Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

När det gäller förbud eller begränsningar som avser kemikalier i textilprodukter finns relativt
få regler i dag. I Reach bilaga XVII finns förbud som rör azofärgämnen, polybromerade
bifenyler (PBB), oktabromdifenyleter samt nickel i knappar osv. som används i kläder.
Nonylfenoletoxilat får inte användas för textil- och läderbearbetning om det kan leda till
utsläpp vid tillverkningen. Det finns några ytterligare förbud i bilagan 139 . I EU:s förordning
(EU) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar finns totalförbud mot
perfluoroktansulfonat (PFOS) och pentabromdifenyleter (PBDE).
De nya reglerna om biocidprodukter (kap. 6.1.1) innebär att tillsatser till textilier som
fungerar som bekämpningsmedel (t.ex. bakteriedödande medel) kommer att regleras i
framtiden, även när de ingår i varor som importeras till EU. Det verksamma ämnet måste vara
godkänt inom EU för den aktuella användningen och särskilda märkningskrav gäller.
EU har särskilda regler om märkning av textilier avseende fiberinnehåll 140 . Bestämmelser har
funnits sedan 1973, men de har under 2011 konsoliderats i en ny EU-förordning. Reglerna
innebär ett krav på att textilier ska märkas, så att det anges vilken eller vilka textilfibrer som
ingår (det finns 48 olika fibertyper enligt förordningen). Det finns detaljerade krav på hur
märkningen ska utformas och regler om hur bestämningen av fiberinnehållet i textilier ska gå
till 141 . När förordningen beslutades togs frågan om farliga ämnen i textilier upp på initiativ av
Europaparlamentet. Resultatet blev en uppmaning till kommissionen att ta fram en rapport
senast den 30 september 2013, som ska behandla frågor om allergiska reaktioner beroende på
kemikalier i textilier och märkning som avser allergiframkallande ämnen (förordningen
artikel 24 och 25 samt punkt 26 i ingressen).
När det gäller svenska bestämmelser finns en äldre regel i 16 § förordningen (1998:944) om
förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter,
enligt vilken klädesplagg och material till sådana inte får saluhållas eller överlåtas, om de
innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt och därigenom kan medföra skada på
människor. Eftersom det inte finns några preciseringar till bestämmelsen torde den ha liten
praktisk betydelse.
Det finns dessutom ett antal regleringar av kemikalier i textilier utöver de nu nämnda i
enskilda EU-länder och i länder utanför EU, som USA, Kina, Japan och Korea 142 .
Textilier och avfall
Naturvårdsverket arbetar med frågan om åtgärder för att förebygga avfall (jfr. kap. 8) och har
valt textilier som en prioriterad avfallsström. Valet av textiler berodde bl.a. på att det är den
avfallsström som skulle ge störst klimateffekt att förebygga per ton. Varje kg förebyggd
textilavfall sparar 15 kg koldioxidekvivalenter. Även andra aspekter, som användningen av
kemikalier och vattenförbrukningen, bidrog till att textilier prioriterades. Ett svenskt program
för att förebygga uppkomsten av avfall ska enligt ramdirektivet för avfall redovisas till
kommissionen i december 2013. Naturvårdsverkets arbete med avfallsaspekter på textilier
ingår i detta program.
139 Tris(2,3-dibromopropyl)fosfat, tris(1-aziridinyl)fosfinoxid, kvicksilverföreningnar för impregnering,
dioktyltennföreningar, kadmium i vissa applikationer.
140 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1007/2011 av den 27 september 2011 om benämningar på
textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter och om
upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och
2008/121/EG
141 Det finns också likartade regler om skor (direktiv 1994/11/EG) och harmoniserade regler om namn på
textilier (direktiv 2008/121/EG).
142 Branschorganisationen AAFA i USA har tagit fram en lista over regleringar i olika länder, se
https://www.wewear.org/industry-resources/restricted-substances-list/english/
145