Lindgren, LU - Norovirus - Svenskt Vatten
Lindgren, LU - Norovirus - Svenskt Vatten
Lindgren, LU - Norovirus - Svenskt Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Norovirus</strong> och andra magtarmsjukevirus i<br />
dricksvattenberedningen –<br />
kan det innebära en risk idag eller imorgon?<br />
Fredrik Nyström, Erik Dalin & Per-Eric <strong>Lindgren</strong><br />
Institutionen för klinisk och experimentell medicin<br />
p<br />
Linköpings universitet, Linköping<br />
Mikrobiologiska laboratoriet, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Magtarmsjukevirus i vatten<br />
• Mikrobiell ”magsjuka” via vatten orsakas av bakterier,<br />
virus eller parasiter<br />
• Föroreningskällan är i de flesta fall av humant ursprung,<br />
från faeces<br />
• Avloppsvatten är i de flesta fallen källan till<br />
kontamineringen av råvattnet<br />
• Virus har länge varit metodologiskt svårare att detektera<br />
vid låga koncentrationer<br />
• Flera tidigare utbrott tt med okänd orsak kan misstänkas<br />
vara av viralt ursprung<br />
• Virus ofta mera motståndskraftiga mot desinfektion och<br />
behandlingar i verket än bakterier och parasiter
Infektiösa mag-tarminfektioner<br />
• Vilka är symtomen?<br />
Ofta allmänna symtom; kräkning, diarré, yrsel, huvudvärk,<br />
trötthet<br />
• Vilka mikroorganismer orsakar infektionerna?<br />
Bakterier, virus, parasiter<br />
• Hur sprids de?<br />
<strong>Vatten</strong>, förorenad föda, luft via aerosol, damm<br />
• Vilka är riskerna?<br />
Allvarligt främst hos barn och äldre personer<br />
Personer i ”riskgrupperna”, med dåligt allmäntillstånd<br />
Uttorkning, påverkan på hjärta och cirkulation
Virus<br />
• En av de enklaste livsformerna som existerar<br />
• Består av protein och arvsmassa (DNA eller RNA)<br />
• Kräver tillgång g till värdorganism för att kunna leva och<br />
föröka sig. Människa, djur, växter kan alla drabbas av<br />
virus<br />
• Virus lever inuti värdcellen och utnyttjar denna för sin<br />
förökning (parasit)<br />
• Många vanliga sjukdomar hos oss människor orsakas av<br />
g g j<br />
virus, t ex förkylning, influensa, mässling, vattkoppor
Vilka virus är viktiga?<br />
‣ RNA-virus<br />
• <strong>Norovirus</strong><br />
• Sapovirus<br />
• Astrovirus<br />
• Rotavirus<br />
• Hepatit E<br />
• (Hepatit A)<br />
‣ DNA-virus<br />
• Adenovirus (vissa typer)
Calicivirusfamiljen<br />
Caliciviridae<br />
<strong>Norovirus</strong> Sapovirus Lagovirus Vesivirus<br />
i<br />
GI GII GIII GIV GV<br />
~1/10 ~9/10 sällsynt<br />
Genogrupperna kan sedan i sin tur delas<br />
in i många olika genotyper<br />
60% skillnader i<br />
virusets höljeproteiner
Vinterkräksjukevirus k i = norovirus<br />
• Viruspartikeln har en regelbunden geometrisk<br />
form och är ca 30 nm i diameter<br />
• Består av ett proteinhölje med arvsmassa<br />
inuti<br />
• Arvsmassan består av enkelsträngat RNA –<br />
mycket variabel<br />
• Många olika typer av viruset finns med<br />
varierande virulens<br />
• Viruspartikeln har hög stabilitet även utanför<br />
en levande cell, t ex i miljön
Vinterkräksjuka k I<br />
• Vinterkräksjuka k är den vanligaste ickebakteriella<br />
orsaken (60-80%) till magtarmsjukdomar<br />
hos vuxna, men också vanlig<br />
hos barn<br />
• Totalt infekteras årligen mera än 700 milj<br />
barn
Vinterkräksjuka k II<br />
• Symtom: diarré, kräkningar, kramper, feber,<br />
yrsel<br />
• Normal varaktighet 1-3 dygn<br />
• Mycket infektiös, överförs oralt via personperson<br />
kontakt eller förorenad mat/dryck. 10-<br />
100 viruspartiklar tillräckligt för att infekteras<br />
• Kortlivad immunitet, dock är ca 15-20% (i<br />
Sverige) inte mottagliga för infektion<br />
• Stabil i miljön, sprids lätt via vatten, föda, luft<br />
och dålig hygien
Detektionsmetoder för virus i vatten<br />
• Serologiska metoder, ofta svår pga stor variabilitet<br />
• Mikroskopi<br />
• PCR<br />
Konventionell PCR<br />
Realtids-PCR, 10-100 X känsligare än konventionell PCR,<br />
även för kvantifiering, detektionsgräns
Vinterkräksjukevirus i avloppsvattenreningen<br />
• Hur sprids vinterkräksjukeviruset när det lämnat den mänskliga miljön och<br />
kommit ut i avloppet?<br />
Virus förekommer i avloppsvatten. Åtminstone det<br />
inkommande avloppsvattnet kan utgöra en potentiell<br />
smittokälla<br />
• Försvinner viruset från vattnet i reningsprocessen?<br />
Mängden virus reduceras under reningen 10-1000 gånger<br />
beroende på årstid, ungefär samma reduktion som koliforma<br />
bakterier<br />
• Finns risker att vi blir sjuka vid kontakt med utgående avloppsvatten?<br />
Inget tyder på detta, men risk kan finns för kontaminering av<br />
råvattentäkter<br />
Rotavirus by Lennart Svensson<br />
• Finns samband mellan utbrott av vinterkräksjuka på t ex sjukhus och det<br />
som finns i vattnet?<br />
Säsongsvariation finns både vad gäller utbrott diagnostiserade<br />
på sjukhus och förekomst i reningsverk
<strong>Norovirus</strong> i<br />
dricksvattenberedningen<br />
• Kunskapen om förekomst och spridning av<br />
virus har länge varit högst begränsad, pga<br />
indirekt metodik<br />
• Direkt detektion och kvantifiering är en<br />
utmaning pga mycket låga halter i vattnet<br />
och heterogen förekomst
Metodik<br />
• Känslig och specifik molekylärbiologisk<br />
metodik baserad på realtids-PCR finns<br />
utvecklad för norovirus. Metodiken möjliggör<br />
Detektion och kvantifiering<br />
Epidemiologisk kartläggning av spridningsvägar<br />
• För att kunna arbeta framgångsrikt med<br />
vattenprover krävs en föregående<br />
koncentrering/anrikning av virus i provet -<br />
vilket är en utmaning!
