Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

eaktande av gemenskapens senaste strategiska mål på miljöområdet”. Användning och
utsläpp av farliga ämnen ska beaktas, liksom ”ersättande av farliga ämnen med säkrare ämnen
som sådana eller genom att använda alternativa material eller utformningar, varhelst detta är
tekniskt genomförbart”.
De miljömärkningskriterier som tagits fram innehåller också omfattande krav som avser
innehållet av farliga ämnen, både för särskilt utpekade ämnen och ämnen som enligt
klassificering (kap. 5.1.1) har vissa farliga egenskaper.
Goda exempel (benchmarks) i ekodesigndirektivet
Genomförandeåtgärderna enligt ekodesigndirektivet (se ovan avsnitt 7.3) innehåller goda
exempel (”indicative benchmarks”) som redovisar de produkter på marknaden som har de
bästa egenskaperna när det gäller de aktuella miljöparametrarna. Dessa beskrivningar av de
bästa produkterna är intressanta men har givetvis nackdelen att de snabbt blir inaktuella
beroende på produktutvecklingen på området. De goda exemplen omfattar inte bara de
parametrar som är direkt reglerade i genomförandeåtgärderna (i princip bara energieffektivitet
hittills) utan även andra parametrar (t.ex. buller från tvättmaskiner) och i något fall även
farliga ämnen (kvicksilver i lågenergilampor).
Miljökriterier för offentlig upphandling
Grön offentlig upphandling har växt fram som ett viktigt styrmedel både nationellt och på
EU-nivå (se nästa avsnitt). Ofta inriktas upphandlingen på energisnåla varor och tjänster, och
är alltså ett led i klimatpolitiken. Men grön upphandling inriktas också ofta på
kemikalieaspekter, t.ex. innehållet av farliga ämnen i en vara. Det är dock svårt för en
upphandlare att utan expertkunskaper själv bedöma vilka kemikaliekrav som är rimliga att
ställa vid en upphandling. Miljömärkningskriterier eller benchmarks är viktiga som stöd för
upphandlare, men det har också sedan tagits fram särskilda upphandlingskriterier för olika
varor och tjänster.
I Sverige sker detta arbete genom Miljöstyrningsrådet, som tar fram kriterier i tre nivåer:
basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå. Miljöstyrningsrådet har en kemikaliestrategi som
används vid utveckling och revidering av rådets upphandlingskriterier. 157 Miljöstyrningsrådet
har som uppdrag att ta fram drivande miljökrav som har en högre ambition och ligger över
nivåer och normer i gällande lagstiftning.
På EU-nivå finns GPP-kriterier (Green Public Procurement) som fyller samma syfte.
Kriterierna innehåller baskrav och avancerade krav. De GPP-kriterier som hittills tagits fram
har ofta kritiserats i Sverige för att vara otillräckliga. Kommissionen har dock en hög
ambitionsnivå på området och vill utveckla den gröna upphandlingen och förbättra
processerna för att ta fram kriterier 158 . I Sverige arbetar Miljöstyrningsrådet även med GPPkriterierna.
Övriga standarder och utvecklingslinjer
Det finns även andra standarder för produkter än miljömärkningskriterier och kriterier för
offentlig upphandling. Ett exempel är certifierade miljövarudeklarationer (EPD), som bygger
på ISO-standarder. Standarder och märkning som avser energieffektivitet finns inom EU
genom energimärkningsdirektivet (direktiv 2010/30/EU) men även på andra håll, t.ex.
märkningen ”Energy Star” i USA. Dessa är dock av mindre intresse om målsättningen är att
157 http://www.msr.se/PageFiles/1498/MSR_kemikaliestrategi%202011-03-04.doc
158 Kommissionens meddelande KOM(2008) 400 slutlig, Offentlig upphandling för en bättre miljö.
160