Stora kullar - Svenska Djurhälsovården
Stora kullar - Svenska Djurhälsovården
Stora kullar - Svenska Djurhälsovården
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gris<br />
Johanna Fjelkner, djurhälsoveterinär Staffanstorp<br />
johanna.fjelkner@svdhv.org<br />
Johanna är uppvuxen på grisgård och<br />
utbildad i Danmark med inriktning på<br />
produktionsdjur.<br />
Så sänker du<br />
din energiförbrukning<br />
Vid vårens möte för danska grisveterinärer var temat<br />
”Hitta fem-öringen”. Med dagens ekonomiska läge i<br />
den danska svinproduktionen gäller det att hitta olika<br />
besparingsmöjligheter – utan att sänka välfärden,<br />
hälsan och produktiviteten i besättningarna. Detta<br />
tankesätt är något som även är användbart för den<br />
svenska grisproducenten!<br />
Genomgång av energiförbrukningen<br />
En av föreläsningarna hölls av energirådgivare Kurt Mortensen från Energimidt<br />
A/S och handlade om de energibesparingsmöjligheter som finns i<br />
svinstallarna. Det danska företaget Energimidt A/S erbjuder genomgång<br />
av lantbruksföretagens energiförbrukning både vad gäller el och värme.<br />
Efter en genomgång så mottar kunden en rapport där de olika besparingsmöjligheterna<br />
beskrivs. De ger även ett kostnadsförslag på eventuella<br />
förbättringar, och vilken besparing den investeringen kan leda till.<br />
När Kurt Mortensen besöker en besättning utgår han från vissa nyckeltal<br />
kring energiförbrukningen. I danska besättningar som producerar<br />
30-kilosgrisar bör elförbrukningen per årssugga inte överstiga 275-350<br />
kWh. Dessutom rekommenderar man att elförbrukningen inte bör överstiga<br />
10 kWh per producerad slaktgris. De huvudområden som man bör<br />
fokusera på och där man kan spara en del pengar är belysning, ventilation,<br />
värme och värmelampor.<br />
Belysning<br />
Då gården är en arbetsplats finns vissa lagkrav kring ljusintensitet som<br />
skall uppfyllas. Här kan man därför dra nytta av mängden dagsljus i de<br />
olika avdelningarna. Detta görs genom att det installeras en mätare i<br />
avdelningar med mycket dagsljus. Dessa läser av mängden ljus, och reglerar<br />
därefter hur mycket ljus som lamporna skall ge för att avge rätt ljusmängd.<br />
Dock är det viktigt att placera mätaren där man lätt kan komma<br />
åt att göra rent den. I en normal dansk dräktighetsavdelning så kan man<br />
enligt Mortensen spara upp till 50 000 kWh på denna åtgärd. Själva merinvesteringen<br />
ligger enligt honom på ca 6000 danska kr.<br />
Utöver styrning av ljusintensiteten finns det även en hel del att hämta<br />
i att installera LED-ljusrör istället för de traditionella. Ett LED-rör använder<br />
inte lika mång watt per mängd ljus som avges som ett vanligt ljusrör.<br />
Enligt Mortensens beräkningar så tar det ca 3 år att betala tillbaks merinvesteringen<br />
det kostar att byta till LED-belysning. Det finns idag även LEDrör<br />
med inbyggd dagsljusmätare och ljusreglering.<br />
Elmätaren tickar på för fullt. Har du energismarta lösningar i ditt stall?<br />
Ventilation<br />
Något som kan spara mycket energi är rengöring av själva ventilationen.<br />
En smutsig anläggning förbrukar mycket mer energi än en ren. Vid själva<br />
rengöringen får man även en bra kontroll av att alla fläktar är hela och<br />
fungerar som de skall. Vid ny installation är det även viktigt att tänka på<br />
elförbrukningen på anläggningen man väljer att köpa. På längre sikt<br />
betalar det sig oftast att lägga lite mer pengar på inköp mot att man får<br />
en lägre elkostnad.<br />
Värme och värmelampor<br />
I en dansk besättning varierar elförbrukningen till värmelampor på allt<br />
från 15 till 40 kWh per kull. Till det tillkommer så golvvärme på 350-550<br />
kWh per box per år. I tillväxtavdelningarna varierar det en del mellan de<br />
som har två-klimats-boxar och de som fortfarande jobbar med en-klimatsbox.<br />
I en två-klimats-box räknar man med en förbrukning från 10 – 70 kWh<br />
per boxplats. I en-klimats-boxen ligger förbrukningen på upp till 150 kWh<br />
per boxplats.<br />
De producenter som håller bra temperatur i sina smågrishörn men<br />
utan att ”elda för kråkorna” har enligt Mortensen förstått vikten av en<br />
dragfri smågrishörna med tak där det inte heller kan uppstå kallras. Tak<br />
över smågrishörnan gör att man behåller värmen bättre, och man kan<br />
även hålla en lägre temperatur hos suggorna. En nyfödd spädgris vill<br />
helst ha ca 32-33°C, medan en digivande sugga producerar bäst vid 18-20°C.<br />
Samma grundprincip gör sig gällande för avvänjningsgrisar. En dragfri,<br />
rätt tempererad liggyta är A och O för en avvänjningsgris! Genom att<br />
utforma grisens liggyta på detta vis kan man sänka temperaturen något i<br />
stallen och får på det viset en mer optimal energiförbrukning.<br />
Mortensen rekommenderar även att man installerar temperaturmätare<br />
både i några av smågrishörnorna och under ett par tak i avväjningsstallarna<br />
för att kunna få en optimal värmestyrning.<br />
10 www.svdhv.se