Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

eller bortskaffande. I denna information ingår uppgifter om var farliga kemikalier finns i
varorna. Likartade bestämmelser finns i direktivet om uttjänta fordon (direktiv 2000/53/EG),
som kräver märkning av komponenter som innehåller sådana metaller som omfattas av
förbuden i direktivet men där undantag från förbuden gäller för användningen.
Förpackningsmaterial för livsmedel
Informationskrav när det gäller materialtyper finns i reglerna om förpackningsmaterial för
livsmedel (jfr kap. 6.2).
7.8.3 Hur kan informationskrav för varor utvecklas i EU-reglerna?
Miljömärkning och kemikalielistor
Det finns en tydlig ambition på EU-nivå att utveckla kriterier för miljömärkning och kriterier
för offentlig upphandling (se avsnitt 7.10). Dessa kriterier anger i allmänhet vilka kemikalier
som inte får förekomma i varan. Att en vara uppfyller sådana kriterier innebär således en form
av ”negativ märkning” som ger information om vad varan inte innehåller. De olika typer av
kemikalielistor (RSL-listor) som tillämpas i olika sammanhang kan också användas av
importörer och inköpare för att för att ställa krav på sina leverantörer. Detta förutsätter dock
att de aktörer i förädlingskedjan (nedströmsanvändare) som behöver informationen begär av
sin respektive leverantör att listorna ska tillämpas och att leverantören är beredd att ställa upp
sådana redovisningskrav, vilket inte är säkert när det gäller t.ex. en inköpare i ett litet företag
som köper in begränsade volymer. Det kan också hända att leverantören i praktiken inte kan
få tag i den efterfrågade informationen, om det t.ex. rör sig om en lång global
leverantörskedja där kontakter med den ursprunglige tillverkaren är svåra att etablera. Det är
inte heller säkert att listorna är heltäckande och omfattar alla ämnen med farliga egenskaper
som kan förekomma i varan.
Åtminstone på några varuområden finns det en ganska tydlig uppfattning om att det finns för
många olika kriterieuppsättningar och RSL-listor. Antalet har blivit så stort att man får svårt
att hantera dem. Man efterlyser i stället internationella eller globala standarder som kan
underlätta handeln. Dessutom kan det finnas svagheter i en del av kriterierna eller listorna.
T.ex. kan kemikalier som ger inverkan på hälsan vara täckta, medan miljöfarliga kemikalier
inte finns med i rimlig omfattning.
Mot denna bakgrund kan man se behovet av utvecklade informationskrav på internationell
nivå. Arbetet i SAICM är mycket viktigt (se ovan). Om man vill se en utveckling mot
bindande informationskrav måste dessa troligen i första hand införas i EU. Att
informationsbehoven identifieras på global nivå i SAICM är dock mycket viktigt för att stärka
och befrukta utvecklingen även inom EU. Det är alltså viktigt att EU är fortsatt aktivt i
SAICM-arbetet när det gäller denna fråga.
Vi försöker i den följande ge några synpunkter på hur frågan om informationskrav kan
hanteras på EU-nivå.
Reach artikel 33
Trots tillämpningsproblemen har kraven på information till nedströmsanvändare och
konsumenter i artikel 33 i Reach haft en mycket stor betydelse, främst genom kopplingen till
kandidatlistan i Reach. Kandidatlistan har fungerat som ett incitament till substitution, bara
genom sin existens men även genom kopplingen till informationskravet i artikel 33.
156