Bättre EU-regler för en giftfri miljö - Kemikalieinspektionen

positivlistor för färgämnen, konserveringsmedel och UV-filter, vilket innebär att endast de
ämnen som finns på listorna får användas för nämnda funktioner i produkterna.
Ämnesreglerna utfärdas i ett kommittéförfarande som inbegriper en riskbedömning i en
vetenskaplig kommitté. Ämnena blir alltså förhandsgranskade av myndigheter. Ett sådant
förfarande innebär att myndigheter ger en slags garanti för ämnets säkerhet. Nackdelen med
detta förfarande är att ny kunskap om ett ämnes egenskaper från till exempel forskare kan
innebära att förhandsgranskningens resultat inte längre är uppdaterat till senaste
kunskapsläget och ämnesregeln kanske inte ger tillräcklig säkerhet, utan ämnets säkerhet
borde omvärderas. Trots ny kunskap fortsätter dock gärna företagen med att använda ämnet
med hänvisning till att myndighetens ämneslista är en garanti för säkerheten. Därför behövs
ett system/regler för regelbunden omvärdering av ämnesreglerna i förordningens ämneslistor i
annex III-VI.
Hårfärgningsprodukter
Sedan 2003 har EU arbetat med en strategi för att förbättra säkerheten hos
hårfärgningsprodukter. Arbetat har inneburit att vissa färgämnen har förbjudits och för vissa
andra ämnen har begränsningsreglerna skärpts, det har till exempel införts krav på ytterligare
varningstexter i märkningen av produkterna. Det finns dock kvarstående problem med
hårfärgningsprodukterna som behöver lösas.
Hormonstörare och allergirisker
Risker för hormonstörande effekter från kemikalier är för närvarande mycket omdiskuterat
och det gäller även kosmetikaingredienser. Det saknas dock fortfarande enighet och
överenskommelser om kriterier för hormonstörande effekt, vilket är nödvändigt för att kunna
fastställa begränsningsregler på ämnesnivå.
Allergirisker har i flera år varit ett prioriterat område inom EU:s arbete med att reglera
kosmetikaingredienser. Vissa sensibiliserande ämnen har förbjudits och för andra ämnen,
främst parfymämnen, har det införts begränsningsregler för att minska produkternas
allergirisker. Trots dessa åtgärder är allergier ett fortsatt problem när det gäller
kosmetikaprodukter. Det finns därför ett behov av att ytterligare åtgärder för att minska
allergiriskerna.
”Cosmeticovigilance”
I kommande förordning finns nya regler om rapportering av allvarliga oönskade effekter
mellan berörda parter. Det saknas dock regler för en samlad övervakning
(”cosmetovigilance”) av rapporterade effekter på myndighetsnivå. Därmed finns en risk för
att en ingrediensspecifik oönskad effekt som rapporteras från olika företag inte upptäcks eller
att upptäckten fördröjs vilket är otillfredsställande ur konsumentskyddssynpunkt.
123