Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården
Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården
Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
får nöt<br />
Lägesrapportschmallenbergvirus<br />
Vid <strong>Svenska</strong> Djurhälsovårdens vårkonferens i Västerås höll Erika Chenais<br />
från SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) ett föredrag med<br />
rubriken ”Nytt, nästan nytt och inte helt nytt om schmallenbergvirus”.<br />
Artikeln är ett sammandrag av Erikas föredrag. Texten har granskats av<br />
Karl Ståhl och Kerstin de Verdier, SVA. Det finns ännu mycket som är<br />
okänt omkring infektionen och dess effekter och <strong>Svenska</strong> Djurhälsovården<br />
bevakar fortlöpande kunskapsläget. Vi publicerar fortlöpande viktig<br />
information på vår hemsida och information finns också på SVA:s och<br />
Jordbruksverkets hemsidor.<br />
En ny infektion<br />
HELHETSLÖSNING<br />
FÖR SYDSVENSKT<br />
LANTBRUK<br />
Tel: 044-28 52 00•www.klf.nu<br />
Under de senaste åren har det nya schmallenbergviruset<br />
fått en närmast explosionsartad<br />
spridning i Europa. Undersökningar<br />
från flera europeiska länder visar att antikroppar<br />
finns ifrån 70 till mer än 90 % av<br />
besättningar med får och nötkreatur. Ett<br />
litet antal schmallenbergvirusinfekterade<br />
svidknott nådde sannolikt Sverige redan<br />
hösten 2011, men infektionen spreds då<br />
inte vidare. Det mest troliga är att insekterna<br />
fördes hit med vindar från närliggande<br />
infekterade länder. Under svidknottsäsongen<br />
2012 återintroducerades viruset och fick en kraftig spridning,<br />
vilket resulterade i att infektionen kunde påvisas i en stor del av landet i<br />
slutet av året. I en analys av tankmjölksprover från 723 besättningar var<br />
520 positiva, se kartbilden.<br />
Effekter<br />
De kraftigaste effekterna av schmallenbergvirus visar sig genom att hos<br />
icke immuna hondjur som infekteras under tidig dräktighet kan fosterskador<br />
med missbildningar uppstå. Den mest känsliga perioden hos får<br />
är andra och tredje månaden och hos nöt tredje, fjärde och femte månaden.<br />
Hos får tyder en enkätundersökning bland svenska fårägare på att<br />
infektionen kan ge upphov till tidiga kastningar och därmed tomma<br />
tackor. Typiska missbildningar omfattar ryggrad, leder, hjärna och ryggmärg.<br />
Under januari till november 2012 undersöktes på SVA cirka 85 fall<br />
där det fanns misstanke om schmallenbergvirus och samtliga var negativa.<br />
Under perioden därefter, fram till slutet av januari 2013, har drygt<br />
50 misstänkta fall undersökts och mer än hälften av dessa har varit positiva<br />
för viruset.<br />
Framtiden<br />
Smittan övervintrar troligen inte under svenska förhållanden,<br />
men det är troligt att virus åter kommer<br />
att föras in i landet under kommande svidknottsäsong.<br />
Även detta är osäkert och kommer att bevakas<br />
under kommande säsong.<br />
Djur som har genomgått infektionen blir troligen<br />
immuna under lång tid, kanske hela livet. I länder<br />
där smittan är kraftigt utbredd kommer därför sannolikt<br />
större delen av djuren att bli immuna.<br />
Erika Chenais<br />
I Sverige vet vi ännu inte hur utvecklingen kommer att te sig.<br />
Ett sätt att skydda djuren kan vara genom vaccination och idag<br />
bedrivs intensiv utvecklingsverksamhet för att ta fram ett effektivt och<br />
säkert vaccin. Vilken nytta och kostnad ett vaccin kommer att medföra<br />
är frågor som återstår att besvara.<br />
klf.indd 1 07-01-16 15.16.50<br />
www.svdhv.se<br />
17
Change language