06.09.2014 Views

Stora kullar - Svenska Djurhälsovården

Stora kullar - Svenska Djurhälsovården

Stora kullar - Svenska Djurhälsovården

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

gris<br />

Johanna Fjelkner, djurhälsoveterinär Staffanstorp<br />

johanna.fjelkner@svdhv.org<br />

Johanna är uppvuxen på grisgård och<br />

utbildad i Danmark med inriktning på<br />

produktionsdjur.<br />

Så sänker du<br />

din energiförbrukning<br />

Vid vårens möte för danska grisveterinärer var temat<br />

”Hitta fem-öringen”. Med dagens ekonomiska läge i<br />

den danska svinproduktionen gäller det att hitta olika<br />

besparingsmöjligheter – utan att sänka välfärden,<br />

hälsan och produktiviteten i besättningarna. Detta<br />

tankesätt är något som även är användbart för den<br />

svenska grisproducenten!<br />

Genomgång av energiförbrukningen<br />

En av föreläsningarna hölls av energirådgivare Kurt Mortensen från Energimidt<br />

A/S och handlade om de energibesparingsmöjligheter som finns i<br />

svinstallarna. Det danska företaget Energimidt A/S erbjuder genomgång<br />

av lantbruksföretagens energiförbrukning både vad gäller el och värme.<br />

Efter en genomgång så mottar kunden en rapport där de olika besparingsmöjligheterna<br />

beskrivs. De ger även ett kostnadsförslag på eventuella<br />

förbättringar, och vilken besparing den investeringen kan leda till.<br />

När Kurt Mortensen besöker en besättning utgår han från vissa nyckeltal<br />

kring energiförbrukningen. I danska besättningar som producerar<br />

30-kilosgrisar bör elförbrukningen per årssugga inte överstiga 275-350<br />

kWh. Dessutom rekommenderar man att elförbrukningen inte bör överstiga<br />

10 kWh per producerad slaktgris. De huvudområden som man bör<br />

fokusera på och där man kan spara en del pengar är belysning, ventilation,<br />

värme och värmelampor.<br />

Belysning<br />

Då gården är en arbetsplats finns vissa lagkrav kring ljusintensitet som<br />

skall uppfyllas. Här kan man därför dra nytta av mängden dagsljus i de<br />

olika avdelningarna. Detta görs genom att det installeras en mätare i<br />

avdelningar med mycket dagsljus. Dessa läser av mängden ljus, och reglerar<br />

därefter hur mycket ljus som lamporna skall ge för att avge rätt ljusmängd.<br />

Dock är det viktigt att placera mätaren där man lätt kan komma<br />

åt att göra rent den. I en normal dansk dräktighetsavdelning så kan man<br />

enligt Mortensen spara upp till 50 000 kWh på denna åtgärd. Själva merinvesteringen<br />

ligger enligt honom på ca 6000 danska kr.<br />

Utöver styrning av ljusintensiteten finns det även en hel del att hämta<br />

i att installera LED-ljusrör istället för de traditionella. Ett LED-rör använder<br />

inte lika mång watt per mängd ljus som avges som ett vanligt ljusrör.<br />

Enligt Mortensens beräkningar så tar det ca 3 år att betala tillbaks merinvesteringen<br />

det kostar att byta till LED-belysning. Det finns idag även LEDrör<br />

med inbyggd dagsljusmätare och ljusreglering.<br />

Elmätaren tickar på för fullt. Har du energismarta lösningar i ditt stall?<br />

Ventilation<br />

Något som kan spara mycket energi är rengöring av själva ventilationen.<br />

En smutsig anläggning förbrukar mycket mer energi än en ren. Vid själva<br />

rengöringen får man även en bra kontroll av att alla fläktar är hela och<br />

fungerar som de skall. Vid ny installation är det även viktigt att tänka på<br />

elförbrukningen på anläggningen man väljer att köpa. På längre sikt<br />

betalar det sig oftast att lägga lite mer pengar på inköp mot att man får<br />

en lägre elkostnad.<br />

Värme och värmelampor<br />

I en dansk besättning varierar elförbrukningen till värmelampor på allt<br />

från 15 till 40 kWh per kull. Till det tillkommer så golvvärme på 350-550<br />

kWh per box per år. I tillväxtavdelningarna varierar det en del mellan de<br />

som har två-klimats-boxar och de som fortfarande jobbar med en-klimatsbox.<br />

I en två-klimats-box räknar man med en förbrukning från 10 – 70 kWh<br />

per boxplats. I en-klimats-boxen ligger förbrukningen på upp till 150 kWh<br />

per boxplats.<br />

De producenter som håller bra temperatur i sina smågrishörn men<br />

utan att ”elda för kråkorna” har enligt Mortensen förstått vikten av en<br />

dragfri smågrishörna med tak där det inte heller kan uppstå kallras. Tak<br />

över smågrishörnan gör att man behåller värmen bättre, och man kan<br />

även hålla en lägre temperatur hos suggorna. En nyfödd spädgris vill<br />

helst ha ca 32-33°C, medan en digivande sugga producerar bäst vid 18-20°C.<br />

Samma grundprincip gör sig gällande för avvänjningsgrisar. En dragfri,<br />

rätt tempererad liggyta är A och O för en avvänjningsgris! Genom att<br />

utforma grisens liggyta på detta vis kan man sänka temperaturen något i<br />

stallen och får på det viset en mer optimal energiförbrukning.<br />

Mortensen rekommenderar även att man installerar temperaturmätare<br />

både i några av smågrishörnorna och under ett par tak i avväjningsstallarna<br />

för att kunna få en optimal värmestyrning.<br />

10 www.svdhv.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!