Svenska Djurhälsovårdens verksamhet 2011 - för friska djur i en ...
06.09.2014 • Views
Share Embed Flag

Svenska Djurhälsovårdens verksamhet 2011 - för friska djur i en ...

Svenska Djurhälsovårdens verksamhet 2011 - för friska djur i en ...

Svenska Djurhälsovårdens verksamhet 2011 - för friska djur i en ...

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
svdhv.org

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

SVENSKA<br />

DJURHÄLSOVÅRDEN<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s <strong>verksamhet</strong> <strong>2011</strong><br />

- för <strong>friska</strong> <strong>djur</strong> i <strong>en</strong> sund och lönsam <strong>djur</strong>hållning<br />

www.svdhv.se<br />

1

Inledning<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

– låt vår kompet<strong>en</strong>s bli din förtjänst<br />

Mitt och mina medarbetares uppdrag inom <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

är att varje dag producera förstklassig <strong>djur</strong>hälsovård till nytta för sv<strong>en</strong>sk<br />

<strong>djur</strong>hållning. Detta efter vårt motto ”för <strong>friska</strong> <strong>djur</strong> i <strong>en</strong> sund och lönsam<br />

<strong>djur</strong>hållning”.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> ingår som <strong>en</strong> del i ”sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong>”<br />

för <strong>djur</strong>hälsoarbete. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> innebär att stat och näring samarbetar<br />

och där var och <strong>en</strong> tar sitt ansvar med tydliga roller. Fokus ligger på<br />

systematiskt förebyggande <strong>djur</strong>hälsoarbete och resultatet av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />

modell<strong>en</strong> talar för sig själv – ett sv<strong>en</strong>skt <strong>djur</strong>hälsoläge i världsklass.<br />

Verksamhet<strong>en</strong> inom <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> är i hög<br />

grad diversifierad. Vi producerar till exempel förstklassig <strong>djur</strong>hälsovård för<br />

flera olika <strong>djur</strong>slag och arbetar både i <strong>en</strong>skilda besättningar och för d<strong>en</strong><br />

samlade sv<strong>en</strong>ska <strong>djur</strong>uppfödning<strong>en</strong>. I vårt uppdrag ingår äv<strong>en</strong> att anta tuffa<br />

utmaningar med tydligt folkhälsofokus. Detta ansvar visar vi g<strong>en</strong>om arbetet<br />

med exempelvis giftproducerande E. coli hos nötkreatur (VTEC/EHEC) och<br />

antibiotikaresist<strong>en</strong>ta bakterier (SVARMpat och MRSA).<br />

I d<strong>en</strong> allt tuffare konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> inom <strong>djur</strong>hållning<strong>en</strong> är min övertygelse<br />

att Sverige ska vårda de upp<strong>en</strong>bara konkurr<strong>en</strong>sfördelar vi har. Och<br />

vad kan vara <strong>en</strong> bättre konkurr<strong>en</strong>sfördel än <strong>friska</strong> <strong>djur</strong> som är fria från flera<br />

sjukdomar som andra brottas med varje dag?<br />

Det supplem<strong>en</strong>t du nu håller i är ett sätt för mig, mina medarbetare och<br />

ägarna till <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> att pres<strong>en</strong>tera konkreta aktiviteter och<br />

resultat av vår <strong>verksamhet</strong>. Som läsare kommer du att få <strong>en</strong> ord<strong>en</strong>tlig inblick<br />

i <strong>djur</strong>hälso-, kontroll-, bekämpnings- och övervakningsprogram, projekt och<br />

inte minst näring<strong>en</strong>s och lantbrukarnas egna smittskyddskontroll, SDS. Och<br />

detta på ett så trevligt och lättillgängligt sätt som möjligt. Ett stort tack riktas<br />

särskilt till Jordbruksverket för ekonomiskt bidrag till flera av programm<strong>en</strong>.<br />

Med detta önskar jag och hela <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

god läsning. Ett supplem<strong>en</strong>t sprängfyllt med högkvalitativ <strong>djur</strong>hälsovård till<br />

nytta för både stat, <strong>en</strong>skild lantbrukare och bransch<strong>en</strong>.<br />

St<strong>en</strong>-Olof Dimander, VD<br />

Personer på omslaget: Katinca Fungbrant Staffanstorp,<br />

Gunnar Johansson Linköping, Katarina Gustafsson Länghem<br />

2<br />

VD: St<strong>en</strong>-Olof Dimander, 08-725 81 37, st<strong>en</strong>-olof.dimander@svdhv.org.

INNEHÅLL<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

<strong>verksamhet</strong> <strong>2011</strong><br />

4<br />

6<br />

8<br />

10<br />

11<br />

12<br />

13<br />

14<br />

15<br />

16<br />

17<br />

18<br />

19<br />

20<br />

21<br />

22<br />

Grishälsovård<strong>en</strong><br />

full veterinär utväxling till nytta för<br />

alla grisuppfödare i hela landet<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong><br />

– för god hälsa hos kalvar, ungnöt och dikor<br />

Fårhälsovård<strong>en</strong><br />

– rikstäckande veterinär rådgivning<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurbönders<br />

Smittskyddskontroll<br />

håller importsmittorna borta<br />

Obduktion för sjukdomsövervakning<br />

och säkra diagnoser<br />

Klövkontroll<strong>en</strong><br />

– stora vinster för <strong>djur</strong>välfärd<strong>en</strong> hos får och lamm<br />

Kontroll av VTEC hos nötkreatur<br />

– för folkhälsans skull<br />

Paratuberkulos<br />

<strong>en</strong> smygande idisslarsjukdom<br />

som snart utrotats i Sverige<br />

SVARMpat<br />

– för ansvarsfull antibiotikaanvändning baserad på fakta och kunskap<br />

Tuberkulos hos hägnad hjort<br />

– ett av <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s udda uppdrag<br />

MaediVisna-programmet<br />

– hindrar <strong>djur</strong>lidande och kvalitetssäkrar liv<strong>djur</strong>shandeln<br />

för får och get<br />

Hälsovård<strong>en</strong> för kamel<strong>djur</strong><br />

– nytta för många <strong>djur</strong>slag på samma gång<br />

R<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong><br />

– ett nytt program som r<strong>en</strong>näring<strong>en</strong> behöver<br />

Biosäkerhet med rätt fokus<br />

för <strong>friska</strong>re <strong>djur</strong> och färre utbrott<br />

Ing<strong>en</strong> MRSA<br />

i sv<strong>en</strong>ska avels- och gyltproducerande besättningar<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

övervakar PRRS och AD<br />

för kontroll av frihet och snabb upptäckt<br />

3

Djurhälsovård • Grishälsovård<br />

G<strong>en</strong>om grishälsovård<strong>en</strong> inom<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>:<br />

• har vi förbättrat grishälsan i Sverige<br />

g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> halvering av sjukdomsregistreringarna<br />

vid slakt samt <strong>en</strong> låg och<br />

minskande antibiotikaförbrukning<br />

• har vi utrotat AD, och kraftigt minskat<br />

förekomst<strong>en</strong> av sjukdomar som dys<strong>en</strong>teri<br />

och nyssjuka<br />

• kan vi tillsammans med SVA diagnostisera<br />

nya sjukdomar, t.ex. första fallet av<br />

PMWS 2003<br />

• finns resurser för snabba insatser vid<br />

allvarliga sjukdomsutbrott, t.ex. PRRSutbrottet<br />

2007 och salmonella 2003<br />

• kan vi påverka och hjälpa myndigheter<br />

och näring med kunskap och praktiska<br />

erfar<strong>en</strong>heter<br />

• bedrivs <strong>en</strong> praktiskt inriktad FoU<strong>verksamhet</strong><br />

för direkt rådgivning på<br />

gårdsnivå, t.ex. Avvänjning-tillväxtbok<strong>en</strong><br />

och Fertilitetsmanual<strong>en</strong>.<br />

L<strong>en</strong>a Eliasson-Selling, Uppsala<br />

Grishälsovård<strong>en</strong><br />

– full veterinär utväxling till nytta<br />

för alla grisuppfödare i hela landet<br />

Rikstäckande grishälsovård med hög kompet<strong>en</strong>s blir allt viktigare.<br />

Hälsokontroll och övervakning varvas med hälsovård och rådgivning. M<strong>en</strong><br />

Grishälsovård<strong>en</strong> har också många andra uppdrag. Vi tar ett stort ansvar för<br />

sv<strong>en</strong>sk grisproduktion och har så gjort sedan dec<strong>en</strong>nier. Resultatet talar för<br />

sig själv. Få grisproducerande länder kan visa upp ett <strong>djur</strong>hälsoläge som det i<br />

Sverige.<br />

Lång historia präglad av vet<strong>en</strong>skap,<br />

systematik, samarbete och ansvar<br />

Grishälsovård<strong>en</strong> erbjuder <strong>djur</strong>hälsovård och<br />

hälsokontroller för alla grisbesättningar i<br />

hela landet. Nationell täckning är <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral<br />

och viktig del av det helhetsperspektiv som<br />

vi har för <strong>djur</strong>hälsa, <strong>djur</strong>välfärd och folkhälsa.<br />

Hög vet<strong>en</strong>skaplig nivå och kontinuitet i<br />

det arbete som utförs inom Grishälsovård<strong>en</strong><br />

är självklarheter. För att uppnå detta<br />

finns samarbetsavtal med SVA och SLU.<br />

Majoritet<strong>en</strong> av våra grisveterinärer har specialistkompet<strong>en</strong>s<br />

inom ämnesområdet gris.<br />

Vet<strong>en</strong>skap och beprövad erfar<strong>en</strong>het är ledord<br />

för vårt hälsoarbete både på fältet och hos<br />

myndigheterna.<br />

Sedan 1980-talet har Grishälsovård<strong>en</strong> följt<br />

utveckling<strong>en</strong> av sjukdomsregistreringar vid<br />

slakt. Systemet med registreringar och analyser<br />

av data är ett världsunikt och viktigt<br />

verktyg i vårt systematiska <strong>djur</strong>hälso- och<br />

<strong>djur</strong>välfärdsarbete. Det ger oss nyckeltal<br />

för hälsa och <strong>djur</strong>välfärd inom grisuppfödning<strong>en</strong>.<br />

En praktiskt inriktad FoU-<strong>verksamhet</strong><br />

(forskning och utveckling) är ett annat viktigt<br />

verktyg för vårt hälso- och välfärdsarbete.<br />

Grishälsovård<strong>en</strong>s FoU-projekt fokuserar på<br />

projekt som ger direkt nytta för er <strong>djur</strong>ägare.<br />

Resultat<strong>en</strong> från projekt<strong>en</strong> ska således direkt<br />

kunna överföras i form av handfast rådgivning<br />

på gårdsnivå, m<strong>en</strong> resultat<strong>en</strong> används<br />

också i vår övriga <strong>verksamhet</strong>.<br />

Sv<strong>en</strong>sk grisuppfödning hör sannolikt till<br />

d<strong>en</strong> mest kontrollerade bransch<strong>en</strong> i landet,<br />

detta som ett resultat av Griskris<strong>en</strong> i november<br />

2009. Djurskydds- och välfärdsfrågor är<br />

ständigt aktuella. G<strong>en</strong>om aktivt deltagande<br />

i olika grupperingar på myndigheter och<br />

inom näring<strong>en</strong> kan vi vara med och påverka.<br />

Ambitiös målsättning<br />

för maximal bond<strong>en</strong>ytta<br />

Målet för Grishälsovård<strong>en</strong>s <strong>verksamhet</strong> är<br />

att g<strong>en</strong>om nationell täckning, ett systematiskt<br />

hälsoarbete på gårdsnivå samt med<br />

projekt- och informations<strong>verksamhet</strong> bidra<br />

till <strong>en</strong> bättre <strong>djur</strong>hälsa och <strong>djur</strong>välfärd samt<br />

till säkra livsmedel och <strong>en</strong> god folkhälsa.<br />

Detta kommer såväl d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde produc<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />

som näring och stat till godo.<br />

Under <strong>2011</strong> g<strong>en</strong>omgick grisproduktion<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> allvarlig lönsamhetskris. Till detta<br />

