BÃ¤ttre EU-regler fÃ¶r en giftfri miljÃ¶ - Kemikalieinspektionen

More documents

Recommendations

Info

8.11 Utveckla regleringen av kemiska ämnen för att minska riskerna för eller via vattenmiljön ............................................................................................................................189 9 Några övergripande frågor........................................................................ 192 9.1 Nanomaterial ..........................................................................................................................192 9.2 Hormonstörande ämnen ........................................................................................................194 9.3 Kombinationseffekter .............................................................................................................196 9.4 Fluorerade ämnen ..................................................................................................................198 9.5 Kadmium ................................................................................................................................199 9.6 Barn och kemikaliesäkerhet – behovet av EU-regler .............................................................201 10 Slutsatser: vad behöver bli bättre på EU-nivå? ...................................... 205 10.1 Täcker EU-reglerna alla aspekter på giftfri miljö? ..................................................................205 10.2 Är regelsystemen samordnade? ............................................................................................206 10.3 Är skyddsnivån för hälsa och miljö lika hög i alla regelsystem? ............................................206 10.4 Tänkbara prioriteringar i miljöhandlingsprogram och andra strategier ..................................207 11 Konsekvensanalys av förslag om kemikaliekrav på textilier ................. 209 11.1.1 Konsekvenser för företag .......................................................................................................209 11.1.2 Konsekvenser för konsumenter .............................................................................................212 11.1.3 Konsekvenser för myndigheter ..............................................................................................212 11.1.4 Konsekvenser för människors hälsa och miljö .......................................................................213 Bilaga 1: Regeringsuppdraget Bilaga 2: Förteckning över remissinstanser Bilaga 3: Kemikalier i textiler – listor och kriterier
Sammanfattning Uppdraget och rapporten (kap. 1) Kemikalieinspektionen (KemI) fick i juni 2011 ett uppdrag från regeringen att tillsammans med åtta andra centrala myndigheter göra en bred genomgång av EU:s lagstiftning och andra styrmedel på EU-nivå med betydelse för kemikaliehantering. Rapporten är en redovisning av detta regeringsuppdrag. Avsikten är att rapporten bl.a. ska kunna användas av Miljömålsberedningen i arbetet med ny strategi för en giftfri miljö. Under genomförandet av uppdraget har vi tagit in synpunkter från näringsliv, konsument- och miljöorganisationer och andra berörda. Rapporten innehåller en genomgång av EU-lagstiftningen på ett tiotal områden med anknytning till kemikaliekontrollen och miljömålet Giftfri miljö. Redogörelsen för vilka regler som finns kompletteras med en analys av brister och utvecklingsbehov i EU-reglerna och förslag till vilka ändringar som kan vara aktuella och som bör drivas av Sverige. Vi har gjort en särskild genomgång av vilka varuregler i EU som reglerar kemikalieaspekter. Rapporten innehåller förslag till nya regler på ett område (textilier). En särskild analys har vidare gjorts av de miljöregler inom Naturvårdsverkets ansvarsområde som anknyter till de regler som behandlar kemikalier. Genomgången av EU-reglerna kompletteras med en redogörelse för det globala kemikaliearbetet. Vad behöver bli bättre på EU-nivå? (kap. 10) Den omfattande genomgång