Stora kullar - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

More documents

Recommendations

Info

gris Johanna Fjelkner, djurhälsoveterinär Staffanstorp johanna.fjelkner@svdhv.org Johanna är uppvuxen på grisgård och utbildad i Danmark med inriktning på produktionsdjur. Så sänker du din energiförbrukning Vid vårens möte för danska grisveterinärer var temat ”Hitta fem-öringen”. Med dagens ekonomiska läge i den danska svinproduktionen gäller det att hitta olika besparingsmöjligheter – utan att sänka välfärden, hälsan och produktiviteten i besättningarna. Detta tankesätt är något som även är användbart för den svenska grisproducenten! Genomgång av energiförbrukningen En av föreläsningarna hölls av energirådgivare Kurt Mortensen från Energimidt A/S och handlade om de energibesparingsmöjligheter som finns i svinstallarna. Det danska företaget Energimidt A/S erbjuder genomgång av lantbruksföretagens energiförbrukning både vad gäller el och värme. Efter en genomgång så mottar kunden en rapport där de olika besparingsmöjligheterna beskrivs. De ger även ett kostnadsförslag på eventuella förbättringar, och vilken besparing den investeringen kan leda till. När Kurt Mortensen besöker en besättning utgår han från vissa nyckeltal kring energiförbrukningen. I danska besättningar som producerar 30-kilosgrisar bör elförbrukningen per årssugga inte överstiga 275-350 kWh. Dessutom rekommenderar man att elförbrukningen inte bör överstiga 10 kWh per producerad slaktgris. De huvudområden som man bör fokusera på och där man kan spara en del pengar är belysning, ventilation, värme och värmelampor. Belysning Då gården är en arbetsplats finns vissa lagkrav kring ljusintensitet som skall uppfyllas. Här kan man därför dra nytta av mängden dagsljus i de olika avdelningarna. Detta görs genom att det installeras en mätare i avdelningar med mycket dagsljus. Dessa läser av mängden ljus, och reglerar därefter hur mycket ljus som lamporna skall ge för att avge rätt ljusmängd. Dock är det viktigt att placera mätaren där man lätt kan komma åt att göra rent den. I en normal dansk dräktighetsavdelning så kan man enligt Mortensen spara upp till 50 000 kWh på denna åtgärd. Själva merinvesteringen ligger enligt honom på ca 6000 danska kr. Utöver styrning av ljusintensiteten finns det även en hel del att hämta i att installera LED-ljusrör istället för de traditionella. Ett LED-rör använder inte lika mång watt per mängd ljus som avges som ett vanligt ljusrör. Enligt Mortensens beräkningar så tar det ca 3 år att betala tillbaks merinvesteringen det kostar att byta till LED-belysning. Det finns idag även LEDrör med inbyggd dagsljusmätare och ljusreglering. Elmätaren tickar på för fullt. Har du energismarta lösningar i ditt stall? Ventilation Något som kan spara mycket energi är rengöring av själva ventilationen. En smutsig anläggning förbrukar mycket mer energi än en ren. Vid själva rengöringen får man även en bra kontroll av att alla fläktar är hela och fungerar som de skall. Vid ny installation är det även viktigt att tänka på elförbrukningen på anläggningen man väljer att köpa. På längre sikt betalar det sig oftast att lägga lite mer pengar på inköp mot att man får en lägre elkostnad. Värme och värmelampor I en dansk besättning varierar elförbrukningen till värmelampor på allt från 15 till 40 kWh per kull. Till det tillkommer så golvvärme på 350-550 kWh per box per år. I tillväxtavdelningarna varierar det en del mellan de som har två-klimats-boxar och de som fortfarande jobbar med en-klimatsbox. I en två-klimats-box räknar man med en förbrukning från 10 – 70 kWh per boxplats. I en-klimats-boxen ligger förbrukningen på upp till 150 kWh per boxplats. De producenter som håller bra temperatur i sina smågrishörn men utan att ”elda för kråkorna” har enligt Mortensen förstått vikten av en dragfri smågrishörna med tak där det inte heller kan uppstå kallras. Tak över smågrishörnan gör att man behåller värmen bättre, och man kan även hålla en lägre temperatur hos suggorna. En nyfödd spädgris vill helst ha ca 32-33°C, medan en digivande sugga producerar bäst vid 18-20°C. Samma grundprincip gör sig gällande för avvänjningsgrisar. En dragfri, rätt tempererad liggyta är A och O för en avvänjningsgris! Genom att utforma grisens liggyta på detta vis kan man sänka temperaturen något i stallen och får på det viset en mer optimal energiförbrukning. Mortensen rekommenderar även att man installerar temperaturmätare både i några av smågrishörnorna och under ett par tak i avväjningsstallarna för att kunna få en optimal värmestyrning. 10 www.svdhv.se