ska läggas det ifrågasättande som hela grisnäring<strong>en</strong><br />

utsattes för efter händelserna i<br />

november 2009. Grishälsovård<strong>en</strong> har under<br />

hela d<strong>en</strong>na lönsamhets- och förtro<strong>en</strong>dekris<br />

stått upp för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska grisuppfödning<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>om att stödja både <strong>en</strong>skilda <strong>djur</strong>ägare<br />

och d<strong>en</strong> samlade bransch<strong>en</strong>.<br />

Helhetslösning med läkemedelsanansvar<br />

kompletterar traditionellt systematiskt<br />

förebyggande besättningsarbete<br />

Under <strong>2011</strong> har Grishälsovård<strong>en</strong>s veterinärer<br />

gjort närmare 4000 besök i anslutna<br />

besättningar. Majoritet<strong>en</strong> av dessa har<br />

varit hälsovårds- eller hälsokontrollbesök.<br />

Resterande var besök inom d<strong>en</strong> villkorade<br />

läkemedelsanvändning<strong>en</strong>. Utveckling<strong>en</strong><br />

mot att ta helhetsansvar i besättningarna<br />

fick sitt g<strong>en</strong>ombrott under <strong>2011</strong> och är <strong>en</strong><br />

naturlig utveckling. Efterfrågan från marknad<strong>en</strong><br />

är det viktigaste skälet till detta då<br />

vår samlade kompet<strong>en</strong>s i högre utsträckning<br />

kommer <strong>en</strong>skilda besättningar till<br />

godo än tidigare.<br />

4

Varje hälsokontrollbesök innefattar<br />

besättningsg<strong>en</strong>omgång där försäljningstillstånd<br />

med hälsodeklaration utfärdas. Detta<br />

sker i liv<strong>djur</strong>s-, smågrisproducerande och<br />

integrerade besättningar. För slaktgrisbesättningar<br />

utfärdas inget försäljningstillstånd<br />

eftersom försäljning <strong>en</strong>dast sker till slakt.<br />

Hälsokontrollbesök<strong>en</strong> innefattar också <strong>en</strong><br />

rådgivande del där besättning<strong>en</strong>s ev<strong>en</strong>tuella<br />

hälsoproblem eller andra aktuella frågeställningar<br />

följs upp med åtgärder och rekomm<strong>en</strong>dationer.<br />

Detta innebär att det alltid är<br />

<strong>en</strong> flytande gräns mellan kontroll och hälsovård<br />

i det praktiska besättningsarbetet.<br />

I de fall besättningarna hade drabbats<br />

av mer omfattande och/eller allvarliga<br />

hälsostörningar gör Grishälsovård<strong>en</strong> utredningsbesök<br />

i drabbade besättningar. Under<br />

året gjordes närmare 400 utredningsbesök.<br />

I dessa besättningsutredningar ingår alltid<br />

kostnadsfria obduktioner, provtagningar och<br />

andra relevanta analyser.<br />

Kontrollprovtagningar<br />

i både stat<strong>en</strong>s och näring<strong>en</strong>s tjänst<br />

Grishälsovård<strong>en</strong> utför äv<strong>en</strong> kontrollprovtagningar<br />

i alla liv<strong>djur</strong>sbesättningar och suggpooler.<br />

Sammanlagt togs drygt 4000 prover<br />

avse<strong>en</strong>de salmonella, PRRS, svindys<strong>en</strong>teri och<br />

nyssjuka. Under årets sista månader tog vi<br />

också MRSA-prov i alla liv<strong>djur</strong>sbesättningar<br />

(se avsnitt om MRSA-övervakning gris).<br />

Diarré hos spädgrisar<br />

och lungsäcksinflammationer hos<br />

slaktgrisar viktiga utmaningar<br />

Det allmänna hälsoläget inom sv<strong>en</strong>sk grisuppfödning<br />

har under <strong>2011</strong> varit fortsatt<br />

stabilt. Dock har många besättningar,<br />

företrädesvis större besättningar med<br />

strikta rutiner, haft problem med diarré på<br />

späda grisar. NNPD (New Neonatal Porcine<br />

Diarrhoea) har beskrivits från många länder<br />

m<strong>en</strong> är fortfarande <strong>en</strong> olöst gåta. Vanlig<strong>en</strong><br />

drabbas gyltkullar och åtgärderna inriktas<br />

på övervakning under grisning, råmjölksgivor<br />

och <strong>en</strong> bra närmiljö.<br />

Under de drygt trettio år som systemet<br />

med sjukdomsregistrering vid slakt har varit<br />

i bruk har antalet sjukdomsanmärkningar<br />

mer än halverats. Ett tr<strong>en</strong>dbrott kom efter<br />

mill<strong>en</strong>nieskiftet beträffande lungsäcksinflammationer<br />

(kod 75/76) orsakade av<br />

Actinobacillus (App). Detta tolkas som att<br />

bakteri<strong>en</strong>s sjukdomsframkallande förmåga<br />

ökat. D<strong>en</strong> stigande tr<strong>en</strong>d<strong>en</strong> håller i sig och<br />

detta trots att uppfödning<strong>en</strong> sker i sektionerade,<br />

tvättade stallavdelningar och <strong>en</strong>ligt<br />

princip<strong>en</strong> allt in – allt ut. Ett flertal projekt<br />

har g<strong>en</strong>omförts i ämnet på SLU, SVA och<br />

inom Grishälsovård<strong>en</strong> m<strong>en</strong> App fortsätter<br />

trots detta att gäcka oss.<br />

Djurvälfärd och betongdirektiv<br />

framgångar i vårt påverkansarbete<br />

Under <strong>2011</strong> aktualiserades frågan om kastrering<br />

och <strong>en</strong> branschöver<strong>en</strong>skommelse om<br />

smärtlindring vid kastrering undertecknades.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har varit <strong>en</strong>gagerade<br />

i projekt rörande både vaccin mot<br />

galtlukt, lokalbedövning och smärtlindring.<br />

Välfärdsfrågor är ständigt aktuella och<br />

vi har deltagit i grupperingar på Jordbruksverket,<br />

länsstyrelserna och inom näring<strong>en</strong><br />

som rör <strong>djur</strong>skydd och <strong>djur</strong>välfärd. G<strong>en</strong>om<br />

att pres<strong>en</strong>tera vet<strong>en</strong>skapliga fakta, praktiska<br />

erfar<strong>en</strong>heter från fältet samt ha kunskap<br />

i ämnet har vi gjort skillnad till nytta för<br />

uppfödarna.<br />

Grishälsovård<strong>en</strong> används ofta, inte bara<br />

som <strong>en</strong> samtalspartner för myndigheter<br />

och näring, utan också som <strong>en</strong> kunskapsbank.<br />

G<strong>en</strong>om vårt fältarbete har vi <strong>en</strong> bred<br />

praktisk erfar<strong>en</strong>het samtidigt som vi har<br />

gedig<strong>en</strong> teoretisk kunskap. Betongdirektivet,<br />

”suggp<strong>en</strong>g<strong>en</strong>”, nya förprövningsregler är<br />

bara några exempel på frågor som vi varit<br />

<strong>en</strong>gagerade i med <strong>djur</strong><strong>en</strong>s och lantbrukarnas<br />

bästa för ögon<strong>en</strong>.<br />

Ing<strong>en</strong> annan än Grishälsovård<strong>en</strong> kunde<br />

exempelvis leverera fakta om klövhälsa som<br />

Jordbruksverket kunde använda som underlag<br />

för sin tolkning av betongdirektivet.<br />

G<strong>en</strong>om detta kan grisnäring<strong>en</strong> besparas miljoner<br />

i onödiga kostnader för utbyte av väl<br />

fungerande spalt.<br />

Företagsdoktorand för ökad kunskap<br />

om hållbarhet och smågrisöverlevnad<br />

Under s<strong>en</strong>are år har Grishälsovård<strong>en</strong> bedrivit<br />

det så kallade ”Bogsårsprojektet”. Resultatet<br />

har varit lyckosamt. G<strong>en</strong>om att sätta fokus<br />

på suggans hull och utfodring har frekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />

bogsår minskat.<br />

Under vår<strong>en</strong> redovisades projektet ”Hälta<br />

och förlamning hos unga suggor”. Där framkom<br />

att b<strong>en</strong>brott var <strong>en</strong> vanlig orsak till att<br />

ungsuggor avlivades. Kemiska analyser av<br />

revb<strong>en</strong> visade att <strong>djur</strong><strong>en</strong> med b<strong>en</strong>brott hade<br />

ett urkalkat, skört skelett. Projektet visade<br />

också att många ungsuggor inte förmår äta<br />

tillräckligt för att täcka sina behov av kalk.<br />

Vår företagsdoktorand har under <strong>2011</strong><br />

avslutat d<strong>en</strong> praktiska del<strong>en</strong> av projektet<br />

”Strategisk halmning”. Projektet syftar till att<br />

öka spädgrisöverlevnad<strong>en</strong> och förbättra suggans<br />

och grisarnas hälsa. Projektet kommer att<br />

redovisas under 2013.<br />

Grishälsovård<strong>en</strong> är också <strong>en</strong>gagerade inom<br />

d<strong>en</strong> ekologiska uppfödning<strong>en</strong>. Undersökningar<br />

som vi, tillsammans med SLU, har gjort har<br />

visat att d<strong>en</strong> förhållandevis höga ledskadeförekomst<strong>en</strong><br />

hos ekologiska grisar kan bero på<br />

osteokondros. Dessa studier fortsätter under<br />

2012.<br />

D9 kurser och Djurhälsonytt<br />

del av vardag<strong>en</strong><br />

Grishälsovård<strong>en</strong> bedriver <strong>en</strong> omfattande<br />

kurs<strong>verksamhet</strong>. Vi har hållit kurser i villkorad<br />

läkemedelsanvändning, lokalbedövning<br />

vid kastrering, slaktgrisuppfödning,<br />

juverhälsa, svinsemin samt andra aktuella<br />

hälsofrågor.<br />

Via vår tidning Djurhälsonytt når vi ut<br />

med aktuell information och intressanta<br />

artiklar till alla anslutna besättningar. Under<br />

<strong>2011</strong> kom Djurhälsonytt ut med fyra nummer<br />

med sammanlagt 16 artiklar som rörde<br />

grisars hälsa. Kvartalsbrev<strong>en</strong> i slaktgrishälsovård<strong>en</strong><br />

har varit <strong>en</strong> annan informationsväg.<br />

Dessutom skrev vi artiklar i Grisföretagar<strong>en</strong>,<br />

gjorde broschyrer och brevutskick samt<br />

informerade via vår hemsida www.svdhv.se.<br />

Vårt <strong>djur</strong>hälsoarbete för din lönsamhet<br />

– idag och i morgon<br />

Vid <strong>en</strong> internationell jämförelse ligger de<br />

sv<strong>en</strong>ska mervärd<strong>en</strong>a vad gäller <strong>djur</strong>hälsa,<br />

smittskydd, <strong>djur</strong>välfärd och folkhälsa i topp.<br />

D<strong>en</strong> jämförelsevis låga antibiotikaanvändning<strong>en</strong><br />

har sin förklaring i vårt förebyggande<br />

<strong>djur</strong>hälsoarbete och är skälet till vårt goda<br />

resist<strong>en</strong>släge.<br />

En framgångsfaktor har varit det fruktsamma<br />

samarbetet mellan stat och näring<br />

samt <strong>en</strong> helhetssyn inom näring<strong>en</strong>. D<strong>en</strong><br />

kontrollerade och mycket begränsade införseln<br />

av levande <strong>djur</strong> är <strong>en</strong> annan. Att Sverige<br />

fortsatt konstaterats fritt från PRRS tål att<br />

påpekas.<br />

G<strong>en</strong>om att Grishälsovård<strong>en</strong>s <strong>verksamhet</strong><br />

alltjämt bygger på att erbjuda service till<br />

samtliga uppfödare i landet och inte <strong>en</strong>bart<br />

valda delar, samt att vi systematiskt övervakar<br />

de sjukdomar som förekommer mer eller<br />

mindre vanligt i produktion<strong>en</strong> (<strong>en</strong>demiska<br />

<strong>djur</strong>sjukdomar), finns förutsättningar för att<br />

vidmakthålla d<strong>en</strong>na goda situation.<br />

Ansvarig veterinär: Monika Löfstedt, 0511-251 52, monika.lofstedt@svdhv.org . Ansvarig administratör: Anna-Greta Enström, 0511-250 90, anna-greta.<strong>en</strong>strom@svdhv.org.<br />

