Tidningen DjurhÃ¤lsonytt - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

More documents

Recommendations

Info

får Lennart Söderqvist, Professor, Kliniska vetenskapen, avdelning för reproduktion SLU har haft förmånen att under 2012 handleda tre studenter som genomförde tre olika forskningsuppgifter rörande reproduktion hos får i Sverige. Nedan följer en kort sammanfattning av deras olika examensarbeten. EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE EXAMENSARB Vinterlamning – en pilotstudie Vilka faktorer påverkar fruktsamhetsresultatet? av Anna-Jennie Andersson För att möta konsumenternas krav om tillgång på färskt svenskt lammkött året om, försöker ett ökande antal svenska fårägare styra delar av sin produktion mot s.k. vinterlamning, vilket innebär slaktmogna lamm under vår och försommar. En avgörande faktor i denna produktion är att få tackorna att komma i brunst före deras naturliga brunstperiod infaller. Förutom ras är olika skötselåtgärder viktiga och enligt litteraturen finns det en rad faktorer vilka sannolikt påverkar slutresultatet. Indikationer finns från fårnäringen att dräktighetsresultaten varierar kraftigt mellan besättningar som tillämpar vinterlamning och generellt anses dräktighetsresultaten vara lägre jämfört med den traditionella vårlamningen. I dagsläget saknas forskning rörande reproduktionsresultaten för vinterlamning i Sverige. Syftet med studien var att försöka utvärdera fruktsamhetsresultatet (uttryckt som lamningsprocent och antal lamm per tacka) vid vinterlamning, med hjälp av registreringar i fårdataprogrammet Elitlamm, samt att utifrån en enkätundersökning försöka utvärdera ett antal andra faktorer som skulle kunna påverka resultatet. Pilotstudien omfattade produktionsdata som registrerats och hämtats från Elitlamm för 12 olika besättningar för åren 2009-2011, samt svar från en utskickad enkät. Besättningarna representerade fyra olika raser: Gotlandsfår, Finull, Dorset och korsningar. För att kunna jämföra de olika besättningarnas resultat vid vinterlamning omfattade studien även dessa 12 besättningars resultat vid vårlamningen. Resultatet från vår pilotstudie tydde på att fruktsamhetsresultatet (lamningsprocent, antal lamm per tacka) i de undersökta svenska fårbesättningarna med vinterlamning, generellt inte var lägre än vid vårlamning. Flera faktorer påverkade det slutliga fruktsamhetsresultatet, men resultatet från vår studie tydde på att de svenska raserna Gotlandsfår och Finull fungerade väl i en vårlammsproduktion, särskilt när enbart äldre tackor användes. Effekten av faktorer som ”priming” med hjälp av bagge, klippningstidpunkt och den mest optimala tidpunkten för tillsättande av bagge bör dock utredas vidare, liksom hur dessa faktorer inverkar på tidsintervallet mellan baggsläpp och befruktning, samt när lamningsperioden infaller. Hela examensarbetet finns att läsa på: http://stud.epsilon.slu. se/3943/1/andersson_aj.pdf <strong>Svenska</strong> Djurhälsovårdens verksamhetsberättelse 2012 finns att läsa på www.svdhv.se 12 www.svdhv.se Anna-Jennie Andersson Carolin Fridlund Lovisa Ronnfors Hur tillförlitlig är ultraljudsundersökning? av Carolin Fridlund Trenden med allt större besättningar inom animalieproduktionen gäller även inom fårnäringen. År 2010 återfanns 60 % av alla får (totalt 620 000) i besättningar med över 50 vuxna djur i Sverige. Dräktighetsdiagnostik med ultraljud, s.k. ”dräktighetsscanning”, anses vara ett bra hjälpmedel i större besättningar och antalet besättningar som låter dräktighetsundersöka sina tackor via buken, så kallad transabdominell (B-mode) ultraljudsundersökning har ökat för varje år. Rekommendationen i Sverige är att undersökningen görs i intervallet 40-80 dagars dräktighet. Syftet med studien var att undersöka tillförlitligheten av dräktighetsdiagnostik med ultraljud hos tackor i Sverige, dvs. överensstämmelsen mellan det antal foster som bestämts vid undersökningstillfället och det antal lamm som verkligen föddes, samt vilka faktorer som skulle kunna ligga bakom en eventuell diskrepans dem emellan. Studien baserades på data som registrerats och hämtats från fårdataprogrammet Elitlamm. Dataunderlaget utgjordes av totalt 44 783 observationer, som registrerats mellan 2008 och 2010 och antalet foster räknades hos 39 724 tackor som diagnosticerats vara dräktiga. Tackorna var mellan cirka 6 månader och drygt 6 år gamla och delades in i 6 olika grupper enligt följande: Gotlandsfår, Finull, Texel, köttraskorsningar, lantraskorsningar och andra korsningar. Olika faktorers effekt på skillnaden mellan antalet födda lamm och antalet foster diagnosticerade vid undersökningstidpunkten och tillförlitligheten av dräktighetsundersökningarna (% med exakt antal foster som diagnosticerats) analyserades. Tillförlitligheten vad gäller att bestämma det exakta antalet foster vid undersökningstillfället sjönk ju fler antal foster som diagnosticerats vid undersökningstillfället. Högst tillförlitlighet (93,7%; n=10 245) sågs hos de tackor där endast ett foster diagnosticerats vid undersökningstillfället. Tillförlitligheten hos tackor med 2 foster vid undersökningstillfället var 91,9% (n=21 465), 3 foster 82,4% (n=7 222) och hos tackor med ≥ 4 foster 70,8% (n=792). Även tackans ras och ålder liksom tidpunkten i