel, dvs. de är till
för att säkerställa en fri rörlighet på den inre marknaden.
176 http://ec.europa.eu/environment/gpp/pdf/toolkit/office_IT_equipment_GPP_product_sheet.pdf
165