som vi har gjort leder fram till några allmänna slutsatser om EUreglerna. En första fråga är om EU-reglerna täcker alla aspekter på en giftfri miljö. För EUregler som är inriktade på miljöskydd (t.ex. avfallsregler) och som har karaktären av minimiregler kan kompletteringar införas på nationell nivå, även om en reglering på EU-nivå ofta är önskvärd. Kemikalieregler är dock ofta harmoniserade regler som inte lämnar utrymme för nationella åtgärder. EU:s regelverk om kemikalier är oerhört omfattande och har i stort sett förnyats helt under den senaste tioårsperioden. Vi ser ändå att det finns luckor på några områden. Reach är en bred kemikaliereglering, men den är inte anpassad för att hantera behovet av att analysera och åtgärda grupper av ämnen. EU-reglerna om läkemedel är otillräckliga när det gäller miljöpåverkan. Vi anser också att det finns behov av särskilda regler om kemikalier i vissa typer av varor. Vi tycker att EU-reglerna borde samordnas bättre i några fall. Den största utmaningen ligger i att integrera kemikalieregler, varuregler och avfallsregler i ett livscykelperspektiv, och vi anser att det behövs en ny strategi inom EU för att åstadkomma detta. Vi har också försökt att bedöma om skyddsnivån för hälsa och miljö i de olika regelsystemen är jämförbar. Reglerna är separata och fungerar i separata organisatoriska strukturer, men de bygger ändå på en gemensam grund när det gäller att bedöma faror och risker med kemikalier. Även om vi inte har kunnat göra en detaljerad jämförelse när det gäller skyddsnivåer, kan man dock konstatera att det finns problem när reglerna inte uppdateras tillräckligt ofta med hänsyn till ny kunskap om risker och utvecklingen av säkrare alternativ. Detta är ett tydligt problem i fråga om EUreglerna om kosmetiska och hygieniska produkter. Den svenska målsättningen är att så långt det är möjligt fasa ut användningen av särskilt farliga ämnen, både som kemiska produkter och i varor. Det gäller bl.a. ämnen som kan ge cancer eller påverka arvsmassan eller fortplantningen (CMR-ämnen) och ämnen som är långlivade i miljön och ansamlas i levande organismer (PB-ämnen). Det svenska synsättet när det gäller dessa ämnen har fått ett allt större genomslag i EU-regler, t.ex. Reach och 9
Page 1: Rapport Nr 1/12 En rapport från Ke
Page 4 and 5: ISSN: 0284 -1185 Best.nr. 361 034 S
Page 7 and 8: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 9: 7.3.2 Översynen av ekodesigndirekt
Page 13 and 14: Frågan behandlas i EU:s vetenskapl
Page 15 and 16: Bekämpningsmedel (kap. 6.1) EU-reg
Page 17 and 18: Det pågår en diskussion om att ut
Page 19 and 20: • verka för att EU-KOM följer u
Page 21 and 22: substances which can cause cancer o
Page 23 and 24: Exposure to cadmium has again been
Page 25 and 26: • The limit values for metals in
Page 27 and 28: Ecolabelling and green procurement
Page 29 and 30: an approach which is being discusse
Page 31 and 32: Giftfri miljö. I EU:s lagstiftning
Page 33 and 34: 2.1 Vad regleras genom kemikaliereg
Page 35 and 36: genomgång av EU-reglerna, och vi k
Page 37 and 38: Förslaget till etappmål om inform
Page 39 and 40: Allmänna principer för EU-lagstif
Page 41 and 42: 3.3.2 Strategin och handlingsplanen
Page 43 and 44: 4 Det globala kemikaliearbetet •
Page 45 and 46: protokollet. Bestämmelserna om ozo
Page 47 and 48: Inom EU hanteras SAICM-frågorna i
Page 49 and 50: för att bl.a. ta fram kriterier f
Page 51 and 52: kemikaliemyndighet i Helsingfors. H
Page 53 and 54: 5.1.2 Datakrav för lågvolymkemika
Page 55 and 56: ämnen totalt. Om man från denna m
Page 57 and 58: finns i dag och som i hög grad byg
Page 59 and 60: Å andra sidan kan sägas att alter
Page 61 and 62:
utgångspunkt i vikten hos en kompl
Page 63 and 64:
för detta genom tillståndsprövni
Page 65 and 66:
kemiska ämnen som sådana eller in
Page 67 and 68:
inom skolan) som Kommissionens even
Page 69 and 70:
Andningsskydd ska uppfylla kraven i
Page 71 and 72:
I Sverige är MSB transportmyndighe
Page 73 and 74:
