Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården

gris
Gunnar Johansson, djurhälsoveterinär Linköping
gunnar.johansson@svdhv.org
Petra Mattsson, Svenska Pig
petra.mattson@svenskapig.se
Gunnar är djurhälsoveterinär i Östergötland och specialist
i grisens sjukdomar. Gunnars specialområde vid sidan av
besättningsarbete är djurskydd och djurvälfärd.
Navelproblem hos
växande grisar
Grisar med navelbråck som har en diameter om max 200 mm
då de sätts in i slaktsvinsstallet, har goda chanser att kunna
födas upp till lönsamma slaktgrisar. En stor del av navelproblem
som bråck och bölder går också tillbaka.
Många har under senare år upplevt att navelbråck hos grisar har ökat.
Förmedlingsgrisar med navelbråck över en viss storlek får inte förmedlas
och djurtransportörer kan neka att lasta grisar med större navelbråck på
grund av att de kan skadas under transporten.
Ofta kallas alla problem i grisens navelregion för navelbråck. Ett navelbråck
diagnostiseras genom att innehållet i påsen under buken är möjligt
att reponera, trycka tillbaka upp i buken genom bråckporten, det vill
säga öppningen in i bukhålan.
Andra problem i navelregionen kan vara bölder och oläkta navelinfektioner.
Det är heller inte ovanligt att bölder och bråck förekommer samtidigt.
Problem i navelregionen hos växande grisar
Svenska Pig har tillsammans med Svenska Djurhälsovården genomfört
en studie i fem besättningar där man tittat på navelproblem. Resultaten
är publicerade som Pigrapport 53 och finns i sin helhet på Svenska Pigs
hemsida www.svenskapig.se.
Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av problem i
navelregionen under grisens tillväxtperiod, samt vilka problem som förekom.
Vi ville också se om grisar med navelproblem växte sämre och om
man tidigt kunde förutse vilka grisar som eventuellt behövde avlivas.
Pilotprojekt under 2011
Studien föregicks av ett pilotprojekt under 2011 där vi följde en omgång
grisar från födsel till slakt för att studera navelproblem. Varje gris i pilotprojektet
fick sin navel kontrollerad av veterinär vid 5 tillfällen. I pilotstudien
fann vi totalt 42 grisar av 623 (6,7 %) med någon form av navelproblem.
Av dessa 42 grisar återgick hälften till att vara helt kliniskt normala.
Nio grisar, ca 20 %, fick avlivas på grund av att uppfödning av dessa inte
var förenligt med god djuromsorg. Med erfarenheter från detta pilotprojekt
utformades den stora studien.
Fem besättningar studerades vid tre tillfällen
Studien genomfördes under maj-augusti 2012. I fem besättningar följdes
samtliga grisar i en grisningsomgång avseende navelproblem. Antalet
grisar i försöksomgångarna varierade mellan besättningarna, från 360
till 920 grisar. Besättningarna valdes utifrån geografiskt läge och att de
ansåg att de hade en hög förekomst av navelproblem. Besättningarna
besöktes vid tre tillfällen. Första gången var då grisarna var i tillväxtstallet,
sedan efter insättning i slaktsvinsstallet och slutligen innan grisarna
levererades till slakt. Totalt ingick 2 660 grisar i studien och dessa undersöktes
vid de tre tillfällena genom att en veterinär, som var densamma vid
varje besök, kände på samtliga navlar vid besöken. Grisar med avvikelser
individmärktes och dokumenterades. Totalt gjordes 7 830 navelundersökningar.
Vid det tredje besökstillfället vägdes grisar och uppgifter om
utfodringen samlades in vid alla tre besöken.
Navelböld vanligaste diagnos
Totalt hade 216 av de 2 660 undersökta grisarna någon form av navelproblem.
Detta motsvarar 8,3 % av grisarna. Den vanligaste diagnosen var
navelböld, 133 grisar, följt av navelbråck, 68 grisar, samt övriga anmärkningar,
15 grisar. Vilken typ av problem som förekom vid de olika besökstillfällena
varierade mellan besättningarna.
Inga skillnader sågs i slaktvikt, eller boxmedelvikt innan slakt, hos grisar
som föddes upp till slakt med navelproblem jämfört med grisar utan
navelproblem. Inga skillnader kunde heller ses när det gäller utfodring
(foderinnehåll och fodergivor), varken mellan besättningar eller inom
besättning i boxar med eller utan grisar med navelbråck.
Vanligt att navelproblem avläker innan slakt
Av de 133 grisar som hade navelböld återgick 77 % till att bli normala
eller så bra att de kunde födas upp till slakt. Hos 32 av dessa 133 grisar
med böld utvecklades ett bråck och drygt hälften av dessa navelbråck
återstod vid det tredje och sista besöket.
Totalt 68 grisar hade navelbråck, 87 % av dessa blev normala eller så
bra att de kunde födas upp till slakt.
Bråckets och bråckportens storlek avgörande
I vetenskaplig litteratur anges förekomsten navelbråck vara 0,5 - 1,5 %.
I denna studie var förekomsten navelbråck 2,7 %. En orsak kan vara att
besättningarna valdes på grund av att de tidigare påtalat en hög förekomst
av navelproblem. Studien kan inte svara på orsaken till navelproblem hos
gris och fler studier behöver därför genomföras.
I studien påvisades ett samband mellan navelbråckets, respektive
4 www.svdhv.se