5

Djurhälsovård • Nöthälsovård<br />

Anita Jonasson, Linköping<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong><br />

– för god hälsa hos kalvar, ungnöt och dikor<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> har växt fram ur d<strong>en</strong> kalvhälsovård som startades<br />

på 1980-talet. Nöthälsovård<strong>en</strong> arbetar för ett gott hälsoläge<br />

i nötkreatursbesättningar med fokus på hälsofrågor för<br />

kalvar, ungnöt och dikor. Det sker både g<strong>en</strong>om ett riktat rådgivnings-<br />

och utredningsarbete av hälsostörningar i anslutna<br />

besättningar, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> för produktion<strong>en</strong> i stort g<strong>en</strong>om strategiskt<br />

arbete med övergripande <strong>djur</strong>hälsofrågor.<br />

Maximal nytta g<strong>en</strong>om<br />

samverkan och samarbete<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s motto är <strong>friska</strong><br />

<strong>djur</strong> i <strong>en</strong> sund och lönsam <strong>djur</strong>hållning.<br />

För att leva upp till mottot krävs att rådgivning<strong>en</strong><br />

till de besättningar som är<br />

anslutna till Nöthälsovård<strong>en</strong> håller hög<br />

kvalitet och är anpassad för respektive<br />

produktionsform. Verksamhet<strong>en</strong> bedrivs i<br />

hela landet och är inriktad på hälsofrågor<br />

hos kalvar, ungnöt och dikor. Viktiga frågor<br />

är infektionssjukdomar hos kalvar som<br />

diarré och luftvägsinfektioner, m<strong>en</strong> också<br />

parasitinfektioner och andra hälsostörningar.<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> arbetar för <strong>en</strong> effektiv<br />

produktion och samverkar med andra<br />

rådgivare i utfodrings- och inhysningsfrågor.<br />

6<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> fångar upp<br />

och arbetar systematiskt<br />

Det finns viktiga hälsofrågor<br />

av övergripande karaktär där vi<br />

arbetar för alla nötköttsproduc<strong>en</strong>ter.<br />

Det möjliggörs g<strong>en</strong>om<br />

d<strong>en</strong> <strong>djur</strong>hälsoavgift som tas ut vid slakt. Vår<br />

fält<strong>verksamhet</strong> möjliggör att vi snabbt kan<br />

fånga upp viktiga hälsofrågor och kanalisera<br />

dem vidare till experter på området, till<br />

exempel SVA eller SLU. Vi kan också bidra<br />

till att föra ut information från experter till<br />

praktisk <strong>verksamhet</strong>, till exempel om nyupptäckta<br />

smittämn<strong>en</strong> som Schmall<strong>en</strong>bergvirus.<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> samlar äv<strong>en</strong> information<br />

som kan bidra till ökad kunskap<strong>en</strong> i olika<br />

hälsofrågor. Till exempel har de prover som<br />

kommit in via vår ”paketdiagnostik” använts<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

Nöthälsovård:<br />

• erbjuder vi rikstäckande rådgivning med kompet<strong>en</strong>s<br />

och specialisering på förebyggande åtgärder och<br />

hantering av hälsoproblem i besättningar med nötköttsproduktion<br />

• arbetar vi ”från stallgolv till universitet och tillbaks”.<br />

Härig<strong>en</strong>om ökar vi kunskap<strong>en</strong> om viktiga hälsofrågor<br />

och förmedlar sedan ut d<strong>en</strong>na till nötköttsproduc<strong>en</strong>ter<br />

• arbetar vi tillsammans med produc<strong>en</strong>t- och branschorganisationer<br />

för att driva frågor, till exempel<br />

kontrollprogrammet för utegångs<strong>djur</strong> utan ligghall<br />

vintertid”<br />

• utför vi påverkansarbete som gör nytta för Sveriges<br />

samtliga nötköttsproduc<strong>en</strong>ter, t.ex. remissvar samordnade<br />

med LRF och Sveriges Nötköttsproduc<strong>en</strong>ter<br />

• gör vi skillnad i viktiga <strong>djur</strong>hälsofrågor som exempelvis<br />

ansvarsfull användning av antibiotika till nytta<br />

för alla nötköttsproduc<strong>en</strong>ter.<br />

i forskningsprojekt på SVA och till ett exam<strong>en</strong>sarbete<br />

inom veterinärutbildning<strong>en</strong>.<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> bidrar också med kunskap<br />

och praktisk erfar<strong>en</strong>het för att hantera<br />

både nygamla och nya utmaningar. Under<br />

<strong>2011</strong> har vi till exempel tillsammans med<br />

SLU och SVA arbetat med strategier för<br />

hantering av leverflundra och med antibiotikafrågor<br />

och i samarbete med Sv<strong>en</strong>sk<br />

Mjölk och hus<strong>djur</strong>sför<strong>en</strong>ingarna arbetar vi<br />

med frågor som är av vikt för både mjölkoch<br />

nötköttsnäring<strong>en</strong>, t.ex. smittskydd och

kalvhälsa. Värt att nämna särskilt<br />

är <strong>en</strong> grupp veterinärer<br />

som erbjuder rådgivning till<br />

lantbrukare som spärras för<br />

salmonella.<br />

G<strong>en</strong>om samverkan och<br />

informationsutbyte med myndigheter<br />

som Jordbruksverket<br />

kan vi bevaka strategiska frågor<br />

som <strong>djur</strong>sydd och regelutformning.<br />

Det gör vi g<strong>en</strong>om<br />

deltagande i refer<strong>en</strong>sgrupper<br />

och arbetsgrupper.<br />

Att objektivt och kontinuerligt<br />

följa tr<strong>en</strong>der i<br />

utveckling<strong>en</strong> av <strong>djur</strong>hälsan<br />

hos nötkreatur är c<strong>en</strong>tralt.<br />

Sjukdomsregistreringar<br />

som görs vid slakt är här<br />

ett viktigt instrum<strong>en</strong>t som<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> arbetar med.<br />

Behovsanpassade aktiviteter<br />

och kunskapsförmedlande<br />

<strong>verksamhet</strong><br />

Det är viktigt att vår <strong>verksamhet</strong> bedrivs<br />

utifrån behov<strong>en</strong> hos nötköttsproduc<strong>en</strong>terna.<br />

Vi ser det därför som mycket viktigt att<br />

samarbeta med andra företag och organisationer<br />

inom näring<strong>en</strong>, så som Taurus, LRF<br />

och Sveriges Nötköttsproduc<strong>en</strong>ter (SNP). Ett<br />

konkret exempel är ”kontrollprogrammet<br />

för utegångs<strong>djur</strong> utan ligghall vintertid”<br />

som på initiativ av lantbrukare via SNP nu<br />

är ett officiellt godkänt program i drift. För<br />

att på bästa sätt kunna utveckla nötköttsföretag<strong>en</strong><br />

sker besättningsarbetet i samarbete<br />

med praktiserande veterinärer.<br />

D<strong>en</strong> snabba utveckling som sker idag<br />

ställer krav på att både rådgivare och lantbrukare<br />

har tillgång till relevant information<br />

och möjlighet att utbilda sig. För oss<br />

är kurser och informationsträffar ett viktigt<br />

sätt att möta produc<strong>en</strong>ter och föra ut kunskap.<br />

Till exempel har vi under snart tio år<br />

utbildat <strong>djur</strong>ägare och <strong>djur</strong>skötare i villkorad<br />

läkemedelsanvändning, de så kallade<br />

D9-kurserna.<br />

Axplock ur Nöthälsovård<strong>en</strong>s <strong>verksamhet</strong><br />

och händelser från <strong>2011</strong><br />

Inom hälsoområdet har Nöthälsovård<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>omfört projekt om luftvägsinfektioner<br />

och har varit delaktiga i framtagandet av<br />

<strong>en</strong> antibiotikapolicy för nötkreatur. Inom<br />

projekt SVARMpat (se särskilt avsnitt) har<br />

vi medverkat vid kurser för veterinärer om<br />

strategisk antibiotikaanvändning. Bland<br />

<strong>djur</strong>skydds- och <strong>djur</strong>välfärdsfrågorna har<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> deltagit i <strong>en</strong> kalibreringsgrupp<br />

om <strong>djur</strong>skydd för nötkreatur och<br />

har fortsatt g<strong>en</strong>omförandet av kontrollprogrammet<br />

för utegångs<strong>djur</strong> där ett tjugotal<br />

besättningar ingått.<br />

Anita Jonasson, Elöd Szántó,<br />

Katinca Fungbrant, L<strong>en</strong>a St<strong>en</strong>gärde, Virpi Welling.<br />

Bland utbildningarna för <strong>djur</strong>ägare är<br />

villkorad läkemedelsanvändning stå<strong>en</strong>de<br />

inslag. Vidare har Nöthälsovård<strong>en</strong> hållit<br />

kurs om bison, mottagning av kalvar, smittskydd,<br />

provtagningsteknik och smittskydd<br />

för Blå Stjärnan.<br />

Under <strong>2011</strong> upptäcktes oxstyng (Hypoderma<br />

bovis) mycket tack vare Nöthälsovård<strong>en</strong>s<br />

alerta agerande. Härig<strong>en</strong>om kunde<br />

SVA snabbt ställa diagnos och vi har därefter<br />

varit aktiva för att utarbeta <strong>en</strong> lämplig<br />

strategi för hur vi fortsatt bör ta oss an<br />

oxstynget framöver. Oxstyng utrotades från<br />

Sverige på 1950-talet och detta är ett konkret<br />

exempel på att <strong>en</strong> gång utrotade smittor<br />

mycket väl kan dyka upp ig<strong>en</strong>.<br />

Mjältbrandsutbrottet utanför Örebro<br />

upptäcktes i semestertider och trots detta<br />

kunde Nöthälsovård<strong>en</strong> aktivt bidra på informationsmöt<strong>en</strong><br />

och på annat sätt hjälpa<br />

myndigheter med att sprida information.<br />

På samma sätt som <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> utformar biosäkerhetsprogram<br />

för gris och lamm (se särskilt avsnitt)<br />

gör Sv<strong>en</strong>sk Mjölk det för nötkreatur. I detta<br />

arbete tillför Nöthälsovård<strong>en</strong> kunskap och<br />

resurser för framförallt dikor och slaktnöt.<br />

I Nöthälsovård<strong>en</strong>s <strong>verksamhet</strong> ingår<br />

äv<strong>en</strong> att höja blick<strong>en</strong> och arbeta med viktiga<br />

strategiska frågor för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska nötköttsproduktion<strong>en</strong>.<br />

