Tidningen Djurhälsonytt - Svenska Djurhälsovården

gris
Magnus Åhman
Mark/växt agronomstuderande, SLU
Magnus är mark/växt agronomstuderande vid Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU). Han har viss erfarenhet av
arbete inom mjölkproduktion. Magnus är 24 år och uppvuxen
på en mjölkgård i norra Uppland.
Artikeln är en sammanfattning av Magnus Åhmans examensarbete.
Zinkflöde till marken
i svensk smågrisproduktion
I svensk grisproduktion tillsätts zink i
fodret för att möta grisarnas livsnödvändiga
behov av zink. Dessutom kan zink i
högdos (2000 mg Zn/kg foder) användas
vid avvänjningen för att förebygga avvänjningsdiarré.
Då grisarna enbart tar upp
en mycket liten del av den tillsatta zinken
hamnar merparten av zinken i grisgödseln.
Gödseln sprids i sin tur på åkermarken vilket
kan höja zinkhalten i marken. Även om
zink är ett livsnödvändigt ämne för växter
och djur så blir zink skadligt vid för höga
halter. Speciellt känsliga för zink anses
vissa mikroorganismer vara.
Flödesberäkningar och markundersökning
För att avgöra hur zinkhalten i åkermarken påverkas av smågrisproduktion
gjordes flödesbalansberäkningar. Beräkningarna gjordes för olika
besättningstyper både då zinkoxid i högdos används och då zinkoxid i
högdos inte används. Först beräknades zinkens in och utflöden till grisstallet
för att få fram zinkhalten i grisgödseln. Därefter beräknades in och
utflöden av zink till åkermarken där grisgödseln sprids. Detta gjordes för
att kunna bestämma hur många år det tar att höja markens zinkhalt från
50 mg Zn/kg jord till den halt där avloppsslamgödsling inte är tillåten
(100 mg Zn/kg jord).
För att se om zinkhalten i verkligheten har ökat till följd av spridning
av grisstallgödsel gjordes markprovtagningar. De gjordes på åkermark
där spridning av grisgödsel har skett under lång tid och på närliggande
fält där stallgödsel inte har spridits.
Snabbare ackumulationstakt med zinkoxid i högdos
Enligt beräkningarna höjs zinkhalten i åkermarken snabbast för de
besättningar som använder zinkoxid i högdos. Det tar då 68-135 år att nå
100 mg Zn/kg jord beroende på besättningstyp. När zink i högdos inte
används tar motsvarande höjning 198-262 år. Beräkningarna på hur
snabbt zinkhalten höjs i åkermarken skedde mot gränsen över vilken tillförsel
av avloppsslam inte är tillåten (100 mg Zn/kg jord). Den verkliga
zinkhalten då problem kan uppstå i marken behöver inte vara densamma.
Studierna som har gjorts visar stor variation i den zinkhalt i marken
som orsakar skadliga effekter på mikroorganismer och markdjur.
Otydliga resultat av markundersökningen
Markprovtagningen visade att på de fält där grisgödsel spridits var zinkhalten
signifikant högre i de översta 20 cm av jorden. Men när zinkhalten
justerades för att ta hänsyn till den naturliga variationen blev det inte
längre några signifikanta skillnader (tabell 1). Av den anledningen är tolkningen
av markanalysen osäker. För om zinkhalten i verkligheten höjts
till följd av stallgödselspridning borde det även blivit en signifikant skillnad
för de justerade värdena.
Tabell 1. Zinkhalten (mg Zn/kg jord) i matjorden korrigerad för naturlig variation.
Besättningstyp Matjord grisgård Matjord kontroll
A Integrerad 69,5 65,4
B Integrerad 80,0 74,9
C Specialiserad 27,6 37,3
D Specialiserad 70,5 57,7
E Satellit 42,8 45,6
F Satellit 46,9 39,3
Genomsnitt 56,2 53,4
Slutsatser av studien
Utifrån beräkningarna är det troligt att användningen av zinkoxid i högdos
inte är ett akut problem. Däremot kommer användningen på lång
sikt leda till för höga zinkhalter i åkermaken vilket betyder att zinkoxid i
högdos bör fasas ut i framtiden.
Markprovtagningen bekräftade inte att zinkhalten höjts i den takt
som beräkningarna visade men den visade tendenser till att zinkhalten
har höjts på grund av spridning av gödsel från grisstall.
10 www.svdhv.se