Humanpatogena virus i svenska<br />
ytvattentäkter – NORVID<br />
• Projektet syftar till att medvetenheten om<br />
och beredskapen för virala föroreningar i<br />
dricksvattentäkter<br />
• Härigenom skapas möjligheter till bättre<br />
förutsättningar att<br />
förutsäga<br />
förebygga<br />
lindra effekterna av<br />
bedöma/utvärdera risker för<br />
viral smittspridning via dricksvatten
NORVID<br />
• Projektledare: Johanna Ansker, Stockholm<br />
vatten; Forskningsledare: Per-Eric Ei <strong>Lindgren</strong><br />
• Huvudfinansiär: <strong>Svenskt</strong> <strong>Vatten</strong> Utveckling<br />
• Projektdeltagare: ”Görvälngruppen”, Linköpings<br />
universitet<br />
• Treårigt projekt
NORVID: Analys av norovirus i ytvatten
Spridningsvägar<br />
10 3 -10 7<br />
(virus/liter)<br />
Upp till 10 6<br />
(virus/liter)<br />
10 5 -10 12<br />
(virus/gram)<br />
???
Analysmetodik<br />
20 L<br />
4µL<br />
Sjövatten (ytvatten)<br />
Realtids-PCR<br />
RNA<br />
DNA<br />
Anrikning<br />
RNA-extraktion<br />
cDNA-syntes
Analysmetodik<br />
20 L<br />
4µL<br />
Sjövatten<br />
Realtids-PCR<br />
Anrikning<br />
RNA-extraktion<br />
cDNA-syntes
Anrikning genom filtrering<br />
20 L<br />
4 L 15 mL 0,2 mL
Säsongsstudie över ett år<br />
Mälaren<br />
Göta Älv<br />
Ringsjön
Minska samhällets sårbarhet för<br />
vattenburen virussmitta trots ett<br />
förändrat klimat - VISK<br />
• Projekt inom ramen för EU Interreg IVA<br />
• Treårigt projekt, 17 partners i Sverige, Norge<br />
och Danmark<br />
• Projektkoordinator: Lena Blom,<br />
Kretsloppskontoret, Göteborgs stad<br />
• Huvudmålsättning: Skapa verktyg för att hantera<br />
dagens och morgondagens risker med<br />
virussmitta i dricksvatten
Var kan man läsa mer?<br />
SVU Rapport<br />
SVU-rapport 2010-09: Analysmetoder för norovirus i ytvatten, Erik Dalin,Johanna Ansker,<br />
Peder Häggström, Bengt Dahlberg, Britt-Marie Pott, Per Ericsson, Per-Eric <strong>Lindgren</strong><br />
Nordgren, J., Bucardo, F., Dienus, O., Svensson, L., and <strong>Lindgren</strong>, P.-E. 2008. Novel<br />
light-upon-extension real-time PCR assays for detection and quantification of genogroup I<br />
and II noroviruses in clinical specimens. J. Clin. Microbiol. 46:164-170<br />
Nordgren, J., Matussek, A., Mattsson, A., Svensson, L., <strong>Lindgren</strong>, P.-E. 2009. Prevalence<br />
of norovirus and factors influencing virus concentrations during one year in a full-scale<br />
wastewater treatment plant. Water Research 43:1117-1125
Tack<br />
• Kollegor vid Linköpings universitet:<br />
<br />
Johan Nordgren, Lennart Svensson<br />
• Personal vid Ryaverket, Göteborg:<br />
<br />
Ann Mattson och medarbetare<br />
• Kollegor vid Mikrobiologiska laboratoriet, Ryhovs sjukhus,<br />
Jönköping:<br />
<br />
Sture Löfgren, Andreas Matussek<br />
• Kollegor vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg:<br />
<br />
Nancy Nenonen, Tomas Bergström<br />
• ”Görvälngruppen” - dricksvattenverk:<br />
<br />
Johanna Ansker, Peder Häggström, Per Ericsson, Britt-Marie Pott, Elisabeth<br />
Athley<br />
• Finansiellt stöd:<br />
<strong>Svenskt</strong> vatten, EU, Linköpings universitet, FORSS, Landstingen i Jönköpings och<br />
Östergötlands län, FORMAS, Vetenskapsrådet
Change language