Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården
Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården
Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gris<br />
Katarina Karlsson Frisch, djurhälsoveterinär Falkenberg<br />
katarina.karlsson@svdhv.org<br />
Katarina är djurhälsoveterinär i Halland sedan 2002 och<br />
dansk fagdyrlæge i grisproduktion och grissjukdomar.<br />
Immunförsvaret - ett sin<br />
Vid <strong>Svenska</strong> Djurhälsovårdens vårkonferens föreläste<br />
Professor Caroline Fossum från SLU under ämnet ”Immunoprofylax<br />
– hur fungerar det?”<br />
Passiv immunitet i form av råmjölk<br />
Immunförsvaret kan delas upp i passiv och aktiv immunitet. För den<br />
nyfödda grisen är den passiva immuniteten livsavgörande. Den består av<br />
antikroppar från moderns råmjölk och ger ett omedelbart skydd mot<br />
bakterier och virus som finns i grisens närmiljö. Den passiva immuniteten<br />
förbrukas ganska snabbt och har inget immunologiskt minne, men<br />
ger skydd under tiden som den lilla grisen bygger upp en egen aktiv<br />
immunitet.<br />
Aktiv immunitet genom naturlig infektion eller vaccination<br />
Genom naturlig infektion eller vaccination byggs den aktiva immuniteten<br />
upp. Vid en naturlig infektion reagerar speciella celler i grisens<br />
immunförsvar, dendritiska celler, på vissa strukturer på den inkräktande<br />
mikroorganismen. Dels finns generella strukturer (pathogen associated<br />
molecular patterns, PAMP) som sätter igång ett generellt immunsvar, det<br />
vill säga att det ser likadant ut oavsett vilken mikroorganism det är. Dels<br />
finns unika strukturer som ger upphov till ett specifikt immunsvar riktat<br />
mot just den specifika mikroorganismen.<br />
Det generella immunsvaret ger ett visst mått av lokal inflammation<br />
som är nödvändig för att trigga igång det specifika immunsvaret. Ett alltför<br />
kraftigt generellt immunsvar är däremot negativt och ger systemiska<br />
effekter som feber, aptitlöshet och slöhet. Det kan till exempel inträffa<br />
om man vaccinerar grisar som inte är fullt friska.<br />
Första gången grisen kommer i kontakt med en viss bakterie eller ett<br />
virus tar det någon vecka för immunförsvaret att utveckla en specifik<br />
immunitet. Nästa gång grisen kommer i kontakt med samma mikroorganism<br />
finns det minnesceller, ett immunologiskt minne, och immunförsvaret<br />
kan då slå till snabbt och hårt.<br />
Vaccination ger skydd utan sjukdom<br />
Vaccination försöker efterlikna en naturlig infektion utan att ge upphov<br />
till sjukdom. De flesta vaccin som används idag består av två delar. Dels<br />
avdödade/försvagade mikroorganismer eller delar av dem vilka ger specifik<br />
immunitet. Dels innehåller vaccin hjälpämnen, adjuvans, som imiterar<br />
funktionen av PAMP hos mikroorganismen och sätter igång ett generellt<br />
immunsvar.<br />
Parasitbörda kan påverka vaccinationsvaret<br />
Beroende på vilket infektionsämne grisen utsätts för så styrs immunsvaret<br />
i olika riktningar. Vid en parasitär infektion styrs immunsvaret i en<br />
riktning och cellerna programmeras för att bekämpa parasiter. Vid en<br />
virus- eller bakterieinfektion styrs immunförsvaret i en helt annan riktning.<br />
Det innebär att om djuret exempelvis har mycket spolmask så är<br />
immunförsvaret upptaget med att bekämpa dessa och kan därmed inte<br />
bekämpa en bakterie- eller virusinfektion lika bra som hos en parasitfri gris.<br />
Det betyder att det är viktigt att ha genomtänkta avmasknings- och avskabbningsrutiner<br />
i besättningen för att vaccinationerna ska ha full effekt.<br />
I dag är det vanligt att grisar vaccineras mot flera olika infektioner<br />
med flera olika vaccin vid samma tillfälle. Det är inget som rekommenderas<br />
av läkemedelsbolagen, men det görs ändå för att förenkla rutinerna i<br />
stallet. Det är inte helt utrett hur det påverkar grisen, men det är lätt att<br />
tänka sig att det kan ha negativa effekter. Adjuvans från flera olika vacciner<br />
samtidigt kan ge ett alltför kraftigt generellt immunsvar med negativ<br />
påverkan som följd, exempelvis feber och foderleda.<br />
Eftersom olika infektionsämnen styr immunsystemet åt olika håll (se<br />
ovan) är det också lätt att tänka sig att varje vaccination vid ett och<br />
samma tillfälle inte alltid ger full effekt.<br />
Din samarbetspartner inom gris, nöt, mjölk, torksilo och bioenergi<br />
Lång erfarenhet av inomgårdsutrustning till svenska lantbruk.<br />
Vi förser dig med allt från idé till färdig anläggning.<br />
Tel. 0512-542 90<br />
www.noj.se<br />
6 www.svdhv.se