Stora kullar - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

More documents

Recommendations

Info

får Lena Stengärde, djurhälsoveterinär Kalmar lena.stengarde@svdhv.org Gun Bernes, agronom SLU gun.bernes@slu.se Lena är djurhälsoveterinär med särskilt intresse för utfodring och utfodringsrelaterade sjukdomar. Gun är agronom och arbetar vid Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU Umeå Vinterlamning kräver extra Lamning vid olika tider på året förekommer numera för att lamm ska kunna levereras till slakt under hela året. Alla lamningstider har sina speciella förutsättningar med fördelar och nackdelar. Vinterlamning under den kallaste delen av året kan ge en hög tillväxt och god ekonomi men produktionsmodellen kräver extra tillsyn av tackor och lamm för att lammen skall överleva. Temperaturreglering Temperaturen i samband med lamningen har stor betydelse. Får, liksom andra djur har ett temperaturspann där de mår bra. Vid den nedre kritiska temperaturen måste fåret få i sig mer energi än underhållsbehovet för att kunna öka sin värmeproduktion via en höjd ämnesomsättning. Ju kallare det är, desto mer behöver fåret äta för att hålla värmen. Den nedre kritiska temperaturen varierar. För ett vuxet får med päls är den mellan -25°C till -3°C, men för ett nyklippt får ligger den nedre kritiska temperaturen på omkring +18°C. Detta är orsaken till att nyklippta får ökar sitt foderintag. Den nedre kritiska temperaturen är högst för nyfödda våta lamm och ligger då på +20 till +27°C. Det finns studier där man konstaterat att temperaturen inne i kroppen också påverkas av kylan i den omgivande luften. Lamning De allra flesta lamm som dör gör det inom 1-3 dagar efter födseln. Det är därför av yttersta vikt att maximera tillsynen under denna tid. Vid kall väderlek krävs extra tillsyn för att hjälpa tackor och lamm vid lamningen. Det blöta nyfödda lammet måste slickas torrt eller torkas för att inte kylas ned. Viljan hos nyfödda lamm att börja dia minskar när det är kallt. Lamm föds med små energireserver och behöver få i sig råmjölk snabbt i samband med att det föds. Även detta moment behöver övervakas. Råmjölken ger nödvändig energi och antikroppar som skydd mot infektioner som förekommer i besättningen. Skyddet fungerar lokalt i tarmen men tas även upp i blodet och skyddar lammet tills det har ett eget fungerande immunförsvar. Tackans betydelse Tackor som lammar vintertid måste ha goda modersegenskaper. Tackan skall snabbt slicka lammet torrt, hon skall ha ett juver som går lätt att hitta för lammet och det är en fördel om hon står still när lammet söker spenen. Dessa egenskaper är ärftligt betingade och ursprungliga raser har mer av beteenden som underlättar överlevnaden hos det nyfödda lammet än vad förädlade köttraser har, enligt viss forskning. Tackans kondition har också stor betydelse för fosterutvecklingen, födelsevikten, råmjölkskvaliteten och mjölkproduktionen. Tackor skall vara i medelgott hull under dräktigheten. Såväl överfeta som magra tackor skall undvikas. En låg utfodringsnivå till tackan under senare delen av dräktigheten leder till lägre fettreserver hos lammet. Klippning före lamningen ses ofta som positivt eftersom ämnesomsättningen hos tackan ökar. En högdräktig tacka kan också behöva bli av med överskottsvärme. Att klippa tackorna några veckor innan lamningen kan ge högre lammvikter, troligen beroende på att nedkylningen ger ökad aptit hos tackorna samt en nedbrytning av fett. Båda faktorerna leder till en högre tillgång till näring för fostret. Nackdelen med att klippa högdräktiga tackor under den kallaste delen av vintern är den köldstress som tackorna utsätts för. Är det kallt kan klippning endast kring juver och svans vara ett alternativ. Hur håller lammen värmen? Ett nyfött lamm föds med brunt fett som kan brytas ned för att ge värme. Äldre lamm genererar värme genom att huttra. Lamm med högre födelsevikt har bättre förmåga