Stora kullar - Svenska Djurhälsovården

ör genomföras inom ett dygn efter döden eftersom förruttnelseprocessen
går mycket snabbt. Brådsot förekommer sporadiskt i Sverige och förebyggs
genom vaccination.
Frasbrand
Frasbrand som orsakas av Clostridium chauvoei och kan drabba flera djurslag,
bland annat nötkreatur. Sporer från bakterien kan överleva mycket lång tid
i marken, så över tid kan ett högt smittryck byggas upp på vissa gårdar. Det
förekommer ibland utbrott efter att gamla djurgravar öppnas vid grävningsarbete.
Då kan djuren komma i kontakt med sporerna. Om djuren har
skadad magtarmkanal efter magsår eller parasitangrepp kan de även smittas
när de äter. Skador på huden kan också vara en inkörsport. Tackor kan
få frasbrand om hygienen vid lamning och lamningshjälp är dålig. Även
små lamm kan drabbas vid infektion via naveln och dör då snabbt. Inkubationstiden
brukar vara 1-3 dagar, sedan svullnar området runt såret upp,
djuret får hög feber och blir stelt i kroppen. När bakterien förökar sig bildas
gaser som kan tränga långt in i vävnaden. Om man stryker med handen
över svullnaden känns det som om det frasar eller knastrar, därav namnet
frasbrand. Illaluktande vätskebildning ses ofta i sårmynningen. Vid infektion
hos tackor efter förlossning brukar inte gassamlingen kunna kännas
eftersom infektionen går inåt i kroppen, men tackorna brukar ha flytningar
och vara svullna runt könsöppningen. Behandling med höga doser penicillin
kan lyckas i ett tidigt stadium, men oftast dör djuren snabbt. Diagnosen
ställs på kliniska symptom och även vid obduktion, men kroppen ruttnar
mycket snabbt. Risken för frasbrand minskas med god hygien runt lamning,
vid injektioner, ingrepp och sårvård. Frasbrand förebyggs med vaccination
som ger ett bra skydd.
Infektiös leverinflammation
Infektiös leverinflammation orsakas av Clostridium novyi och drabbar främst
vuxna får. Bakterien finns normalt i marken och i levervävnad hos friska
får. Vid leverskada, som t.ex. infektion med stora leverflundran där flundrornas
larver bildar borrgångar i levern skapas gynnsamma förhållanden
för bakterierna som då kan börja föröka sig. Då bildas gifter och fåret
dör oftast innan andra symptom än en kort tids slöhet kan ses. Sjukdomen
är vanligast på sensommaren och hösten när stora leverflundrans larver är
som mest aktiva. På engelska kallas denna klostridieinfektion ”Black
disease” eftersom huden på döda får snabbt blir mörkfärgad av blödningar.
Kroppen ruttnar fort och diagnosen kan därför vara svår att ställa.
Sjukdomen kontrolleras genom strategisk bekämpning av stora leverflundran
och förebyggs med vaccination.
Sårinfektioner
Malignt ödem är ett samlingsnamn för sårinfektioner med klostridier,
ofta en blandflora av flera sorter samtidigt (C.septicum, Cl.chauvoei, C.sordelli
och C. novyi). Området runt såret blir svullet, degigt, först varmt och sedan
kallt. Det rinner ofta vätska med gasbubblor ur såret.
Det är vanligast att baggar drabbas efter stångningsskador. Ibland kan en
penicillinbehandling lyckas om den sätts in i ett mycket tidigt stadium,
men oftast dör djuren efter 1-2 dygn.
Eftersom bakterierna finns i fårspillning så är god hygien viktig. Undvik
att låta baggarna gå i träckbemängda rasthagar och se till att baggarnas
boxar hålls rena och välhalmade. Malignt ödem förebyggs genom vaccination.
Vaccinera
De vacciner som i dagligt tal i Sverige kallas för gasbrandsvaccin förebygger
samtliga sjukdomar i artikeln. De är kombinationsvacciner som skyddar
mot flera klostridieinfektioner på en gång. Kontakta gärna din fårhälsoveterinär
för ett vaccinationsprogram som passar din besättning.
www.svdhv.se
15