Under <strong>2011</strong> kan nämnas<br />

riktlinjer för hantering av leverflundra,<br />

utvärdering av vacciner för nötkreatur<br />

och ett informationsblad om alternativ<br />

för behandling av ektoparasiter då vissa<br />

tidigare använda preparat sedan årsskiftet<br />

förbjudits.<br />

I d<strong>en</strong> löpande <strong>verksamhet</strong><strong>en</strong> skriver vi<br />

artiklar i Djurhälsonytt, hälsospalt i varje<br />

nummer av tidning<strong>en</strong><br />

Nötkött samt på vår hemsida<br />

www.svdhv.se.<br />

Andra stå<strong>en</strong>de programpunkter<br />

är deltagande i<br />

Jordbruksverkets refer<strong>en</strong>sgrupp<br />

för nötkreatur, salmonellanämnd<strong>en</strong>,<br />

länsstyrelsernas<br />

samverkansmöt<strong>en</strong>,<br />

möt<strong>en</strong> med slakteriernas<br />

liv<strong>djur</strong>sförmedlare, styrgrupp<strong>en</strong><br />

för Agroväst m.fl.<br />

Konkurr<strong>en</strong>sneutral<br />

rådgivning från<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> i<br />

morgon<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> bedriver<br />

<strong>en</strong> <strong>verksamhet</strong> som är helt<br />

konkurr<strong>en</strong>sneutral och som<br />

bidrar till framtagande och<br />

spridning av riktlinjer och<br />

handlingsplaner där Sveriges<br />

<strong>djur</strong>ägare är våra uppdragsgivare<br />

äv<strong>en</strong> i framtid<strong>en</strong>.<br />

Det vi ser framöver är växande besättningar<br />

med högre grad av specialisering.<br />

Det kommer att ställa ännu högre krav<br />

på att rådgivning<strong>en</strong> har hög kompet<strong>en</strong>s<br />

och är anpassad till d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilda gård<strong>en</strong>s<br />

förutsättningar och behov. Rådgivning<strong>en</strong><br />

måste bidra till <strong>en</strong> effektiv produktion med<br />

god <strong>djur</strong>hälsa och <strong>djur</strong>välfärd och där rådgivning<strong>en</strong><br />

fokuserar på rätt saker. Viktiga<br />

frågor i ett bredare perspektiv kommer att<br />

vara antibiotika och antibiotikaresist<strong>en</strong>sfrågor,<br />

smittsamma sjukdomar och smittskydd/biosäkerhet.<br />

För att övervaka, dokum<strong>en</strong>tera och redovisa<br />

hälsoläget i d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilda besättning<strong>en</strong><br />

och i produktion<strong>en</strong> i stort kommer det i<br />

framtid<strong>en</strong> att krävas kostnads- och arbetseffektiva<br />

uppföljningssystem. Nöthälsovård<strong>en</strong><br />

är <strong>en</strong> av de aktörer som aktivt kommer att<br />

medverka i utveckling<strong>en</strong> av sådana system<br />

och där vår utgångspunkt för framgång är<br />

<strong>en</strong>kelhet och god förankring hos produc<strong>en</strong>terna.<br />

På hälsosidan finns flera stora utmaningar.<br />

Antibiotikaresist<strong>en</strong>s och ett förändrat<br />

sjukdomsläge g<strong>en</strong>om ökad globalisering och<br />

klimatförändring är två exempel. Vi tar här<br />

<strong>en</strong> viktig roll för att handlingsplanerna ska<br />

bli så praktiskt g<strong>en</strong>omförbara som möjligt.<br />

Nöthälsovård<strong>en</strong> säkerställer att det finns<br />

<strong>en</strong> fält<strong>verksamhet</strong> som effektivt fångar upp<br />

hälsofrågor och för dem ”från stallgolv till<br />

universitet – och tillbaks”. Nöthälsovård<strong>en</strong><br />

har <strong>en</strong> unik kombination av fält<strong>verksamhet</strong><br />

och övergripande arbete och kommer äv<strong>en</strong><br />

fortsättningsvis att vara <strong>en</strong> viktig länk i d<strong>en</strong><br />

kedjan. Till nytta för Sveriges samtliga nötköttsproduc<strong>en</strong>ter.<br />

Ansvarig veterinär: Anita Jonasson, 013-27 02 15, anita.jonasson@svdhv.org. Ansvarig administratör: Åsa Petersson, 0480-573 42, asa.petersson@svdhv.org.<br />

7

Djurhälsovård • Fårhälsovård<br />

Andrea Holmström, Uppsala<br />

G<strong>en</strong>om fårhälsovård<strong>en</strong> inom <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong>:<br />

• har vi förbättrat fårhälsan i Sverige<br />

g<strong>en</strong>om att ta fram strategier för kontroll<br />

och behandling av olika sjukdomstillstånd<br />

• har vi <strong>en</strong> unik kompet<strong>en</strong>s om fårsjukdomar<br />

och fårhälsovård och kan hjälpa<br />

både produc<strong>en</strong>ter och andra veterinärer<br />

• har vi g<strong>en</strong>om omfattande träckprovstagning<br />

i flera år kartlagt parasitläget<br />

och resist<strong>en</strong>släget i Sverige för faktabaserad<br />

besättningsanpassad rådgivning<br />

• har vi g<strong>en</strong>om Fårhälsoprogrammet<br />

tagit fram ett modernt webbaserat datorstöd<br />

för analys av hälsa och produktion<br />

på besättningsnivå<br />

• kan vi påverka och hjälpa myndigheter<br />

och näring med både kunskap och praktisk<br />

erfar<strong>en</strong>heter i för fårnäring<strong>en</strong> viktiga<br />

frågor om hälsa och välfärd.<br />

Fårhälsovård<strong>en</strong><br />

– rikstäckande veterinär rådgivning<br />

Fårnäring<strong>en</strong> i Sverige expanderar och veterinär kompet<strong>en</strong>s efterfrågas alltmer. Fårhälsovård<strong>en</strong>s <strong>verksamhet</strong> som d<strong>en</strong> ser ut idag<br />

startade 2005, m<strong>en</strong> har funnits betydligt längre än så. Vår målsättning är att vara det självklara valet som veterinär rådgivare för<br />

landets lammproduc<strong>en</strong>ter. Vi arbetar över hela landet med besättningsrådgivning på telefon och på gård<strong>en</strong>. Vi har också <strong>en</strong> omfattande<br />

kurs<strong>verksamhet</strong> och bedriver lobbyarbete till nytta för fårnäring<strong>en</strong>. För näring<strong>en</strong> viktiga hälsofrågor fångas upp av oss och vi tar fram<br />

nationella riktlinjer för rådgivning<strong>en</strong>. Vår kunskap är uppskattad och efterfrågas av både lammproduc<strong>en</strong>ter och praktiserande veterinärer.<br />

Tar ansvar för övergripande hälsofrågor<br />

till nytta för hela näring<strong>en</strong><br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s motto är <strong>friska</strong><br />

<strong>djur</strong> i <strong>en</strong> sund och lönsam <strong>djur</strong>hållning. Vi<br />

fångar upp viktiga hälsofrågor av övergripande<br />

karaktär och arbetar för Sveriges alla<br />

fårproduc<strong>en</strong>ter. Detta möjliggörs g<strong>en</strong>om<br />

d<strong>en</strong> <strong>djur</strong>hälsoavgift som tas ut vid slakt. Vår<br />

styrka är att vi g<strong>en</strong>om vårt eget nätverk och<br />

internationell expertis kan ta fram riktlinjer<br />

och strategier på nationell nivå för olika<br />

sjukdomar. Exempel på detta är arbetet med<br />

fotröta som började i Fårhälsovård<strong>en</strong>s regi<br />

g<strong>en</strong>om sanering av de först drabbade besättningarna<br />

och sedan övergick till ett kontrollprogram<br />

med delvis statlig finansiering.<br />

G<strong>en</strong>om projektfinansierad <strong>verksamhet</strong> kan<br />

vi arbeta med frågor som fårnäring<strong>en</strong> efterfrågar.<br />

Det gäller allt från projekt om motståndskraft<br />

(resist<strong>en</strong>s) mot avmaskningsmedel<br />

eller utrotning av stora löpmagmask<strong>en</strong><br />

(Haemonchus) till seminkurser för fårägare<br />

och framtagande av filmer om lamning och<br />

hullbedömning.<br />

G<strong>en</strong>om samverkan och informationsutbyte<br />

med myndigheter som Jordbruksverket<br />

kan vi äv<strong>en</strong> bevaka strategiska frågor som<br />

<strong>djur</strong>skydd och regelutformning.<br />

8<br />

Ett axplock från Fårhälsovård<strong>en</strong>s<br />

<strong>verksamhet</strong> <strong>2011</strong><br />

G<strong>en</strong>erellt sett är hälsoläget i sv<strong>en</strong>sk fårproduktion<br />

gott. Vid årsskiftet hade vi nära<br />

2000 medlemmar i våra två anslutningsformer.<br />

I det Lilla paketet ingår telefonrådgivning,<br />

två träckprover för parasitologisk<br />

analys, subv<strong>en</strong>tionerade obduktioner och<br />

medlemstidning<strong>en</strong> Djurhälsonytt. I Stora<br />

paketet tillkommer ett årligt veterinärbesök.<br />

Vi erbjuder både hälsobesök med fokus på<br />

förebyggande åtgärder och utredningsbesök<br />

vid sjukdomsproblem. Vi anlitar äv<strong>en</strong> besättningsveterinärer<br />

i viss utsträckning. Vi är 8<br />

veterinärer (ca 4 heltidstjänster) med flerårig<br />

erfar<strong>en</strong>het av fårhälsovård som är stationerade<br />

över hela landet från Ängelholm i söder<br />

till Vännäs i norr.<br />

Telefontid<strong>en</strong> för medlemmar är öpp<strong>en</strong><br />

varje vardag och utgör <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral del av vår<br />

<strong>verksamhet</strong>. Via telefontid<strong>en</strong> får anslutna<br />

besättningar hjälp med träckprovsvar, recept<br />

på avmaskningsmedel och vaccin, hjälp med<br />

remiss till obduktioner och allmän rådgivning.<br />

Många veterinärer vänder sig också till<br />

telefontid<strong>en</strong> med frågor om fårsjukdomar.<br />

Vi har fått mycket positiv respons på vår<br />

telefonrådgivning och under högsäsong<br />

(april-maj) med väldigt många som ringer<br />

har vi därför dubbel bemanning för att öka<br />

tillgänglighet<strong>en</strong>.<br />

Förutom vårt vanliga rutinarbete driver<br />

vi olika typer av hälsofrågor till nytta för<br />

fårnäring<strong>en</strong>. Som exempel kan nämnas:<br />

medverkan i Jordbruksverkets refer<strong>en</strong>sgrupp<br />

får, samrådsmöt<strong>en</strong> med <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Fåravelsförbundet och Lammproduc<strong>en</strong>terna,<br />

möt<strong>en</strong> arrangerade av länsstyrelser runt om<br />

i landet, medverkan i Djuromsorgsgrupp<strong>en</strong><br />

i Skåne och i styrgrupp<strong>en</strong> för yrkeshögskoleutbildning<br />

lamm på Gotland.<br />

Vi har deltagit i projektet Västerbott<strong>en</strong>slamm<br />

som är <strong>en</strong> ekonomisk för<strong>en</strong>ing som<br />

bildades i maj 2009. Där g<strong>en</strong>omförde vi ett<br />

mindre projekt med målsättning<strong>en</strong> att hitta<br />

<strong>en</strong> för de ingå<strong>en</strong>de besättningarna lämplig<br />

grundnivå för <strong>djur</strong>omsorg och <strong>djur</strong>hälsa.<br />

Under året medverkade vi i <strong>en</strong> forskningsworkshop<br />

för bedömning av <strong>djur</strong>skydd i<br />

<strong>djur</strong>hållning<strong>en</strong>.<br />

Vi har bedrivit lobbyarbete i frågan om<br />

pyretroidpreparat (Flusa, FlyTix) som klassas<br />

som bekämpningsmedel och som inte längre<br />

är godkända av Kemikalieinspektion<strong>en</strong> för<br />

behandling mot utvärtes parasiter. Detta<br />

är ett utmärkt exempel där Fårhälsovård<strong>en</strong>

Hälsometern, Pot<strong>en</strong>tial<strong>en</strong> (d<strong>en</strong> ekonomiska),<br />

Hälsoplan<strong>en</strong> och Kal<strong>en</strong>dern. G<strong>en</strong>om att gå<br />

ig<strong>en</strong>om alla dessa delar ges <strong>en</strong> god bild av<br />

både produktionsresultat och hälsoläge i<br />

d<strong>en</strong> aktuella besättning<strong>en</strong>.<br />

Särskilt intressant är hälsometern, där<br />

man kan jämföra sina resultat mot sina<br />

egna uppsatta mål och över tid liksom med<br />

andra besättningar (b<strong>en</strong>chmarking). I d<strong>en</strong><br />

ekonomiska pot<strong>en</strong>tial<strong>en</strong> kan man <strong>en</strong>kelt<br />

räkna ut hur mycket p<strong>en</strong>gar som kan tjänas<br />

in om produktionsresultat<strong>en</strong> förbättras.<br />

Biosäkerhet<strong>en</strong> ger handfasta råd om hur<br />

man undviker att få in smittor i besättning<strong>en</strong>.<br />

Karin Lindqvist-Frisk, Katarina Gustafsson, Fredrik Engström,<br />

Ulrika König, Andrea Holmström, L<strong>en</strong>a St<strong>en</strong>gärde, Per Beskow<br />

direkt tar tag i <strong>en</strong> fråga som är till nytta för<br />

hela d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska fårnäring<strong>en</strong>.<br />

