Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

nedan). Det finns också ett antal initiativ och åtaganden från tillverkare och importörer om att
begränsa miljöpåverkan från textilier. Ett aktuellt exempel är den ”Joint roadmap: Toward
Zero Discharge of Hazardous Chemicals” som nyligen tagits fram av en grupp tillverkare av
kläder och skor 134 .
Vid de kontakter vi har haft med en branschorganisation (TEKO) i arbetet med denna rapport
har budskapet varit tydligt: det behövs en harmonisering på EU-nivå av miljökraven på
textilier och det är inte är tillräckligt med kravspecifikationer som tillämpas på frivillig basis.
Vi anser att Sverige bör driva denna fråga inom EU och diskuterar i det följande hur regler
om kemikalier i textilier skulle kunna utformas.
Förslagen i detta kapitel kompletteras med en särskild konsekvensbedömning i kap. 11.
Textil som handelsvara
Textilier produceras i stora mängder, ingår i många olika typer av varor och som säljs såväl
för yrkesmässig användning och för privat konsumtion. Det finns industritextilier som
används i konstruktioner och i anläggningar, ibland blandas de med andra material som
gummi och metall. I offentliga miljöer används textilier i möbler, gardiner, mattor och
sänglinnen. Inom vissa yrken används särskilda arbetskläder som ska vara slitstarka och
skyddande på olika sätt. För utomhusbruk används presenningar, markiser, tältdukar etc. I
konsumentprodukter förekommer textilier i framför allt kläder, skor, sängkläder, möbler och
heminredning men också i diverse accessoarer, leksaker, sportutrustningar m.m.
Under perioden 1999 till 2009 ökade den privata konsumtionen av kläder och skor i Sverige
med 53 % 135 . Totalt konsumerar varje svensk 15 kg textil per år (siffran gäller för kläder och
vissa hemtextilier), 8 kg textil per person och år slängs i soporna och 3 kg går till
välgörenhet 136 .
Importvärdet av textilimporten till Sverige överstiger 30 miljarder kr årligen. År 2007
importerades ca 290 000 ton textilier, varav 84 000 ton kläder. Hälften av importen kom från
länder utanför EU 137 .
Textilproduktionen är kemikaliekrävande
Tillverkningen från fiber till färdig produkt sker i flera steg och i många processer är
kemikalier inblandade. Det gäller t.ex. ogräsbekämpning i bomullsodling, smörjoljor i
spinning, klisterämnen i vävning, tvättmedel, färgämnen och diverse hjälpkemikalier som
används i tillverkningen av tyg. De kemikalier som används i produktionen finns ibland kvar
som rester i den färdiga textila varan.
Kemikalier som används vid färgning hör till de som används i störst mängd. Beräkningar har
visat att det kan gå åt ca 4 kg kemikalier för att tillverka 1 kg T-shirts 138 .
Kemikalier tillsätts ibland även för att ge önskvärda funktioner. Det kan t.ex. röra sig om
antiskrynkelmedel, impregneringsmedel, flamskyddsmedel, antimögelmedel och
antibakteriella medel.
134 http://about.hm.com/gb/corporateresponsibility/environment/hmengageswithgreenpeace__Greenpeace.nhtml
135 Konsumtionsrapporten 2010, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet
136 Flöden av textilier Ett SMED-projekt för Naturvårdsverket, 2010, Annica Carlsson, SCB
137 Uppgifter från TEKO.
138 Swerea/IWF uppdragsrapport 09/52, tillgänglig på KemI:s hemsida.
142