dräktigheten då undersökningen utfördes påverkade tillförlitligheten av undersökningen (n=23 677). Finull födde flest lamm och uppvisade även den lägsta tillförlitligheten. Tillförlitligheten sjönk med ökad ålder hos tackan. Tillförlitligheten var 45,9%, 91,2% respektive 88,2% när tackorna blev undersökta före 40 dagar, mellan 40 och 80 dagar, respektive, efter 80 dagar i dräktigheten. Det var vanligare att antalet foster överskattades, speciellt när det fanns 2 eller fler foster. Antalet foster som diagnosticerades vid dräktighetsundersökningstillfället överskattades i 21,6% av fallen när ≥4 foster hade diagnosticerats. Vi kan konstatera att dräktighetsdiagnostik med ultraljud är en metod med hög tillförlitlighet och därmed ett användbart verktyg för att förbättra skötselrutiner av dräktiga tackor och vid lamning. Emellertid visar vår studie att tillförlitligheten påverkas av antalet foster vid undersökningstillfället, tidpunkten i dräktigheten för undersökningen, liksom tackans ras och ålder. Detta är något som djurägaren bör beakta när man tolkar och tillämpar resultatet från dräktighetsundersökningen, speciellt när raser som föder många lamm används. Hela examensarbetet finns att läsa på: http://stud.epsilon.slu.se/4183/1/fridlund_c_120510.pdf
ETE EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE Minimivärde för pungomkrets hos baggar av texelras av Lovisa Ronnfors En väl fungerande bagge är av största vikt för en effektiv och framgångsrik fårproduktion, eftersom man i de allra flesta fall använder sig av naturlig betäckning med en frigående bagge. När man gör en så kallad breeding soundness evaluation för att utvärdera baggars potentiella reproduktionsförmåga ingår flera olika moment i undersökningen, bland annat pungomkretsmätning och undersökning av könsorganen. Dessa undersökningar görs för att upptäcka eventuella sjukliga förändringar i baggens könsorgan och för att kunna välja bort avelsbaggar med en potentiellt sämre reproduktionsförmåga. Mätning av pungomkretsen är ett objektivt och upprepningsbart mått på baggens spermieproducerande förmåga, eftersom det finns ett starkt samband mellan spermieproduktionen i testiklarna och storleken på pungomkretsen. Pungomkretsens storlek har dessutom en hög arvbarhet. Baggar från olika fårraser skiljer sig markant åt inte bara vad gäller storlek och vikt utan även vad gäller testiklarnas storlek och form. Tidigare studier har visat att just baggens vikt och ålder har betydelse för pungomkretsen. Pungomkretsens storlek varierar därför mellan olika raser. I en tidigare svensk studie framräknades och fastställdes ett minimimått för pungomkretsen hos gotlandsfår. Minimimått för pungomkretsen har även efterfrågats för andra fårraser i Sverige. Syftet med denna undersökning var att räkna fram och fastställa ett minimimått för pungomkretsen hos texelbaggar. Sammanlagt undersöktes 133 stycken texelbaggar med avseende på pungomkrets i samband med den årliga baggauktionen i Linköping under åren 2006, 2007 och 2011. Pungomkretsen mättes med baggarna i stående position med ett speciellt reglerbart pungmåttband. Minimimåttet för pungomkretsen för baggar ≥165 dagar gamla och med en vikt över 50 kg fastställdes till 26,5 cm och räknades fram utifrån medelvärdet för pungomkretsen för gruppen baggar i denna ålders- och viktklass minus 2 standarddeviationer, enligt samma princip som tidigare använts för beräkningen av minimimått hos gotlandsfår. Tre baggar i vår studie uppnådde inte denna minimigräns. Om man istället använt ett högre minimimått baserat på exempelvis medelvärdet för pungomkretsen hade fler baggar hamnat under det fastställda minimimåttet. Detta hade lett till en hårdare selektion bland baggarna, men gett ett snabbare avelsframsteg. Då en viss selektion sannolikt redan skett innan auktionen valde vi att använda ett lägre minimivärde. Det gick inte att fastställa ett minimimått för baggar yngre än 165 dagar och/eller med en vikt under 50 kg på grund av att alltför få djur fanns i denna kategori i det undersökta materialet. Sammanfattningsvis kan sägas att det nu fastställda minimivärdet (26,5 cm) för pungomkretsen bör ses som ett första steg mot möjligheten till en bättre selektion av baggar av texelras, som är tidigare könsmogna och har en potentiellt bättre fruktsamhet. Hela examensarbetet finns att läsa på: http://stud.epsilon.slu.se/4414/11/ronnfors_l_120628.pdf En studie har visat vilka raser som går att använda till vinterlamning Bästa tiden för ultraljud är 40-80 dygnet. Foto: Bengt Ekberg. Lovisa Ronnfors mäter pungomkrets på baggar i sitt projekt. Foto: Lennart Söderquist www.svdhv.se 13
Page 1 and 2: SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhäls
Page 3 and 4: ledare INNEHÅLL DJURHÄLSONYTT NUM
Page 5 and 6: åckportens storlek och chansen fö
Page 7 and 8: nrikt system Injektionsställe, hyg
Page 9 and 10: odellen” strera vilka tekniska pr
Page 11: Per Beskow, djurhälsoveterinär Li
Page 15 and 16: Prisvärt erbjudande till dig som
Page 17 and 18: får nöt Lägesrapportschmallenber
Page 19 and 20: En suboptimal mineralförsörjning
Page 21 and 22: En frisk ko på svenskt bete. för
Page 23 and 24: Katinca Fungbrant, djurhälsoveteri

Tidningen DjurhÃ¤lsonytt - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?