Koccidios som orsakas av <strong>en</strong> <strong>en</strong>cellig<br />

parasit (protozo) och ger diarré hos unga<br />

lamm. För att öka vår kunskap har vi deltagit<br />

vid ett internationellt möte i Belgi<strong>en</strong> om<br />

koccidier och sjukdom<strong>en</strong> koccidios. Mötet<br />

syftade till att ta fram strategier för diagnos,<br />

behandling och förebyggande (profylax) mot<br />

koccidios hos idisslare.<br />

Fästingfeber (anaplasma) är ett problem<br />

framförallt hos lamm och orsakar både sjuklighet<br />

och nedsatt tillväxt. Tillsammans med<br />

SVA arbetar vi i ett projekt för att inv<strong>en</strong>tera<br />

förekomst av fästingar och vilka typer av<br />

smittämn<strong>en</strong> de bär på.<br />

Vi har äv<strong>en</strong> medverkat vid COST-möte<br />

“Goat parasite interactions; from knowledgetocontrol”<br />

på Cypern. Det var det tredje<br />

mötet av fyra i grupp<strong>en</strong> som arbetat med<br />

parasiter på små idisslare, framförallt get.<br />

Äv<strong>en</strong> fårparasiter finns med på ag<strong>en</strong>dan.<br />

Som vanligt har vi har skrivit i alla<br />

nr av Fårskötsel samt vår eg<strong>en</strong> tidning<br />

Djurhälsonytt.<br />

Vår kurs<strong>verksamhet</strong> <strong>en</strong> del av kärn<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

Fårhälsovård<strong>en</strong>s kurs<strong>verksamhet</strong> är viktig,<br />

uppskattad och expanderar. Vi höll under<br />

<strong>2011</strong> ett 50 tal kurser. Ur kursutbudet kan<br />

nämnas: villkorad läkemedelsanvändning<br />

(D9-kurs), lamningskurs, klövsjukdomar,<br />

parasiter, allmän fårhälsa, seminkurs etc.<br />

G<strong>en</strong>erellt sett anordnar vi kurser efter<br />

behov och många gånger i samarbete med<br />

länsstyrelserna eller andra aktörer. En lamnings-<br />

och <strong>en</strong> hullbedömningsfilm har producerats<br />

under året. Båda filmerna används<br />

vid våra utbildningar. Vi har äv<strong>en</strong> uppdaterat<br />

våra broschyrer om klövar och lamning<br />

samt gjort <strong>en</strong> ny version av ”Fårhälsovård<strong>en</strong>s<br />

samlade artiklar”. Alla dessa produkter kan<br />

beställas av oss.<br />

Fårhälsoprogrammet – ett modernt<br />

<strong>djur</strong>ägar- och veterinäranpassat datorstöd<br />

för systematiskt <strong>djur</strong>hälsoarbete<br />

Arbetet med framtagande av Fårhälsoprogrammet<br />

(FHP) har tagit stor del av våra<br />

resurser under <strong>2011</strong>. Projektet, som nu är<br />

avslutat, var finansierat av LRF:s kraftsamling<br />

lamm, LBU-medel och äv<strong>en</strong> egna medel<br />

från <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>. Under 2012<br />

sjösätts FHP och vi ser med spänning fram<br />

emot både mottagande och resultat. Själv<br />

både tror vi på och tycker att det är roligt att<br />

få arbeta med FHP.<br />

FHP är ett webbaserat datorprogram som<br />

bygger på ett strukturerat och kvalitetssäkrat<br />

samarbete mellan produc<strong>en</strong>t och veterinär.<br />

I programmet kartläggs besättning<strong>en</strong>s<br />

hälsoläge inom ett antal olika områd<strong>en</strong> och<br />

utifrån detta sker rådgivning. Data kan<br />

hämtas automatiskt från Elitlamm (avels<br />

och produktionsstyrningsprogram för lammproduc<strong>en</strong>ter)<br />

eller läggas in manuellt av de<br />

<strong>djur</strong>ägare som inte använder Elitlamm. I<br />

programmet kan man jämföra sig med medelbesättningar<br />

för de flesta raser och sätta<br />

upp egna mål.<br />

Fårhållning<strong>en</strong> är mycket diversifierad och<br />

består av både hobbyuppfödare och lantbrukare<br />

som lever på sin produktion. D<strong>en</strong> stora<br />

spridning<strong>en</strong> inom uppfödning<strong>en</strong> vad gäller<br />

intresse, besättningsstorlek och kunskap<br />

ställer höga krav på flexibilitet för att kunna<br />

tillgodose behov<strong>en</strong> av både <strong>djur</strong>hälsovård<br />

och datorstöd för <strong>en</strong> mer professionell rådgivning.<br />

FHP innehåller följande delar: Gård<strong>en</strong>,<br />

Produktion<strong>en</strong>, Sjukdomarna, Biosäkerhet<strong>en</strong>,<br />

Stora leverflundran<br />

– ett av våra prioriterade projekt<br />

Stora leverflundran (Fasciola hepatica),<br />

som orsakar stora problem i många länder,<br />

är på frammarsch äv<strong>en</strong> i Sverige. Parasit<strong>en</strong>,<br />

som är synlig för ögat, vandrar g<strong>en</strong>om levervävnad<strong>en</strong><br />

och är lätt att hitta vid slakt. Att<br />

registrera sjukliga förändringar vid slakt<br />

görs rutinmässigt av Livsmedelsverkets personal<br />

vid slakterierna m<strong>en</strong> Fårhälsovård<strong>en</strong><br />

har uppmärksammats på att vissa slakterier<br />

inte förmedlar dessa uppgifter vidare för<br />

användning i Fårhälsovård<strong>en</strong>s rådgivning.<br />

Projektets mål är att ta fram information<br />

och skapa strategier för kontroll av stora<br />

leverflundran i Sverige. En annan viktig del<br />

är att informera slakterierna om varför det<br />

är viktigt att lämna ut uppgifter till <strong>djur</strong>ägare<br />

om sjukdomsregistreringar vid slakt.<br />

Med d<strong>en</strong>na samlade satsning hoppas vi att<br />

<strong>djur</strong>ägare tidigare kan få korrekt diagnos för<br />

stora leverflundran i sin besättning.<br />

I kristallkulan ser vi Fårhälsoprogrammet,<br />

ökat kursbehov och<br />

samarbete för framgång<br />

Fårhälsovård<strong>en</strong>s mål är att öka anslutning<strong>en</strong><br />

och att hitta produkter som efterfrågas av<br />

alla typer av lammp roduc<strong>en</strong>ter Vi tror på<br />

<strong>en</strong> hög anslutning till Fårhälsoprogrammet<br />

som är vårt viktigaste verktyg i rådgivning<strong>en</strong>.<br />

Vi ser också behov av <strong>en</strong> basrådgivning<br />

till de mindre besättningarna.<br />

Kunskapstörst<strong>en</strong> är stor bland lammproduc<strong>en</strong>ter<br />

och våra kurser efterfrågas alltmer.<br />

Vi ser därför <strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tial att öka kurs<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

för att möta våra kunders behov<br />

av fortbildning. En alltmer betydande roll<br />

som fårhälsovård<strong>en</strong> har är att fånga upp frågeställningar<br />

som är viktiga för hela fårnäring<strong>en</strong>.<br />

Vi ser oss som <strong>en</strong> katalysator för att<br />

driva hälsofrågorna tillsammans med andra<br />

aktörer som <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Fåravelsförbundet,<br />

SLU och SVA. Stora utmaningar ligger i<br />

Jordbruksverkets framtida så kallade ”tackp<strong>en</strong>g”<br />

där hälso- och välfärdsfrågor inte bara<br />

läggs i fokus utan också ska ge mer p<strong>en</strong>gar i<br />

plånbok<strong>en</strong>.<br />

Ansvarig veterinär: Andrea Holmström, 018-16 76 24, andrea.holmstrom@svdhv.org. Ansvarig administratör: Ingrid Eriksson, 0346-578 30, ingrid.eriksson@svdhv.org.<br />

9

SDS<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurbönders Smittskyddskontroll<br />

håller importsmittorna borta<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurbönders<br />

Smittskyddskontroll (SDS) har vi:<br />

• bevarat motsvarande <strong>djur</strong>hälsoläge som<br />

före EU inträdet<br />

• förhindrat introduktion av nya sjukdomar<br />

och multiresist<strong>en</strong>ta bakterier g<strong>en</strong>om att mini<br />

mera antal liv<strong>djur</strong>simporter<br />

• hittat system för att göra branschge<br />

m<strong>en</strong>samma insatser i händelse av utbrott av<br />

allvarliga smittsamma sjukdomar, exempel<br />

vis mul- och klövsjuka<br />

• kvalitetssäkrade rutiner för hantering av<br />

importär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

• mycket bra dialog med importörer.<br />

SDS bildades vid EU-inträdet 1995. Syftet var<br />

då, och är idag, att bevara det sv<strong>en</strong>ska <strong>djur</strong>hälsoläget.<br />

SDS bedömer importär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> ur<br />

ett smittskyddsperspektiv och rekomm<strong>en</strong>derar<br />

provtagningar och andra förebyggande åtgärder<br />

som kompletterar Jordbruksverkets regler. Efter<br />

15 år är det <strong>en</strong>kelt att se hur väl SDS lyckats med<br />

Sveriges konkurr<strong>en</strong>sfördel med frihet från smittor.<br />

SDS uppdrag – bevarat <strong>djur</strong>hälsoläge<br />

och kvalitetssäkrat arbetssätt<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurbönders Smittskyddskontroll<br />

(SDS) jobbar aktivt för att bibehålla Sverige<br />

fritt från infektionssjukdomar som utgör ett<br />

hot mot <strong>djur</strong>- och folkhälsa i stora delar av<br />

övriga värld<strong>en</strong>. Med EU-gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>s öppna<br />

gränser är detta ett jobb som kräver åtskilligt<br />

när det gäller veterinär smittskyddskompet<strong>en</strong>s,<br />

politisk fingertoppskänsla, förtro<strong>en</strong>de<br />

och förankring bland Sveriges lantbrukare.<br />

Vi bevakar omvärld<strong>en</strong> och deltar vid<br />

möt<strong>en</strong> med myndigheter, expertinstanser<br />

och näring<strong>en</strong> för att försvara intressefrågor<br />

som kan påverka Sveriges sjukdomsläge.<br />

Utifrån detta tar vi i samråd med SVA och<br />

annan expertis fram importrekomm<strong>en</strong>dationer.<br />

Öppna gränser innebär ökat smittryck<br />

SDS bildades i samband med EU-inträdet på<br />

uppdrag av <strong>en</strong> samlad näring. Målet var att<br />

behålla Sveriges unika <strong>djur</strong>hälsoläge. Frihet<br />

från <strong>djur</strong>smittor är <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sfördel som<br />

alla Sveriges lantbrukare drar nytta av.<br />

Sverige är ett av få länder där mindre antibiotika<br />

används till <strong>djur</strong> än till människor.<br />

Ett tydligt teck<strong>en</strong> på att hög <strong>djur</strong>hälsa ger<br />

mindre antibiotikaanvändning och därmed<br />

mindre antibiotikaresist<strong>en</strong>s, vilket på s<strong>en</strong>are<br />

tid har klassats som ett av de största hot<strong>en</strong><br />

mot d<strong>en</strong> globala folkhälsan.<br />

Varje importör kontaktas<br />

I det praktiska vardagsarbetet kontaktar SDS<br />

varje ny importör och informerar om vilka<br />

sjukdomar utöver Jordbruksverkets krav<br />

man bör testa för vid import av <strong>djur</strong> eller<br />

sperma. Rekomm<strong>en</strong>dationerna är frivilliga,<br />

m<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om branschöver<strong>en</strong>skommelser bland<br />

mejeri- och slakteriföretag<strong>en</strong> säkerställs att<br />

SDS krav följs.<br />

SDS uppdaterar ständigt sin kunskapsbank<br />

utefter skiftande sjukdomsutbrott i värld<strong>en</strong><br />

och har i dagsläget rekomm<strong>en</strong>dationer för<br />

import av grisar, nötkreatur, får, getter, vatt<strong>en</strong>bufflar,<br />

bison och kamel<strong>djur</strong> samt sperma.<br />

Ökad spermaimport ger ökad säkerhet<br />

Handel med levande <strong>djur</strong> är riskfyllt ur ett<br />

smittskyddsperspektiv och komplicerat när<br />

det gäller provtagning och karantän. SDS<br />

förespråkar därför import av sperma framför<br />

levande <strong>djur</strong> för att förse Sverige med nytt<br />

g<strong>en</strong>etiskt material. Arbetet är framgångsrikt<br />

då SDS via mejeribransch<strong>en</strong> har <strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse<br />

för Sveriges mjölkbönder om<br />

att inte importera levande <strong>djur</strong> alls. Istället<br />

importerades <strong>2011</strong> över 550 000 doser nötsperma<br />

från olika länder. Samtliga spermaimportörer<br />

följde SDS rekomm<strong>en</strong>dationer<br />

avse<strong>en</strong>de provtagning av både tjur och<br />

sperma.<br />

Provtagning garanterar inte frihet från<br />

sjukdom. Att föra in många levande <strong>djur</strong><br />

kontinuerligt för t.ex. uppfödning till slakt<br />

innebär därför <strong>en</strong> väs<strong>en</strong>tligt större smittskyddsrisk<br />