lagstiftningen som POP, PBT och vPv
Page 75 and 76:
genomförandet av direktivet. Rappo
Page 77 and 78:
Naturvårdsverkets rapport (se ovan
Page 79 and 80:
praktiken kringgicks. Antalet dispe
Page 81 and 82:
villkor om vilka som får använda
Page 83 and 84:
6.2 Livsmedel inklusive förpacknin
Page 85 and 86:
iskvärdering inom EU. Myndigheten
Page 87 and 88:
för projektet tagit fram riskvärd
Page 89 and 90:
ut på marknaden i gemenskapen enli
Page 91 and 92:
extraktionsmedel. Med extraktionsme
Page 93 and 94:
livsmedels hållbarhetstid eller be
Page 95 and 96:
6.2.2.7 Dricksvatten och naturligt
Page 97 and 98:
erikningsämnen och ett allmänt f
Page 99 and 100:
av perfluorerade alkylsulfonater i
Page 101 and 102:
6.2.3.4 Metaller i barnmat Livsmede
Page 103 and 104:
Reach mot CMR-ämnen för konsument
Page 105 and 106:
medlemsstat tillfälligt förbjuda
Page 107 and 108:
Läkemedelslagstiftningens målsät
Page 109 and 110:
eningsverk i dag inte är anpassade
Page 111 and 112:
lämplig grupp att börja riskbedö
Page 113 and 114:
undersöka om den ska föreslå rå
Page 115 and 116:
myndigheterna har både rätt och s
Page 117 and 118:
Det finns alltså inte något godk
Page 119 and 120:
företagen. På förekommen och vä
Page 121 and 122:
importeras till EU/EES-marknaden. A
Page 123 and 124:
toxikologiska tester avseende ingre
Page 125 and 126:
positivlistor för färgämnen, kon
Page 127 and 128:
sensibiliseringspotential som kan a
Page 129 and 130:
Detta gäller t.ex. tungmetaller oc
Page 131 and 132:
ett stort antal undantag från för
Page 133 and 134:
på tillverkare att genomföra livs
Page 135 and 136:
som syftar till att förenkla åter
Page 137 and 138:
genomförandeåtgärden. Begreppet
Page 139 and 140:
Energimärkningssystemet innehålle
Page 141 and 142:
exemplet med RoHS visar. I fråga o
Page 143 and 144:
7.6 Kemikaliekrav på textilier, kl
Page 145 and 146:
Ämnen med allvarliga egenskaper an
Page 147 and 148:
När det gäller förbud eller begr
Page 149 and 150:
Textilföretagens egna kemikaliekra
Page 151 and 152:
också gälla inredningstyger, pryd
Page 153 and 154:
7.7.1 Leksaksdirektivet och förhå
Page 155 and 156:
”Information om hälso- och milj
Page 157 and 158:
(mycket långlivade och mycket bioa
Page 159 and 160:
Tillämpningsområdet för artikel
Page 161 and 162:
7.9 Benchmarking, miljömärkning,
Page 163 and 164:
minska innehållet av farliga ämne
Page 165 and 166:
de ska ställa miljökrav. 168 Syft
Page 167 and 168:
direkt nytta för upphandlaren, eft
Page 169 and 170:
Är generella krav på miljöhänsy
Page 171 and 172:
• Revidering av EU:s rekommendati
Page 173 and 174:
8.3 EU-regler om avfall Allmänt Av
Page 175 and 176:
En sådan slutsats om behovet at et
Page 177 and 178:
• Hindra diffus spridning och exp
Page 179 and 180:
direktivet för personbilar sätter
Page 181 and 182:
8.5.3 Analysera hur EU:s regler om
Page 183 and 184:
exempel långlivade organiska föro
Page 185 and 186:
Överväganden och konsekvenser Om
Page 187 and 188:
8.9.2 Verka för att EU-kommissione
Page 189 and 190:
nordisk nivå 2002. Någon gemensam
Page 191 and 192:
Ett av flera möjligen negativa kon
Page 193 and 194:
Ramdirektivet för vatten och dess
Page 195 and 196:
Inom EU har man tagit fram en handl
Page 197 and 198:
ämnen) som undersöks vidare med a
Page 199 and 200:
kombinationseffekter. Kommissionen
Page 201 and 202:
Utöver detta anser vi dock att PFA
Page 203 and 204:
9.6 Barn och kemikaliesäkerhet - b
Page 205 and 206:
- ändra i relevanta delar av testb
Page 207 and 208:
10 Slutsatser: vad behöver bli bä
Page 209 and 210:
täcker de områden de borde täcka
Page 211 and 212:
som inte omfattas befintliga konven
Page 213 and 214:
Fertilizers, pesticides and seeds a
Page 215:
som skulle krävas för utvecklinge
Page 222 and 223:
Bilaga 3 Kemikalier i textiler - li
Page 224 and 225:
Miljöstyrningsrådets upphandlings
Page 228:
KEMIKALIEINSPEKTIONEN • Box 2 •
show all

BÃ¤ttre EU-regler fÃ¶r en giftfri miljÃ¶ - Kemikalieinspektionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?