Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården

gris
Erik Nörregård, djurhälsoveterinär Tomelilla
erik.norregard@svdhv.org
Rebecka Westin, djurhälsoveterinär Skara
rebecka.westin@slu.se
Efter 16 år som distriktsveterinär prioriterades
grisarna år 2000. Erik är specialist i grisens sjukdomar.
Rebecka är SvDHV:s företagsdoktorand
och arbetar med projektet ”Strategisk
halmning” på Inst. för husdjurens miljö
och hälsa på SLU i Skara.
Produktionsuppföljning
ger bättre ekonomi
”Västgötam
in i framtiden
I mitten på november var jag inbjuden att åka till
den stora EuroTier-mässan i Hannover, Tyskland.
Detta är en av de största husdjursmässorna i
världen med över 2 300 utställare från 51 olika
länder. Stor fokus ligger på uppfödning och inredning
till grisar.
Även den danska grisproduktionen har varit pressad under en längre
period och samtidigt har man sett att resultaten i slaktgrisproduktionen
inte har förbättrats under de senaste fem åren. Detta var
orsaken till att man vid senaste mötet i Dansk Veterinær Hyologisk
Selskab (DVHS) i Kolding hade fokus på hur man gör slaktgrisarna till
en bra affär.
Slaktgrisar i Danmark har stor tillväxtpotential
Foderkonsulenten Per Tybirk från VSP (Videncenter for Svineproduktion) påminde
om vilken potential grisarna har enligt resultaten från prövningsstationen. Här är
resultaten för foderförbrukning, tillväxt och köttprocent klart bättre än vad som
ses vid sammanställning av besättningarnas produktionsrapporter, även om jämförelsen
görs med resultaten från de 25 % bästa besättningarna.
Dock ska man inte stirra sig blind på att nå toppresultat, utan hitta det som passar
bäst i den egna besättningen. Har man en viss omgångstid, exempelvis beroende
på att nästa grupp grisar kommer på en viss bestämd tid, är bästa tillväxt kanske
inte högsta prioritet utan den kan sänkas lite för att ge en bättre köttprocent.
Uppföljning av produktionen nödvändig
Köttprocenten kan även påverkas av proteinhalten i fodret. Återigen är det viktigt
att tänka på vilket foder som ger det ekonomisk bästa resultatet. Det är kanske inte
alltid det som ger den högsta köttprocenten. Det beror på hur högt priset på proteinfodret
är i förhållande till andra foderkomponenter. Vid tidpunkten för Koldingmötet
var rekommendationen att ha ett foder som har en proteinhalt som är lite under
det optimala då det ekonomisk var mest fördelaktigt.
Det som var den röda tråden hos de olika talarna i ämnet om lönsamhet i slaktgrisuppfödningen
var att man måste ha mycket bra koll på sin produktion. Utan en
bra produktionsuppföljning är det inte möjligt att veta om produktionen är optimal
och en bra affär. Budskapet som de gav i Danmark kan alltså sammanfattas i två ord:
Engagemang och uppföljning.
Anledningen till min inbjudan var att representanter från Big
Dutchman för ca ett år sedan besökte SLU i Skara för att diskutera
och ta del av den forskning som gjorts gällande digivande
suggor i grupp enligt den så kallade ”västgötamodellen”. Som
företagsdoktorand fick jag möjlighet att delta i diskussionen
och det visade sig att de höll på att utveckla ett eget koncept
för grupphållning av suggor med bland annat ”västgötamodellen”
som förebild. ”Västgötamodellen” som vi i Sverige känner
den, är ett koncept som bygger på enkla lösningar och
minimalt med inredning. Bolådor av trä utan värmelampor
monteras direkt i en djupströbädd där suggan sedan själv sköter
värmehållningen genom sin förmåga att bygga bo av halmen.
När smågrisarna är tillräckligt stora tas lådorna bort och
grisarna går kvar på djupströbädden.
Concept Study Pig Production 2030
Det som mötte mig och övriga besökare i den 500 m 2 stora
utställningsmontern på EuroTier var ganska långt ifrån ”vår
västgötamodell”. Under namnet ”Concept Study Pig Production
2030” presenterades här en framtidsvision för grisproduktion
från födelse till slakt med ledorden ”Free movement
for pigs - through all stages of their life” i fokus. I montern
hade man byggt upp en stallavdelning i full skala för totalt 60
suggor (se bild ). En helhetslösning där både nyavvanda, dräktiga
och digivande suggor tillsammans med sina smågrisar är
tänkta att rymmas under samma tak. I direkt anslutning hade
man också byggt upp tillväxtboxar i full skala för uppfödning
av smågrisarna från avvänjning till slakt.
Foderstation med flera funktioner
Konceptet bygger på att både nyavvanda, dräktiga och digivande
suggor vistas under samma tak i en gemensam stallavdelning.
Hjärtat i den uppbyggda montern var en elektronisk
foderstation där avvanda och dräktiga suggor som går tillsammans
i en stor grupp ska utfodras individuellt. För att demon-
8 www.svdhv.se