än import av ett fåtal mycket välkontrollerade<br />

vid ett eller få tillfäll<strong>en</strong>.<br />

Det är viktigt att äv<strong>en</strong> exotiska <strong>djur</strong>slag<br />

testas för aktuella sjukdomar eftersom de<br />

flesta allvarliga sjukdomarna är gem<strong>en</strong>samma<br />

för alla idisslare. SDS arbete är framgångsrikt<br />

eftersom i stort sett alla importörer<br />

hittills har följt SDS rekomm<strong>en</strong>dationer.<br />

SDS roll i morgon viktigare än<br />

någonsin<br />

Djurhälsans koppling till folkhälsan har<br />

blivit alltmer uppmärksammad. WHO uppskattar<br />

att mer antibiotika används till <strong>friska</strong><br />

<strong>djur</strong> än till sjuka människor och antibiotikaresist<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />

ökar i skrämmande takt i värld<strong>en</strong>.<br />

Sverige har hittills ett <strong>djur</strong>hälsoläge, <strong>en</strong><br />

antibiotikaanvändning och ett resist<strong>en</strong>släge<br />

som är mycket gott. M<strong>en</strong> detta är ing<strong>en</strong> självklarhet<br />

som sköter sig själv. Under s<strong>en</strong>are<br />

år har det totala antalet importer ökat,<br />

framförallt bero<strong>en</strong>de på det ökade intresset<br />

för udda raser och exotiska idisslare. Detta<br />

tillsammans med intresset för att importera<br />

grisar från våra grannländer gör att vi framöver<br />

måste öka våra resurser på SDS kraftfullt.<br />

Nya sjukdomar knackar ständigt på dörr<strong>en</strong><br />

till Sverige vilket innebär att vi måste vara<br />

alerta för att skydda oss på bästa sätt.<br />

Nya <strong>djur</strong>hälsohot kommer ständigt att<br />

uppstå i vår omvärld. G<strong>en</strong>om SDS har d<strong>en</strong><br />

sv<strong>en</strong>ska <strong>djur</strong>uppfödning<strong>en</strong> <strong>en</strong> trygg garant<br />

för att så långt som möjligt förebygga att<br />

smittor förs in i landet via importer. Det har<br />

veterinärsverige lyckats med i århundrad<strong>en</strong><br />

och SDS för nu d<strong>en</strong> tradition<strong>en</strong> vidare.<br />

10<br />

Ansvarig veterinär: Ulrika Rockström, 018-16 75 75, ulrika.rockstrom@svdhv.org • L<strong>en</strong>a Eliasson-Selling, 018-16 76 20, l<strong>en</strong>a-e-s@svdhv.org<br />

Ebba Suneson, 0498-28 25 77, ebba.suneson@svdhv.org. Ansvarig administratör: Marianne Karlsson, 018-16 76 25, marianne.karlsson@svdhv.org.

Obduktions<strong>verksamhet</strong><br />

Obduktion för sjukdomsövervakning<br />

och säkra diagnoser<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

nationella obduktions<strong>verksamhet</strong>:<br />

• ger vi möjlighet att på djupet utreda<br />

ett sjukdomsproblem<br />

• har vi kontroll på lantbruks<strong>djur</strong><strong>en</strong>s<br />

hälsoläge med kvalitet<br />

• dokum<strong>en</strong>teras vårt goda läge då det<br />

gäller antibiotikaresist<strong>en</strong>s<br />

• sker ständiga förbättringar av logistik<strong>en</strong><br />

för obduktions<strong>djur</strong> och bemanning vid<br />

obduktionsplatserna.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har sedan flera år<br />

ansvaret för d<strong>en</strong> nationella obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong>.<br />

I ansvaret ingår att samordna <strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

liksom att kompet<strong>en</strong>sutveckla obduc<strong>en</strong>terna.<br />

G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> nationella obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

kan hälsoläget hos främst lantbruks<strong>djur</strong><strong>en</strong><br />

övervakas och dokum<strong>en</strong>teras. Omkring 3000<br />

<strong>djur</strong> obduceras årlig<strong>en</strong> vid obduktionsanläggningarna<br />

i Uppsala, Visby, Karlskoga, Skara och<br />

Kristianstad.<br />

Obduktioner oslagbart för kvalificerad<br />

sjukdomsövervakning<br />

Obduktion av <strong>djur</strong> är ett av de mest värdefulla<br />

redskap vi har för att övervaka hälsoläget<br />

hos våra lantbruks<strong>djur</strong> och upptäcka<br />

nya smittor. Att det finns möjlighet till<br />

obduktion är också i många fall <strong>en</strong> förutsättning<br />

för att kunna ställa korrekt diagnos när<br />

det finns <strong>en</strong> sjukdomsproblematik i besättning<strong>en</strong>.<br />

Syftet med d<strong>en</strong> nationella obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

som <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovår<strong>en</strong><br />

ansvarar för är att övervaka och dokum<strong>en</strong>tera<br />

landets <strong>djur</strong>hälsa för nötkreatur, grisar,<br />

får, getter, domesticerade exotiska hov<strong>djur</strong><br />

samt fjäderfä. G<strong>en</strong>om obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

har fältverksamma veterinär ett ovärderligt<br />

verktyg för att ställa rätt diagnos. Rätt<br />

diagnos är grund<strong>en</strong> för <strong>en</strong> ändamåls<strong>en</strong>lig och<br />

förebyggande veterinärmedicinsk rådgivning.<br />

I detta ligger också förutsättningar för att förskriva<br />

och använda antibiotika på ett korrekt<br />

och rationellt sätt, vilket är av hög vikt för att<br />

bibehålla d<strong>en</strong> låga förekomst av antibiotikaresist<strong>en</strong>ta<br />

bakterier som Sverige idag har.<br />

Obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong> ger äv<strong>en</strong><br />

Sverige ett mycket gott underlag för att<br />

inför övriga medlemsstater och andra länder<br />

hävda frihet från de sjukdomar vi inte har.<br />

Detta sker g<strong>en</strong>om att det inom ram<strong>en</strong> för<br />

obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong> tas specifika prover<br />

från definierade <strong>djur</strong>kategorier, t.ex. då<br />

det gäller paratuberkulos, brucellos, klassisk<br />

svinpest, PRRS och salmonella.<br />

Förstärkt <strong>verksamhet</strong> på Gotland<br />

och utbildningsinsatser<br />

Eurofins laboratorier i Kristianstad och<br />

Skara obducerar mer än hälft<strong>en</strong> av de obducerade<br />

lantbruks<strong>djur</strong><strong>en</strong> och dessa laboratorier<br />

är också belägna i landets mest <strong>djur</strong>täta<br />

regioner. Under <strong>2011</strong> inledde också <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> ett arbete för att utöka personalstyrkan<br />

vid laboratoriet i Visby, vilket<br />

har lett till förstärkning från 1 mars 2012.<br />

En viktig del för <strong>en</strong> bra diagnostisk kvalitet<br />

vid obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong> är <strong>en</strong> väl<br />

fungerande transportlogistik av kadaver.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har därför i samarbete<br />

med Konvex och Lantbrukstjänsts<br />

<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör i Skåne etablerat <strong>en</strong> direktlinje<br />

för kadaver mellan Krutmöllans destruktionsanläggning<br />

och obduktionslaboratoriet<br />

i Kristianstad. Just logistikfrågor är mycket<br />

viktiga för <strong>en</strong> högkvalitativ obduktions<strong>verksamhet</strong>.<br />

Ju längre det dröjer mellan <strong>djur</strong>ets<br />

död till obduktion, desto sämre möjligheter<br />

för optimalt obduktionsresultat.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s hemsida<br />

Hemsidan innehåller uppdaterad information<br />

om var obduktioner kan göras, hur<br />

man som <strong>djur</strong>ägare/veterinär ska göra r<strong>en</strong>t<br />

praktiskt när ett <strong>djur</strong> sänds in till obduktion,<br />

transportmöjligheter, taxor och remisser<br />

m.m. Här finns också <strong>en</strong> broschyr som<br />

kan användas i informationssyfte av rådgivare<br />

och veterinärer.<br />

Broschyr<strong>en</strong><br />

uppdaterades i<br />

mars <strong>2011</strong>.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

bidrar årlig<strong>en</strong><br />

till kompet<strong>en</strong>sutveckling<br />

vid<br />

de obducerande<br />

laboratorierna.<br />

Årets obduktionskurs<br />

hölls 6-7 september i Uppsala.<br />

Tema var diarrésjukdomar hos gris och kalv.<br />

Huvudföreläsare var Tim Kåre J<strong>en</strong>s<strong>en</strong>, från<br />

Veterinärinstitutet i Danmark, som leder ett<br />

forskningsprojekt om d<strong>en</strong> nya spädgrisdiarrén<br />

NNPD (New Neonatal Porcine Diarrhoea).<br />

Fortsatta förbättringar i transportlogistik<br />

utmaning inför framtid<strong>en</strong><br />

Obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong> är fortsatt <strong>en</strong><br />

mycket viktig del i sjukdomsövervakning<strong>en</strong>.<br />

Målsättning<strong>en</strong> att nå 4 000 obducerade <strong>djur</strong><br />

förutsätter <strong>en</strong> väl fungerande transportlogistik<br />

av kadaver till obduktionsplatser.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har tagit egna<br />

initiativ g<strong>en</strong>om etablerande av <strong>en</strong> direktlinje<br />

mellan Krutmöllan och Kristianstad m<strong>en</strong> det<br />

är angeläget med fortsatt fokus på d<strong>en</strong>na<br />

fråga.<br />

Arbetet med att utveckla <strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

i Visby har resulterat i <strong>en</strong> utökad personalstyrka,<br />

vilket stabiliserar <strong>verksamhet</strong><strong>en</strong>. Vår<br />

bedömning är att obduktions<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

kommer att öka på Gotland under 2012.<br />

Ansvarig veterinär: J<strong>en</strong>ny Lundström, 018-16 75 07, j<strong>en</strong>ny.lundstrom@svdhv.org. Ansvarig administratör: Marianne Karlsson, 018-16 76 25, marianne.karlsson@svdhv.org.<br />