att klara kyla än små lamm. Flera studier visar att lamm födda på hösten eller vintern har lägre vikt än de som föds på våren. Förmågan att bevara värme beror också på tjockleken hos skinn och ull. Ett ulligt lamm klarar kylan bättre än ett lamm med kortare ullfäll. Utfodring Under tiden kring lamningen är tackornas behov av vatten som högst. Konsumtionen av vatten är högre om vattnet är tempererat än om det är kallt. En alltför låg vattenkonsumtion medför i sin tur ett lägre foderintag vilket är negativt då tackan ska producera mjölk. Vattenkoppar måste skyddas mot frost och helst utformas så att de kan höjas i takt med att ströbädden växer. Var noga med att det finns tillräckligt med ätplatser och vatten som alla djur kan komma åt. Får vill äta samtidigt. Stressen kring utfodringen blir större vid låga temperaturer. Utfodring med fruset ensi- 12 www.svdhv.se
tillsyn FHP-Fårhälsoprogrammet din kompass i produktionen! FHP är ett uppföljningsprogram för dina produktions- och hälsodata. Genom att använda FHP får du: • Jämförelsen - en jämförelse med andra besättningar inom samma ras • Hälsometern - en grafik som visar de viktigaste produktionsfaktorerna och sjukdomarna över tre år • Potentialen - en beräkning av det ekonomiska utfallet om de uppsatta målen uppnås • Hälsoplanen - en åtgärdsplan med identifierade förbättringsområden • Kalendern – med de åtgärder som föreslås i hälsoplanen lage kan göra att djuren behöver längre tid för att äta. Det blir också en tillfällig sänkning av kroppstemperaturen. Miljön Vinterlamning sker inomhus och lammen föds upp i huset, ofta på fri tillgång till kraftfoder och med god tillväxt. En intensiv kort lamningsperiod och många lamm inomhus kan ge ett högt smittryck. Det är mycket viktigt att hålla ströbädden torr och välströad. Det kan bli trångt i fårhuset med de växande lammen och tackorna inomhus. God ventilation är nödvändigt men undvik drag eftersom särskilt lammen är mycket känsliga för drag. Ventilationen måste vara tillräcklig för att kondens inte skall bildas. Fukt är inte heller bra för djurens hälsa och välbefinnande. Dålig ventilation kan äventyra såväl produktion som hälsa genom ökad gaskoncentration och fukt. Dålig ventilation kan också gynna tillväxten av olika smittämnen. De allra flesta fårhus har djupströbädd. En lång stallperiod medför att ströbädden blir tjock och inredningen måste anpassas för det. En ströbädds förmåga att ge värme beror på om den brinner. I en svensk undersökning kunde ytan på en ströbädd i en sluten ligghall under vintern vara långt över +20°C men en annan studie visade att det är ovanligt att ströbäddar brinner i sådan utsträckning att uppvärmningen får någon större betydelse. Vinterlamning kräver omsorg, plats och bra byggnader där fåren kan hållas torrt och dragfritt. Så här går det till: Du överför data från Elitlamm eller matar in dem manuellt och får då en bra överblick över hur din besättning fungerar. Tillsammans med din fårhälsoveterinär kan sedan besättningens hälsa analyseras. En hälsoplan upprättas efter besök på gården. Fårhälsoprogrammet – en av Fårhälsovårdens tjänster Vill du veta mer? Kontakta Karin Lindqvist-Frisk, tel 046-32 58 85 karin.lindqvist.frisk@svdhv.org eller Ingrid Eriksson, tel 0346-578 30 ingrid.eriksson@svdhv.org www.svdhv.se 13
Page 1 and 2: SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhäls
Page 3 and 4: ledare INNEHÅLL DJURHÄLSONYTT NUM
Page 5 and 6: har man sett att även små välutv
Page 7 and 8: Rebecka Westin, djurhälsoveterinä
Page 9 and 10: www.noj.se SPECIALISTEN PÅ ENKLA O
Page 11: Per Beskow, djurhälsoveterinär Li
Page 15 and 16: ör genomföras inom ett dygn efter
Page 17 and 18: Var med och förbättra morgondagen
Page 19 and 20: En frisk, tung avvand kalv per ko o
Page 21 and 22: mmen och vasst Vid idissling produc
Page 23 and 24: MAFA siloprogram MAFA Unik - för b

Stora kullar - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?