06.09.2014 Views

Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården

Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården

Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

gris<br />

Katarina Karlsson Frisch, djurhälsoveterinär Falkenberg<br />

katarina.karlsson@svdhv.org<br />

Katarina är djurhälsoveterinär i Halland sedan 2002 och<br />

dansk fagdyrlæge i grisproduktion och grissjukdomar.<br />

Immunförsvaret - ett sin<br />

Vid <strong>Svenska</strong> Djurhälsovårdens vårkonferens föreläste<br />

Professor Caroline Fossum från SLU under ämnet ”Immunoprofylax<br />

– hur fungerar det?”<br />

Passiv immunitet i form av råmjölk<br />

Immunförsvaret kan delas upp i passiv och aktiv immunitet. För den<br />

nyfödda grisen är den passiva immuniteten livsavgörande. Den består av<br />

antikroppar från moderns råmjölk och ger ett omedelbart skydd mot<br />

bakterier och virus som finns i grisens närmiljö. Den passiva immuniteten<br />

förbrukas ganska snabbt och har inget immunologiskt minne, men<br />

ger skydd under tiden som den lilla grisen bygger upp en egen aktiv<br />

immunitet.<br />

Aktiv immunitet genom naturlig infektion eller vaccination<br />

Genom naturlig infektion eller vaccination byggs den aktiva immuniteten<br />

upp. Vid en naturlig infektion reagerar speciella celler i grisens<br />

immunförsvar, dendritiska celler, på vissa strukturer på den inkräktande<br />

mikroorganismen. Dels finns generella strukturer (pathogen associated<br />

molecular patterns, PAMP) som sätter igång ett generellt immunsvar, det<br />

vill säga att det ser likadant ut oavsett vilken mikroorganism det är. Dels<br />

finns unika strukturer som ger upphov till ett specifikt immunsvar riktat<br />

mot just den specifika mikroorganismen.<br />

Det generella immunsvaret ger ett visst mått av lokal inflammation<br />

som är nödvändig för att trigga igång det specifika immunsvaret. Ett alltför<br />

kraftigt generellt immunsvar är däremot negativt och ger systemiska<br />

effekter som feber, aptitlöshet och slöhet. Det kan till exempel inträffa<br />

om man vaccinerar grisar som inte är fullt friska.<br />

Första gången grisen kommer i kontakt med en viss bakterie eller ett<br />

virus tar det någon vecka för immunförsvaret att utveckla en specifik<br />

immunitet. Nästa gång grisen kommer i kontakt med samma mikroorganism<br />

finns det minnesceller, ett immunologiskt minne, och immunförsvaret<br />

kan då slå till snabbt och hårt.<br />

Vaccination ger skydd utan sjukdom<br />

Vaccination försöker efterlikna en naturlig infektion utan att ge upphov<br />

till sjukdom. De flesta vaccin som används idag består av två delar. Dels<br />

avdödade/försvagade mikroorganismer eller delar av dem vilka ger specifik<br />

immunitet. Dels innehåller vaccin hjälpämnen, adjuvans, som imiterar<br />

funktionen av PAMP hos mikroorganismen och sätter igång ett generellt<br />

immunsvar.<br />

Parasitbörda kan påverka vaccinationsvaret<br />

Beroende på vilket infektionsämne grisen utsätts för så styrs immunsvaret<br />

i olika riktningar. Vid en parasitär infektion styrs immunsvaret i en<br />

riktning och cellerna programmeras för att bekämpa parasiter. Vid en<br />

virus- eller bakterieinfektion styrs immunförsvaret i en helt annan riktning.<br />

Det innebär att om djuret exempelvis har mycket spolmask så är<br />

immunförsvaret upptaget med att bekämpa dessa och kan därmed inte<br />

bekämpa en bakterie- eller virusinfektion lika bra som hos en parasitfri gris.<br />

Det betyder att det är viktigt att ha genomtänkta avmasknings- och avskabbningsrutiner<br />

i besättningen för att vaccinationerna ska ha full effekt.<br />

I dag är det vanligt att grisar vaccineras mot flera olika infektioner<br />

med flera olika vaccin vid samma tillfälle. Det är inget som rekommenderas<br />

av läkemedelsbolagen, men det görs ändå för att förenkla rutinerna i<br />

stallet. Det är inte helt utrett hur det påverkar grisen, men det är lätt att<br />

tänka sig att det kan ha negativa effekter. Adjuvans från flera olika vacciner<br />

samtidigt kan ge ett alltför kraftigt generellt immunsvar med negativ<br />

påverkan som följd, exempelvis feber och foderleda.<br />

Eftersom olika infektionsämnen styr immunsystemet åt olika håll (se<br />

ovan) är det också lätt att tänka sig att varje vaccination vid ett och<br />

samma tillfälle inte alltid ger full effekt.<br />

Din samarbetspartner inom gris, nöt, mjölk, torksilo och bioenergi<br />

Lång erfarenhet av inomgårdsutrustning till svenska lantbruk.<br />

Vi förser dig med allt från idé till färdig anläggning.<br />

Tel. 0512-542 90<br />

www.noj.se<br />

6 www.svdhv.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!