11

Kontroll och bekämpningsprogram<br />

Klövkontroll<strong>en</strong><br />

– stora vinster för <strong>djur</strong>välfärd<strong>en</strong> hos får och lamm<br />

eftersom handel med liv<strong>djur</strong> mellan besättningar<br />

är d<strong>en</strong> viktigaste spridningsväg<strong>en</strong><br />

för fotröta. G<strong>en</strong>om regelbundna kontroller<br />

av klövarna ökar möjlighet<strong>en</strong> att tidigt upptäcka<br />

teck<strong>en</strong> på fotröta.<br />

samlats in. Målet är att hitta molekylära<br />

markörer hos bakterier isolerade från besättningar<br />

med allvarlig fotröta. Vidare kommer<br />

vi att jämföra bakteriefynd<strong>en</strong> i besättningarna<br />

med d<strong>en</strong> kliniska bild<strong>en</strong> av fotröta.<br />

Ulrika König, Uppsala<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

arbete med Klövkontroll<strong>en</strong>:<br />

• har vi tagit ansvar för att bekämpa fotröta<br />

på besättningsnivå och nationellt<br />

• har vi ökat medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> om vikt<strong>en</strong> av<br />

smittskydd i fårbesättningar<br />

• har vi ökat fokus på klövhälsa och andra<br />

klövsjukdomar hos får, både hos <strong>djur</strong>ägare<br />

och veterinärer<br />

• är vi del av det internationella nätverket<br />

som involverar värld<strong>en</strong>s främsta fotröteexperter.<br />

Sedan 2009 driver <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> ett<br />

kontrollprogram mot fotröta (Klövkontroll<strong>en</strong>).<br />

Programmet är frivilligt och syftet är främst att<br />

sanera drabbade besättningar samt att möjliggöra<br />

<strong>en</strong> liv<strong>djur</strong>shandel med <strong>djur</strong> fria från fotröta<br />

(F-status). Stora insatser görs för att utbilda<br />

<strong>djur</strong>ägare och praktiserande veterinärer för<br />

snabb upptäckt och kostnadseffektiva behandlingsåtgärder.<br />

Liv<strong>djur</strong>shandel med fotrötekontrollerade<br />

<strong>djur</strong> förebygger spridning effektivt.<br />

Fotröta – <strong>en</strong> ny klövsjukdom och betydelsefull<br />

<strong>djur</strong>välfärdsfråga<br />

Fotröta förekommer i de flesta lammproducerande<br />

länder. Sjukdom<strong>en</strong> orsakar förutom<br />

<strong>djur</strong>lidande äv<strong>en</strong> produktionsbortfall g<strong>en</strong>om<br />

exempelvis sämre dräktighetsresultat, högre<br />

lammdödlighet och fluglarvsangrepp. I<br />

Sverige diagnostiserades fotröta för första<br />

gång<strong>en</strong> 2004. Sedan dess har <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> arbetat int<strong>en</strong>sivt med att<br />

stoppa smittspridning<strong>en</strong> och aktivt bekämpa<br />

sjukdom<strong>en</strong> på besättningsnivå.<br />

Med <strong>en</strong>hälligt stöd från näring<strong>en</strong> har vi<br />

utvecklat ett system för säker liv<strong>djur</strong>shandel<br />

Klövkontroll<strong>en</strong> bygger på regelbund<strong>en</strong><br />

undersökning av klövarna<br />

Inom Klövkontroll<strong>en</strong> ligger tyngdpunkt<strong>en</strong> av<br />

arbetet på höst<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om de klövkontroller<br />

som görs i besättningarna inför utfärdandet<br />

av F-status. Klövarna på alla vuxna <strong>djur</strong> och<br />

livlamm undersöks. Om inga teck<strong>en</strong> på fotröta<br />

finns vid kontrollerna erhåller besättning<strong>en</strong><br />

F-status. Samma system gäller för<br />

besättningar som sanerats mot fotröta.<br />

G<strong>en</strong>om Klövkontroll<strong>en</strong> lär vi oss mer<br />

om andra klövsjukdomar än fotröta<br />

Som <strong>en</strong> bonuseffekt i arbetet med klövkontrollerna<br />

och kunskapsspridning<strong>en</strong> om fotröta<br />

har <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> ökat kunskap<strong>en</strong><br />

om andra klövsjukdomar. Ett antal<br />

kurser för <strong>djur</strong>ägare har arrangerats under<br />

året och äv<strong>en</strong> <strong>djur</strong>skyddsinspektörer har<br />

utbildats. I slutet på året gjordes <strong>en</strong> revidering<br />

och uppdatering av broschyr<strong>en</strong> ”Fotröta<br />

hos får” som är <strong>en</strong> lättöverskådlig sammanställning<br />

över klövsjukdomar och fotröta.<br />

G<strong>en</strong>om broschyr<strong>en</strong>s foton kan <strong>djur</strong>ägare få<br />

<strong>en</strong> uppfattning om vilka klövförändringar<br />

som kan förekomma normalt och hur klövar<br />

med fotröta ser ut. Information har också<br />

spridits g<strong>en</strong>om ett flertal artiklar i tidningarna<br />

Fårskötsel och Djurhälsonytt.<br />

Mycket glädjande g<strong>en</strong>omfördes baggauktionerna<br />

i Jönköping och på Gotland med<br />

krav på F-status. Efter beslut från respektive<br />

baggauktionskommitté var F-status obligatoriskt<br />

för de besättningar som hade för avsikt<br />

att sälja baggar på auktionerna. Eftersom<br />

kravet var nytt för Jönköpingsauktion<strong>en</strong><br />

innebar det <strong>en</strong> konc<strong>en</strong>trerad arbetsanhopning<br />

under stort geografiskt område under<br />

<strong>en</strong> mycket begränsad tid.<br />

Kunskapsuppbyggnad ger bättre<br />

bekämpning av fotröta<br />

I samarbete med SVA och<br />

SLU drivs projektet ”Fotröta<br />

hos får – karaktärisering<br />

av sv<strong>en</strong>ska bakteriestammar<br />

och id<strong>en</strong>tifiering av<br />

virul<strong>en</strong>smarkörer”. Detta<br />

för att öka kunskap<strong>en</strong> om<br />

sv<strong>en</strong>ska fotrötebakterier.<br />

Besättningar med olika<br />

klövhälsoläge har provtagits.<br />

Totalt har 1000 prover<br />

Förmedling av våra erfar<strong>en</strong>heter äv<strong>en</strong><br />

internationellt<br />

Arbetet med att sanera besättningar med<br />

fotröta får anses som världsunikt. I de flesta<br />

andra länder är inte sanering ett alternativ<br />

utan man fokuserar på att försöka hålla<br />

sjukdom<strong>en</strong> under kontroll, vanligtvis med<br />

regelbundna fotbad och antibiotika behandling.<br />

Under året pres<strong>en</strong>terades resultat<br />

av <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s arbete med<br />

fotröta på konfer<strong>en</strong>ser i Nya Zeeland och<br />

Danmark. I Danmark profilerade sig <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> på ytterligare <strong>en</strong> programpunkt,<br />

nämlig<strong>en</strong> <strong>en</strong> diskussion under<br />

rubrik<strong>en</strong> ”What can we learn from the<br />

Scandinavian approach to footrot?”.<br />

Värld<strong>en</strong>s bästa förutsättningar för<br />

fortsatt framgång med fotrötebekämpning<strong>en</strong><br />

Fotröta är <strong>en</strong> smittsam sjukdom som<br />

kan drabba får i alla åldrar och påverkar<br />

<strong>djur</strong>välfärd<strong>en</strong> negativt. G<strong>en</strong>om resurserna<br />

från Jordbruksverket kan <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> fortsätta arbetet med fotröta<br />

och därmed verka för att <strong>djur</strong>lidandet<br />

minskas i drabbade besättningar och förebyggs<br />

i andra.<br />

Tr<strong>en</strong>d<strong>en</strong> är att antal fall av fotröta minskar,<br />

se figur nedan. De s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> har<br />

också antal fall med allvarliga klövförändringar<br />

minskat. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

bedömning är att sjukdom<strong>en</strong> tycks vara väl<br />

under kontroll. D<strong>en</strong> troligaste förklaring<strong>en</strong><br />

till detta är de massiva informationsinsatser<br />

och det omfattande besättningsarbetet som<br />

bedrivits sedan 2004. Vidare har d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ighet<br />

i näring<strong>en</strong> om att besättningar med fotröta<br />

inte ska sälja liv<strong>djur</strong> och därmed sprida<br />

smitta varit mycket betydelsefull för utveckling<strong>en</strong>.<br />

12<br />

Ansvarig veterinär: Ulrika König, 018-16 75 09, ulrika.konig@svdhv.org. Ansvarig administratör: Marianne Karlsson, 018-16 76 25, marianne.karlsson@svdhv.org

Kontroll av VTEC hos nötkreatur<br />

Kontroll av VTEC hos nötkreatur<br />

– för folkhälsans skull<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

arbete med kontroll av VTEC:<br />

• har vi burit ett samlat ansvar för näring<strong>en</strong><br />

i VTEC-frågorna sedan 2007<br />

• tar vi fram kunskap om hur VTEC kan<br />

bekämpas i drabbade besättningar<br />

• utarbetar vi rådgivning riktad till <strong>djur</strong>ägare<br />

i besättningar där VTEC påvisats<br />

• förmedlar vi kunskap och information om<br />

VTEC till <strong>djur</strong>ägare, allmänhet och media.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s arbete med EHEC/<br />

VTEC görs för att främja folkhälsan. Djur<strong>en</strong><br />

blir inte sjuka av VTEC, m<strong>en</strong> är smittreservoar<br />

för EHEC hos människa. Vi tittar särskilt på<br />

strategier för bekämpning och sanering av VTEC<br />

i smittade besättningar. Målsättning<strong>en</strong> är att<br />

<strong>djur</strong>sidan i nära samarbete med humansidan<br />

med mer kunskap ska kunna minska förekomst<br />

av VTEC och därmed bidra till att färre människor<br />

blir sjuka av EHEC.<br />

VTEC – giftproducerande E. coli-bakterier<br />

hos <strong>friska</strong> nötkreatur som kan<br />

orsaka sjuka människor<br />

VTEC är giftproducerande E. coli-bakterier i<br />

tarm<strong>en</strong> hos fullt <strong>friska</strong> nötkreatur och som<br />

sprids med d<strong>en</strong> gödsel som <strong>djur</strong><strong>en</strong> lämnar<br />

ifrån sig. Människor kan smittas via t.ex.<br />

livsmedel eller g<strong>en</strong>om otvättade händer<br />

som varit i kontakt med gödsel från VTECsmittade<br />

<strong>djur</strong> och smittdos<strong>en</strong> kan vara mycket<br />

låg. Symtom<strong>en</strong> hos smittade människor är<br />

allvarliga blodiga diarréer och <strong>en</strong> del av dessa<br />

fall kompliceras av allvarliga njurskador.<br />

Samma typ av bakterie kallas därför för VTEC<br />

hos smittade nötkreatur och EHEC när de<br />

påvisas hos människa.<br />

Arbetet med att öka kunskap<strong>en</strong> om VTEC/<br />

EHEC och att hitta former för att bekämpa<br />

smittan i positiva besättningar i både mjölkoch<br />

dikobesättningar har stått i fokus sedan<br />

2007 när <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> tog ett<br />

samlat näringsansvar för VTEC-frågorna.<br />

Vi samarbetar med Sv<strong>en</strong>sk Mjölk, LRF<br />

och övriga berörda inom näring<strong>en</strong> liksom<br />

SVA, SLU och Jordbruksverket, som äv<strong>en</strong><br />

står för huvuddel<strong>en</strong> av finansiering<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong><br />

Smittskyddsinstitutet, smittskyddsläkarna,<br />

länsveterinärerna och Livsmedelsverket är<br />

viktiga samarbetsparters.<br />

Kunskapsluckor som <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> täpper till<br />

