Tidningen DjurhÃ¤lsonytt - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

More documents

Recommendations

Info

gris Katarina Karlsson Frisch, djurhälsoveterinär Falkenberg katarina.karlsson@svdhv.org Katarina är djurhälsoveterinär i Halland sedan 2002 och dansk fagdyrlæge i grisproduktion och grissjukdomar. Immunförsvaret - ett sin Vid <strong>Svenska</strong> Djurhälsovårdens vårkonferens föreläste Professor Caroline Fossum från SLU under ämnet ”Immunoprofylax – hur fungerar det?” Passiv immunitet i form av råmjölk Immunförsvaret kan delas upp i passiv och aktiv immunitet. För den nyfödda grisen är den passiva immuniteten livsavgörande. Den består av antikroppar från moderns råmjölk och ger ett omedelbart skydd mot bakterier och virus som finns i grisens närmiljö. Den passiva immuniteten förbrukas ganska snabbt och har inget immunologiskt minne, men ger skydd under tiden som den lilla grisen bygger upp en egen aktiv immunitet. Aktiv immunitet genom naturlig infektion eller vaccination Genom naturlig infektion eller vaccination byggs den aktiva immuniteten upp. Vid en naturlig infektion reagerar speciella celler i grisens immunförsvar, dendritiska celler, på vissa strukturer på den inkräktande mikroorganismen. Dels finns generella strukturer (pathogen associated molecular patterns, PAMP) som sätter igång ett generellt immunsvar, det vill säga att det ser likadant ut oavsett vilken mikroorganism det är. Dels finns unika strukturer som ger upphov till ett specifikt immunsvar riktat mot just den specifika mikroorganismen. Det generella immunsvaret ger ett visst mått av lokal inflammation som är nödvändig för att trigga igång det specifika immunsvaret. Ett alltför kraftigt generellt immunsvar är däremot negativt och ger systemiska effekter som feber, aptitlöshet och slöhet. Det kan till exempel inträffa om man vaccinerar grisar som inte är fullt friska. Första gången grisen kommer i kontakt med en viss bakterie eller ett virus tar det någon vecka för immunförsvaret att utveckla en specifik immunitet. Nästa gång grisen kommer i kontakt med samma mikroorganism finns det minnesceller, ett immunologiskt minne, och immunförsvaret kan då slå till snabbt och hårt. Vaccination ger skydd utan sjukdom Vaccination försöker efterlikna en naturlig infektion utan att ge upphov till sjukdom. De flesta vaccin som används idag består av två delar. Dels avdödade/försvagade mikroorganismer eller delar av dem vilka ger specifik immunitet. Dels innehåller vaccin hjälpämnen, adjuvans, som imiterar funktionen av PAMP hos mikroorganismen och sätter igång ett generellt immunsvar. Parasitbörda kan påverka vaccinationsvaret Beroende på vilket infektionsämne grisen utsätts för så styrs immunsvaret i olika riktningar. Vid en parasitär infektion styrs immunsvaret i en riktning och cellerna programmeras för att bekämpa parasiter. Vid en virus- eller bakterieinfektion styrs immunförsvaret i en helt annan riktning. Det innebär att om djuret exempelvis har mycket spolmask så är immunförsvaret upptaget med att bekämpa dessa och kan därmed inte bekämpa en bakterie- eller virusinfektion lika bra som hos en parasitfri gris. Det betyder att det är viktigt att ha genomtänkta avmasknings- och avskabbningsrutiner i besättningen för att vaccinationerna ska ha full effekt. I dag är det vanligt att grisar vaccineras mot flera olika infektioner med flera olika vaccin vid samma tillfälle. Det är inget som rekommenderas av läkemedelsbolagen, men det görs ändå för att förenkla rutinerna i stallet. Det är inte helt utrett hur det påverkar grisen, men det är lätt att tänka sig att det kan ha negativa effekter. Adjuvans från flera olika vacciner samtidigt kan ge ett alltför kraftigt generellt immunsvar med negativ påverkan som följd, exempelvis feber och foderleda. Eftersom olika infektionsämnen styr immunsystemet åt olika håll (se ovan) är det också lätt att tänka sig att varje vaccination vid ett och samma tillfälle inte alltid ger full effekt. Din samarbetspartner inom gris, nöt, mjölk, torksilo och bioenergi Lång erfarenhet av inomgårdsutrustning till svenska lantbruk. Vi förser dig med allt från idé till färdig anläggning. Tel. 0512-542 90 www.noj.se 6 www.svdhv.se
nrikt system Injektionsställe, hygien och injektionsteknik är viktiga faktorer för att få bra effekt av vacciner och andra mediciner. FAKTA Inflammation: Kroppens svar på infektion eller skada. En ökad genomblödning i vävnaden underlättar för immunförsvarets celler att snabbt komma på plats. Kännetecknas av rodnad, smärta, svullnad och värme. Du har väl inte missat att vi anordnar kostnadsfria kurser i - säker och smärtfri kastration Kursen är ett krav för att du själv ska få lokalbedöva dina grisar vid kastration. För anmälan och mer information Södra Sverige: Lena Hjorth, 046-32 58 80, lena.hjorth@svdhv.org Övriga Sverige: Ulrika Andersson, 013-27 06 90, ulrika.andersson@svdhv.org www.svdhv.se 7
Page 1 and 2: SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhäls
Page 3 and 4: ledare INNEHÅLL DJURHÄLSONYTT NUM
Page 5: åckportens storlek och chansen fö
Page 9 and 10: odellen” strera vilka tekniska pr
Page 11 and 12: Per Beskow, djurhälsoveterinär Li
Page 13 and 14: ETE EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE Min
Page 15 and 16: Prisvärt erbjudande till dig som
Page 17 and 18: får nöt Lägesrapportschmallenber
Page 19 and 20: En suboptimal mineralförsörjning
Page 21 and 22: En frisk ko på svenskt bete. för
Page 23 and 24: Katinca Fungbrant, djurhälsoveteri

Tidningen DjurhÃ¤lsonytt - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?