Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården

får
Lennart Söderqvist, Professor, Kliniska vetenskapen,
avdelning för reproduktion SLU har haft förmånen att
under 2012 handleda tre studenter som genomförde
tre olika forskningsuppgifter rörande reproduktion
hos får i Sverige. Nedan följer en kort sammanfattning
av deras olika examensarbeten.
EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE EXAMENSARB
Vinterlamning – en pilotstudie
Vilka faktorer påverkar
fruktsamhetsresultatet?
av Anna-Jennie Andersson
För att möta konsumenternas krav om tillgång på färskt svenskt
lammkött året om, försöker ett ökande antal svenska fårägare styra
delar av sin produktion mot s.k. vinterlamning, vilket innebär slaktmogna
lamm under vår och försommar. En avgörande faktor i denna
produktion är att få tackorna att komma i brunst före deras naturliga
brunstperiod infaller. Förutom ras är olika skötselåtgärder viktiga och
enligt litteraturen finns det en rad faktorer vilka sannolikt påverkar
slutresultatet. Indikationer finns från fårnäringen att dräktighetsresultaten
varierar kraftigt mellan besättningar som tillämpar vinterlamning
och generellt anses dräktighetsresultaten vara lägre jämfört
med den traditionella vårlamningen.
I dagsläget saknas forskning rörande reproduktionsresultaten för
vinterlamning i Sverige. Syftet med studien var att försöka utvärdera
fruktsamhetsresultatet (uttryckt som lamningsprocent och antal
lamm per tacka) vid vinterlamning, med hjälp av registreringar i fårdataprogrammet
Elitlamm, samt att utifrån en enkätundersökning
försöka utvärdera ett antal andra faktorer som skulle kunna påverka
resultatet.
Pilotstudien omfattade produktionsdata som registrerats och
hämtats från Elitlamm för 12 olika besättningar för åren 2009-2011,
samt svar från en utskickad enkät. Besättningarna representerade
fyra olika raser: Gotlandsfår, Finull, Dorset och korsningar. För att
kunna jämföra de olika besättningarnas resultat vid vinterlamning
omfattade studien även dessa 12 besättningars resultat vid vårlamningen.
Resultatet från vår pilotstudie tydde på att fruktsamhetsresultatet
(lamningsprocent, antal lamm per tacka) i de undersökta svenska fårbesättningarna
med vinterlamning, generellt inte var lägre än vid vårlamning.
Flera faktorer påverkade det slutliga fruktsamhetsresultatet,
men resultatet från vår studie tydde på att de svenska raserna
Gotlandsfår och Finull fungerade väl i en vårlammsproduktion, särskilt
när enbart äldre tackor användes. Effekten av faktorer som ”priming”
med hjälp av bagge, klippningstidpunkt och den mest optimala
tidpunkten för tillsättande av bagge bör dock utredas vidare,
liksom hur dessa faktorer inverkar på tidsintervallet mellan baggsläpp
och befruktning, samt när lamningsperioden infaller.
Hela examensarbetet finns att läsa på: http://stud.epsilon.slu.
se/3943/1/andersson_aj.pdf
Svenska Djurhälsovårdens verksamhetsberättelse
2012 finns att läsa på
www.svdhv.se
12 www.svdhv.se
Anna-Jennie Andersson Carolin Fridlund Lovisa Ronnfors
Hur tillförlitlig är
ultraljudsundersökning?
av Carolin Fridlund
Trenden med allt större besättningar inom animalieproduktionen gäller
även inom fårnäringen. År 2010 återfanns 60 % av alla får (totalt 620 000) i
besättningar med över 50 vuxna djur i Sverige. Dräktighetsdiagnostik med
ultraljud, s.k. ”dräktighetsscanning”, anses vara ett bra hjälpmedel i större
besättningar och antalet besättningar som låter dräktighetsundersöka sina
tackor via buken, så kallad transabdominell (B-mode) ultraljudsundersökning
har ökat för varje år. Rekommendationen i Sverige är att undersökningen
görs i intervallet 40-80 dagars dräktighet.
Syftet med studien var att undersöka tillförlitligheten av dräktighetsdiagnostik
med ultraljud hos tackor i Sverige, dvs. överensstämmelsen mellan
det antal foster som bestämts vid undersökningstillfället och det antal
lamm som verkligen föddes, samt vilka faktorer som skulle kunna ligga
bakom en eventuell diskrepans dem emellan.
Studien baserades på data som registrerats och hämtats från fårdataprogrammet
Elitlamm. Dataunderlaget utgjordes av totalt 44 783 observationer,
som registrerats mellan 2008 och 2010 och antalet foster räknades hos
39 724 tackor som diagnosticerats vara dräktiga. Tackorna var mellan cirka
6 månader och drygt 6 år gamla och delades in i 6 olika grupper enligt följande:
Gotlandsfår, Finull, Texel, köttraskorsningar, lantraskorsningar och
andra korsningar. Olika faktorers effekt på skillnaden mellan antalet födda
lamm och antalet foster diagnosticerade vid undersökningstidpunkten och
tillförlitligheten av dräktighetsundersökningarna (% med exakt antal foster
som diagnosticerats) analyserades.
Tillförlitligheten vad gäller att bestämma det exakta antalet foster vid
undersökningstillfället sjönk ju fler antal foster som diagnosticerats vid
undersökningstillfället. Högst tillförlitlighet (93,7%; n=10 245) sågs hos de
tackor där endast ett foster diagnosticerats vid undersökningstillfället. Tillförlitligheten
hos tackor med 2 foster vid undersökningstillfället var 91,9%
(n=21 465), 3 foster 82,4% (n=7 222) och hos tackor med ≥ 4 foster 70,8%
(n=792). Även tackans ras och ålder liksom tidpunkten i dräktigheten då
undersökningen utfördes påverkade tillförlitligheten av undersökningen
(n=23 677). Finull födde flest lamm och uppvisade även den lägsta tillförlitligheten.
Tillförlitligheten sjönk med ökad ålder hos tackan. Tillförlitligheten
var 45,9%, 91,2% respektive 88,2% när tackorna blev undersökta före 40 dagar,
mellan 40 och 80 dagar, respektive, efter 80 dagar i dräktigheten. Det var vanligare
att antalet foster överskattades, speciellt när det fanns 2 eller fler foster.
Antalet foster som diagnosticerades vid dräktighetsundersökningstillfället
överskattades i 21,6% av fallen när ≥4 foster hade diagnosticerats.
Vi kan konstatera att dräktighetsdiagnostik med ultraljud är en metod
med hög tillförlitlighet och därmed ett användbart verktyg för att förbättra
skötselrutiner av dräktiga tackor och vid lamning. Emellertid visar
vår studie att tillförlitligheten påverkas av antalet foster vid undersökningstillfället,
tidpunkten i dräktigheten för undersökningen, liksom tackans
ras och ålder. Detta är något som djurägaren bör beakta när man tolkar
och tillämpar resultatet från dräktighetsundersökningen, speciellt när
raser som föder många lamm används. Hela examensarbetet finns att läsa
på: http://stud.epsilon.slu.se/4183/1/fridlund_c_120510.pdf