Per Beskow, djurhälsoveterinär Linköping per.beskow@svdhv.org får Per är djurhälsoveterinär med lång erfarenhet av besättningsproblematik. Listeria - en bakterie som kan orsaka olika sjukdomar Listeria monocytogenes är en mycket motståndskraftig och långsamväxande bakterie som bland annat förekommer i jord. Den kan även finnas i fårens avföring och förorsakar då lätt smittspridning i djurens närmiljö. Dåligt ensilage är den viktigaste smittkällan som sätts i samband med infektioner orsakade av listeriabakterien. Dåligt ensilage kan ha jord- eller gödselinblandning. Ett pH över 5 ökar risken för oönskad bakterietillväxt i ensilaget. De vanligaste symptomen Listerios uppträder oftast under vinterhalvåret. Listeriabakterien kan orsaka flera olika former av sjukdom: hjärnhinneinflammation, kastningar eller ögoninfektion. De vanligaste symptomen hos får som insjuknar i hjärnhinneinflammation är olika former av rörelsestörningar och en enkelsidig ansiktsförlamning med hängande ögonlock och hängande öra. Sjuka djur blir slöa och kan ha feber. Rörelsestörningarna är lindriga i början men med tiden tilltar rörelsestörningarna och fåret börjar röra sig i cirklar– därav namnet kringsjuka som sjukdomen också kallas. Till slut bli djuret liggande utan att kunna resa sig. När listeriabakterien orsakar kastningar brukar tackan själv inte visa andra symptom. Kastningarna inträffar vanligen 1-2 veckor efter att tackorna ätit smittat ensilage eller på annat sätt fått i sig bakterien. En tacka som kastat behöver oftast ingen behandling, men bör hållas under uppsikt. Tackor som kastat skall alltid skiljas av från de andra tackorna i gruppen så att smitta undviks. Om tackan är slö eller har feber kan detta bero på att hon drabbats av en livmoderinflammation som behöver behandlas. Finns misstanke om listerios så ska kontakt alltid tas med veterinär eftersom sjukdomen är anmälningspliktig. Symptomen vid hjärnhinneinflammation är typiska men diagnosen fastställs genom obduktion. Tidigt insatt behandling kan ge effekt En tidigt insatt antibiotikabehandling kan rädda får med hjärnhinneinflammation som inte fått allvarliga symptom. Har däremot sjukdomen hunnit utveckla sig så att djuren har kraftiga rörelsestörningar är en behandling utsiktslös och avlivning bör då ske om inte annat av djurskyddsskäl. Människor kan också drabbas Listeria kan även drabba människor även om risken är liten för friska människor med ett normalt immunförsvar. Utsätts personer för stora mängder av bakterien eller har nedsatt immunförsvar ökar mottagligheten. Detta kan vara förhållandet för gravida kvinnor som inte bör ha kontakt med tackor som t.ex. har kastat. Listeriabakterien kan också utskiljas med mjölk. Det är orsaken till att all fårmjölk måste pastöriseras innan den används som människoföda vid till exempel osttillverkning. Även gödsel från smittade djur kan innehålla listeriabakterier. Sprid det inte på grönsaksland där grönsakerna skall växa genom gödsellagret. God foderhygien är A och O Hur förebygger man listerios? Eftersom dåligt ensilage utgör den största risken måste man tänka på följande: • Undvik jordinblandning i ensilaget genom att inte ha för låg stubbhöjd, minst 8 cm rekommenderas. • Ensilera medan energihalten i gräset är hög för att ensileringsprocessen ska komma i gång ordentligt. • Tillsätt gärna ensileringsmedel för att sänka pHvärdet. Värdet bör ligga under 5. Ju mer man förtorkar vallen desto svagare blir bildningen av mjölksyra och därmed får man ett högre pH-värde. I ett ensilage med högre torrsubstanshalt än 65 % sker ingen naturlig pH-sänkning. • Se till att alla balar blir täta och hålls täta. Rundbalarnas plastfilm kan lätt skadas av fåglar och sorkar eller genom en ovarsam hantering. Kommer luft in i ensilaget startar en nedbrytningsprocess där bl.a. ammoniak höjer pH-värdet. • Utfodra ensilaget inom fem dagar efter öppnandet av ensilagesäcken. Varmt väder kan göra att ensilaget tar värme fortare än så. • Släng allt ensilage som luktar illa, speciellt om det är mögligt eller om det gått värme i det. • Håll foderborden rena. Små sprickor i borden utgör en perfekt miljö för bakteriernas tillväxt. • Rensa foderbordet från ratat foder dagligen. • Rensa bort ensilage som fallit på marken eller i ströbädden dagligen. www.svdhv.se 11
Page 1 and 2: SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhäls
Page 3 and 4: ledare INNEHÅLL DJURHÄLSONYTT NUM
Page 5 and 6: har man sett att även små välutv
Page 7 and 8: Rebecka Westin, djurhälsoveterinä
Page 9: www.noj.se SPECIALISTEN PÅ ENKLA O
Page 13 and 14: tillsyn FHP-Fårhälsoprogrammet di
Page 15 and 16: ör genomföras inom ett dygn efter
Page 17 and 18: Var med och förbättra morgondagen
Page 19 and 20: En frisk, tung avvand kalv per ko o
Page 21 and 22: mmen och vasst Vid idissling produc
Page 23 and 24: MAFA siloprogram MAFA Unik - för b

Stora kullar - Svenska DjurhÃ¤lsovÃ¥rden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?