Stora kullar - Svenska Djurhälsovården
Stora kullar - Svenska Djurhälsovården
Stora kullar - Svenska Djurhälsovården
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
får<br />
Karin Lindqvist-Frisk, djurhälsoveterinär Ängelholm<br />
karin.lindqvist.frisk@svdhv.org<br />
Karin är djurhälsoveterinär med god klinisk erfarenhet<br />
från Tyskland, Norge och Sverige.<br />
Gasbrandsvaccination<br />
hjälper mot mycket<br />
mer än bara gasbrand<br />
Bakterien som kan orsaka gasbrand tillhör en stor familj av bakterier, klostridier. Många klostridier förekommer<br />
normalt både i fårens mag-tarmkanal och i miljön, främst i gödsel och jord. Klostridierna är sporbildande bakterier.<br />
Sporerna kan ligga vilande länge i miljön, i vissa fall i årtionden och fortfarande ha förmåga att smitta och<br />
framkalla sjukdom. Under speciella förhållanden, t.ex. utfodringsmässiga, vid sårskador eller vid parasitangrepp<br />
kan klostridierna börja föröka sig i djuret. När de förökar sig bildas olika sorters gifter som snabbt framkallar<br />
sjukdom och oftast död. Behandling är i de flesta fall lönlöst, men som tur är finns effektiva vacciner som ger bra<br />
skydd mot de klostridier som oftast framkallar sjukdom hos får. De vacciner som säljs i Sverige är kombinationsvacciner<br />
som skyddar mot flera klostridiesorter.<br />
Gasbrand<br />
Gasbrand orsakas av Clostridium perfringens typ D och är en av de vanligaste<br />
diagnoserna vi får vid obduktion av lamm och får som dött plötsligt. Bakterien<br />
finns naturligt i fårens tarm och i gödselbemängd mark. Vid plötsliga<br />
ändringar i utfodringen till ett kraftigare och mer kolhydratrikt foder kan<br />
jämvikten i tarmen störas och gasbrandsbakterierna få möjlighet att föröka<br />
sig och bilda gifter. Ofta insjuknar de största, snabbast växande lammen.<br />
Lammen drabbas oftast vid en ålder av 4-10 veckor när de får tillgång<br />
på kraftfoder eller släpps ut på vårbete, men kan också drabbas på sensommaren<br />
och hösten vid byte till kraftigare bete eller ökad kraftfodergiva vid<br />
slutgödning. Även vuxna får kan få gasbrand, men djur under ett år är<br />
känsligare än vuxna. Sjukdomsförloppet är mycket snabbt och djuren hittas<br />
ofta döda innan tecken på sjukdom har setts. Ibland hittas djuren när<br />
de är döende, liggande på sidan i kramper. Gasbrand kan inte behandlas,<br />
men risken minskas om ändrig till en kraftigare utfodring genomförs långsamt<br />
så att tarmfloran hinner anpassas till utfodringen. Vid ett pågående<br />
utbrott bör flocken flyttas till ett magrare bete eller stallas in och eventuell<br />
kraftfodergiva reduceras. Gasbrand förebyggs effektivt genom vaccinering.<br />
Diagnosen ställs säkrast vid obduktion.<br />
Stelkramp<br />
Stelkramp orsakas av Clostridium tetani. Bakterien förekommer i mark och<br />
gödsel. Får och hästar tillhör de djurslag som är mest känsliga för stelkramp.<br />
Lamm och vuxna får kan insjukna efter sårskador, t.ex. vid öronmärkning.<br />
Det är därför viktigt att hålla god hygien vid öronmärkning och<br />
andra ingrepp. Inkubationstiden för stelkramp är 1-3 veckor och symptomen<br />
typiska. Fåren får svårt att svälja, idissla och de får kramper i ansiktsmuskulaturen.<br />
Läpparna och öronen dras uppåt och benen sträcks ut så at<br />
djuret står i sågbocksställning. Sjukdomen är mycket smärtsam och drabbade<br />
djur bör avlivas av djurskyddsskäl eftersom behandlingsförsök sällan<br />
lyckas. Diagnosen ställs bäst genom sjukdomsbilden och de kliniska symptomen,<br />
de typiska tecknen ses oftast inte vid obduktion när kramperna<br />
släppt. Vaccination ger ett mycket bra skydd mot stelkrampsinfektioner.<br />
Lammdysenteri<br />
Lammdysenteri orsakas av Clostridium perfringens typ B och drabbar främst<br />
lamm i åldern 1-3 dagar, men lamm upp till 2-3 veckors ålder kan insjukna<br />
om smittrycket på gården är högt. Lammen smittas när de får i sig träck till<br />
exempel från smutsiga juver. Ofta är det enfödda lamm som drabbas, men<br />
vid dålig hygien i lamningsboxarna kan dödligheten nå upp till 20-30% av<br />
lammen. Sjukdomsförloppet är mycket snabbt. Många gånger hittas lammen<br />
döda. Lammen slutar plötsligt äta, får kraftiga buksmärtor, krum<br />
rygg och bräker ihållande. I vissa fall kan en skummig gul-gråvit, senare<br />
blodblandad diarré ses. De brukar dö inom ett par timmar, men de lamm<br />
som är ett par veckor gamla lever många gånger 2-3 dagar med sjukdomssymptom<br />
innan de dör. Det är oklart i vilken omfattning lammdysenteri<br />
förekommer i Sverige, men i Storbritannien är den vanlig i ovaccinerade<br />
flockar. Diagnosen ställs vid obduktion av döda lamm. Det finns ingen<br />
behandling mot lammdysenteri när lammet blivit sjukt, men vaccination<br />
ger ett bra förebyggande skydd. En annan viktig åtgärd är att hålla god<br />
hygien i lamningsboxarna och att undvika överbeläggning i stallet mot slutet<br />
av lamningsperioden.<br />
Struck<br />
Struck orsakas av Clostridium perfringens typ C. Sjukdomen drabbar mest<br />
vuxna djur över ett år, men dödlighet förekommer också hos lamm i åldern<br />
6-8 månader under slutgödning. Fåret dör mycket snabbt ofta i samband<br />
med plötsliga ändringar i utfodringen och höga kraftfodergivor. Diagnosen<br />
ställs vid obduktion och sjukdomen förebyggs genom vaccination.<br />
Brådsot<br />
Brådsot orsakas av Clostridium Septicum och bråd död är det vanligaste symptomet.<br />
Sjukdomen förekommer huvudsakligen på hösten efter frostnätter<br />
och under vintern eftersom den har samband med fruset foder och bete.<br />
Det är främst de största årslammen som drabbas. Djuren får hög feber,<br />
buksmärtor, blir slöa och dör snabbt. Diagnosen ställs vid obduktion som<br />
14 www.svdhv.se