Stora kullar - Svenska Djurhälsovården

gris
Erik Nörregård, djurhälsoveterinär Tomelilla
erik.norregard@svdhv.org
Efter 16 år som distriktsveterinär prioriterades år
2000 grisarna vilket resulterade i en specialistkompetens
i grisens sjukdomar.
NNPD – fortsatt olöst gåta
trots intensiv forskning
Efter att ha varit i Korea och lyssnat på forskare och praktiserande
veterinärer som jobbar med den nya spädgrisdiarrén NNPD (New
Neonatal Porcine Diarrhoea), blir slutsatsen tyvärr att vi än så länge
inte har någon lösning på detta problem.
Olika orsaker till diarré hos späda grisar
Diarré under första levnadsveckan är vanligen en renodlad infektionssjukdom
som kan orsakas av Escherichia coli (E.coli), så kallad spädgrisdiarré.
En annan bakterie som kan ge allvarlig diarré under de första levnadsdagarna
är Clostridium perfringens typ C. Den orsakar tarmbrand,
vilken ofta leder till hög dödlighet.
Under senare år har många besättningar drabbats av en ny typ av diarré
på späda grisar som går under namnet NNPD (New Neonatal Porcine Diarrhoea).
Symtombilden i Sverige har varit lite varierande. En gulaktig och
tunnflytande diarré som ses omedelbart efter födseln eller senast på 3:e
till 5:e levnadsdagen. Djurägarna tycker ofta att grisarna nästan föds med
diarré.
I vissa besättningar drabbas huvudsakligen gyltkullar, medan i andra
besättningar drabbas så gott som alla kullar. Förloppet kan också variera,
där den ena besättningen kan ha god effekt av antibiotika medan i andra
är effekten betydligt sämre. Där behandlingen fungerar kan dödligheten
hållas på normal nivå. Men behandlingarna är arbetskrävande och inte
minst innebär de en förhöjd antibiotikaförbrukning.
Ny colibakterie
På en internationell grisveterinärkongress i somras i Korea presenterades
några nya forskningsresultat rörande diarréer hos spädgrisar som är
värda att nämnas. Bland annat presenterade veterinärer från SVA och
SvDHV en gemensam poster där de redovisade fynd av colibakterier som
har ett nytt sätt att fästa på grisens tarmslemhinna genom adhesionsfaktorn
AIDA.
Dessa colibakterier producerar ett toxin som kallas STb. Detta toxin
består av en molekyl som är så liten att den inte utlöser en immunologisk
reaktion och därmed fås inget antikroppsvar. Av den anledningen ingår
inte STb i våra kommersiella colivacciner. Inte heller AIDA finns i vaccinerna
och detta innebär att dagens E. colivacciner inte hjälper mot denna
typ av E. coli infektion.
I en koreansk undersökning var detta toxin, STb, det som oftast hittades
i samband med diarré. De påvisade toxinet i 63 % av undersökta prover.
Även i kinesiska undersökningar var toxinet vanligt. De hittade även
adhesionsfaktorn AIDA i 33 % av undersökta diarréprover, men mest i
samband med avvänjningsdiarré.
Dansk NNPD-studie
I en dansk undersökning rörande den nya diarréen NNPD hittade man
endast enstaka colistammmar med kända sjukdomsframkallande faktorer
hos de 51 spädgrisar med diarré som provtogs i studien. I majoriteten
av proven påvisades inga fynd av kända sjukdomsframkallande smittämnen.
Man såg inte heller någon skillnad i dödlighet i samband med diarrén
jämfört med de grisar som inte hade diarré. Dock blev både tillväxt
och överlevnad sämre senare under diperioden hos de grisar som hade
haft diarré. Danskarna jobbar nu vidare med sina prover för att se om de
kan hitta andra bakterier eller virus som kan förklara diarréen.
Svensk forskning om NNPD
Professor Per Wallgren på SVA i Uppsala presenterade två föredrag på kongressen
som berörde ämnet. Per Wallgren och hans medarbetare arbetar
utifrån en teori som innebär att ett virus kan vara orsak till NNPD. I likhet
med danskarna fann de att dödligheten inte påverkades av diarréen men
väl tillväxten.
En svensk doktorand, Jenny Larsson på SLU i Uppsala, arbetar också
med den nya spädgrisdiarréen. Hennes projekt påbörjades i mars 2011
och är finansierat av SLF. I försöket medverkar 10 besättningar från Södermanland,
Västmanland, Uppland och Östergötland och totalt har 70 spädgrisar
obducerats. Vid obduktionerna har prov insamlats för mikroskopi,
och för bakteriologiska, virologiska och parasitologiska undersökningar.
Analysarbetet pågår för närvarande och SLU kommer att delge resultaten
så snart dessa är sammanställda.
Management i samband med födelsen viktigt
De forskningsresultat som redovisades på kongressen gav på så sätt en
brokig bild av diarréproblematiken. Konklusionen blir att vi tyvärr än så
länge inte har någon lösning på NNPD-problemen. Av den anledningen
är det också svårt att rekommendera effektiva åtgärder. På sikt kommer
vi säkerligen ha en lösning på problemet. Fram till dess får vi fortsätta att
optimera vår skötsel av grisarna i samband med grisningen för att ge
spädgrisarna så optimala förhållande som möjligt. Här spelar faktorer
som råmjölk, hygien, värme, frihet från drag stor roll. Även faktorer som
till exempel flyttningar och hantering i samband med behandlingar kan
påverka diarrén.
8 www.svdhv.se