Flera olika aktiviteter om VTEC har g<strong>en</strong>omförts<br />

under <strong>2011</strong>. Forskningsförsök och informationsinsatser<br />

riktade mot <strong>djur</strong>ägare, veterinärer<br />

och allmänhet<strong>en</strong> har avlöst varandra.<br />

En särskild inbjudan att föreläsa på Kungliga<br />

Skogs- och Lantbruksakademi<strong>en</strong> på temat<br />

”Hur tacklas VTEC/EHEC på gård<strong>en</strong>?” är värd<br />

att nämnas särskilt.<br />

G<strong>en</strong>om 125-gårdsstudi<strong>en</strong> kan vi följa<br />

smittan på gårdar över tid<br />

Ett av projekt<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> så kallade 125 gårdsstudi<strong>en</strong><br />

där regelbund<strong>en</strong> provtagning skett<br />

under två år på både på stall och på bete.<br />

En tydlig tr<strong>en</strong>d är att många gårdar blir<br />

positiva m<strong>en</strong> ”självsaneras” mer eller mindre<br />

snabbt. Självsanering innebär att smittan<br />

först påvisas för att sedan försvinna utan att<br />

några särskilda bekämpningsåtgärder vidtagits.<br />

Dikobesättningarna tycks bli smittfria<br />

snabbare.<br />

I motsats till det vi tidigare trott tycks fler<br />

dikobesättningar än mjölkbesättningar vara<br />

positiva någon gång under år<strong>en</strong>.<br />

Vanligt med betessmitta<br />

Det är tydligt att många gårdar blir positiva<br />

under betessäsong<strong>en</strong>, något som talar för att<br />

VTEC finns och överlever i miljön, t.ex. på<br />

betet eller i vatt<strong>en</strong>. Vissa av gårdarna lyckas<br />

bli fri från betessmittan under betesperiod<strong>en</strong>,<br />

medan andra är smittförande efter installning,<br />

vanligtvis mellan 3 och 6 månader.<br />

Andel<strong>en</strong> positiva gårdar är jämförbar i de<br />

undersökta områd<strong>en</strong>a. Dock finns geografiska<br />

skillnader. D<strong>en</strong> mest allvarliga typ<strong>en</strong> av<br />

VTEC hittades exempelvis uteslutande i två av<br />

de fyra områd<strong>en</strong>a.<br />

Hjälp till smittade besättningar viktigt<br />

Parallellt med allt arbete med att förbättra<br />

kunskapsläget hjälper vi smittade gårdar att<br />

bekämpa VTEC. Det förefaller som om <strong>djur</strong>täthet<br />

och fuktiga miljöer gynnar kvarvarande<br />

smitta. Basalt smittskydd i form av att bryta<br />

smittkedjan och att hålla r<strong>en</strong>t och torrt är de<br />

viktigaste åtgärderna. Positiv effekt kan äv<strong>en</strong><br />

ses vid regelbund<strong>en</strong> användning av släckt kalk.<br />

Utan mer kunskap om VTEC<br />

famlar vi i mörker<br />

D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> för arbete med <strong>djur</strong>hälsofrågor<br />

har g<strong>en</strong>om VTEC <strong>en</strong> i sanning<br />

stor utmaning. Kunskapsluckorna är fortfarande<br />

många och vi behöver veta mer för att<br />

bättre än idag bekämpa VTEC hos våra <strong>djur</strong>.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> tar ett särskilt<br />

ansvar för att hjälpa <strong>djur</strong>ägare vars <strong>djur</strong><br />

bär på VTEC. I dagsläget saknas kunskap för<br />

att sjösätta ett kontrollprogram mot VTEC i<br />

nötkreatursbesättningar. Vaccin mot VTEC<br />

kan vara <strong>en</strong> väg framåt och där vi under 2012<br />

hoppas få möjlighet att tillsammans med<br />

SVA utvärdera ett av de vaccin mot VTEC som<br />

finns på marknad<strong>en</strong>.<br />

Ansvarig veterinär: Elöd Szántó,0511-251 91, elod.szanto@svdhv.org. Ansvarig administratör: Anna-Greta Enström, 0511-250 90, anna-greta.<strong>en</strong>strom@svdhv.org.<br />

13

Paratuberkulos hos nötkreatur<br />

Virpi Welling, Uppsala<br />

Paratuberkulos<br />

<strong>en</strong> smygande idisslarsjukdom<br />

som snart utrotats i Sverige<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

arbete med paratuberkulos:<br />

• har vi som ett av få länder i värld<strong>en</strong><br />

fakta som visar frihet från sjukdom<strong>en</strong> hos<br />

nötkreatur<br />

• har vi dokum<strong>en</strong>terat paratuberkulosfria<br />

avelsbesättningar i Sverige<br />

• slipper vi produktionsförluster orsakade<br />

av paratuberkulos<br />

• har vi som <strong>en</strong> bonuseffekt minskat<br />

risk<strong>en</strong> för introduktion av andra<br />

smittsamma sjukdomar.<br />

Paratuberkulos introducerades till Sverige via<br />

importerade kött<strong>djur</strong>. Efter <strong>en</strong> omfattande<br />

smittspårning och bekämpning beslutades<br />

1998 att starta ett kontrollprogram i köttbesättningar.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> fick<br />

ansvar för programmet där syftet med kontroll<strong>en</strong><br />

är att avels<strong>djur</strong> säljs som paratuberkuloskontrollerade.<br />

Nu skriver vi 2012 och är nära<br />

målet – utrotning av paratuberkulos.<br />

Paratuberkulos spreds till Sverige<br />

g<strong>en</strong>om import av levande <strong>djur</strong><br />

När paratuberkulos spreds till Sverige med<br />

importerade kött<strong>djur</strong> bestämdes att Sverige<br />

skulle bekämpa och kontrollera paratuberkulos.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> fick ansvaret<br />

för programmet och målet var tydligt<br />

– som huvudman för programmet för<br />

kontrollprogrammet mot paratuberkulos<br />

skulle vi tillsammans med myndigheter,<br />

näring och <strong>en</strong>skilda nötkreatursuppfödare<br />

hindra smittspridning och på sikt utrota<br />

paratuberkulos.<br />

Sjukdom<strong>en</strong> paratuberkulos orsakas av<br />

bakteri<strong>en</strong> Mycobacterium paratuberculo-<br />

sis och är spridd i nästan hela värld<strong>en</strong>.<br />

Paratuberkulos orsakar stora ekonomiska<br />

konsekv<strong>en</strong>ser inom lantbruksnäring<strong>en</strong><br />

med sänkt mjölk- och köttproduktion, tidig<br />

utslagning och dödsfall. I många länder<br />

bekämpas sjukdom<strong>en</strong> med liknande kontrollprogram<br />

som i Sverige m<strong>en</strong> i många<br />

andra delar av värld<strong>en</strong> är sjukdom<strong>en</strong> vanlig<br />

och utan systematisk bekämpning.<br />

Paratuberkulos är svårbekämpad. Detta<br />

då sjukdom<strong>en</strong> utvecklas mycket långsamt,<br />

ofta under flera års tid. Det saknas dessutom<br />

säkra undersökningsmetoder för att<br />

id<strong>en</strong>tifiera smittade <strong>djur</strong>. Speciellt svårt är<br />

att diagnostisera smittade <strong>djur</strong> som inte är<br />

sjuka (symtomlösa smittbärare). Djur som<br />

har utvecklat sjukdom<strong>en</strong> magrar av trots<br />

bibehåll<strong>en</strong> aptit och har diarré, ibland av<br />

och till. Paratuberkulos är obotlig och till<br />

slut dör <strong>djur</strong>et.<br />

Kontrollprogram mot paratuberkulos<br />

i <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s regi<br />

När paratuberkulos påvisades i Sverige<br />

startades ett omfattande smittspårningsarbete.<br />

Myndigheter och näring bestämde<br />

sig sedermera att systematiskt förhindra<br />

spridning av paratuberkulos. Sjukdom<strong>en</strong><br />

omfattas sedan av epizootilagstiftning<strong>en</strong><br />

vilket t.ex. innebär ett statligt åtagande för<br />

bekämpning och ersättning till drabbade<br />

<strong>djur</strong>ägare.<br />

Kontrollerad liv<strong>djur</strong>shandel och övervakning<br />

hörnst<strong>en</strong>ar i programmet<br />

Besättningarna som är nyanslutna i<br />

programmet testas g<strong>en</strong>om träckprov.<br />

Fortsättningsvis skickas alla döda eller<br />

avlivade <strong>djur</strong> till obduktion som har<br />

visat teck<strong>en</strong> på diarré eller avmagring.<br />

Besättningarna följer strikta regler för inköp av<br />

<strong>djur</strong> och sambete.<br />

Under år<strong>en</strong> har riktade undersökningar<br />

gjorts i besättningar med både mjölkkor, slaktade<br />

nötkreatur, importerade nötkreatur och<br />

får. Sammanlagt har flera tus<strong>en</strong> <strong>djur</strong> undersökts<br />

under år<strong>en</strong>, samtliga med negativa analysresultat<br />

för sjukdom<strong>en</strong>.<br />

Att upptäcka smittade <strong>djur</strong> så tidigt som<br />

möjligt är viktigt. G<strong>en</strong>om ett övervakningsprogram<br />

tas rutinmässigt prover på obducerade<br />

nötkreatur, får och getter över ett års ålder. Äv<strong>en</strong><br />

exotiska idisslare och hov<strong>djur</strong> provtas via obduktion<br />

på samma sätt. Djur<strong>en</strong> som tillhör d<strong>en</strong>na<br />

kategori härstammar från importer och övervakning<strong>en</strong><br />

via obduktion är ett värdefullt sätt att<br />

tidigt kunna upptäcka sjukdom<strong>en</strong>.<br />

Paratuberkulosprogrammet<br />

– nu som för<strong>en</strong>klat program<br />

I Sverige hade vi vid årsskiftet <strong>2011</strong>/12 485<br />

besättningar anslutna till programmet.<br />

Merpart<strong>en</strong> av de anslutna besättningarna har<br />

högsta status i programmet. Besättningarna med<br />

A-status är avelsinriktade och köper och säljer<br />

liv<strong>djur</strong>.<br />

Under <strong>2011</strong> har kontrollprogrammet för<strong>en</strong>klats<br />

till att vara treårigt i stället för femårigt. De<br />

rutinmässiga träckprovtagningarna har upphört<br />

och ersatts av obduktion av självdöda och avlivade<br />

<strong>djur</strong> för besättningar med A-status. Under<br />

året har besättningar med både nötkreatur och<br />

får undersökts. G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na undersökning har<br />

vi kunnat fastställa att fårkontakterna hittills<br />

inte har inneburit någon risk i A- statusbesättningarna<br />

då samtliga prover varit negativa.<br />

I slutet av året <strong>2011</strong> spårades ett sextiotal<br />

besättningar som har importerade <strong>djur</strong> i sin<br />

besättning. Undersökning<strong>en</strong> har nu inletts och<br />

provtagning<strong>en</strong> är i full gång.<br />

Om alla hjälps åt kan vi behålla Sverige<br />

fritt från paratuberkulos<br />

Efter alla insatser för att bekämpa paratuberkulos<br />

är det nu viktigt att vi alla hjälps åt för<br />

att hålla Sverige fritt från sjukdom<strong>en</strong>. Det är<br />

äv<strong>en</strong> angeläget att utifrån tillgängliga data sammanställa<br />

undersökningarna för att om möjligt<br />

kunna förklara Sverige fritt från paratuberkulos.<br />

Om Sverige kan få acceptans för vår frihet från<br />

paratuberkulos är vi världsunika! I dagsläget verkar<br />

detta högst sannolikt. Därmed kan vi fortsatt<br />

undvika produktionsförluster och sämre lönsamhet<br />

g<strong>en</strong>om sänkt avkastning för både kött och<br />

mjölk och till och med dödsfall.<br />

14<br />

Ansvarig veterinär: Virpi Welling, 018-16 75 05, virpi.welling@svdhv.org • Göran Karlsson, 013-27 03 60, goran.karlsson@svdhv.org.<br />

Ansvarig administratör: Ulrika Andersson, 013-27 06 90, ulrika.andersson@svdhv.org.

SVARMpat<br />

Maria Lindberg, Uppsala<br />

SVARMpat<br />

– för ansvarsfull antibiotikaanvändning baserad på fakta och kunskap<br />

G<strong>en</strong>om SVARMpat har <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong>:<br />

• kopplat samman vet<strong>en</strong>skap och<br />

expertis om antibiotikaresist<strong>en</strong>s med<br />

kliniks <strong>verksamhet</strong> och praktik<br />

• <strong>en</strong> unik kunskapsuppbyggnad om<br />

sjukdomsframkallande bakterier hos <strong>djur</strong><br />

• visat att p<strong>en</strong>icillin fortfarande är verksamt<br />

mot de vanligaste infektionssjukdomarna<br />

hos lantbrukets <strong>djur</strong><br />

• utbildning av veterinärer verksamma<br />

i sv<strong>en</strong>ska <strong>djur</strong>besättningar i ny kunskap<br />

om ansvarsfull och ändamåls<strong>en</strong>lig<br />

användning av antibiotika.<br />

SVARMpat är ett projekt för övervakning för<br />

resist<strong>en</strong>sutveckling hos sjukdomsframkallande<br />

bakterier hos gris, nötkreatur, får och fjäderfä.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> samarbetar med SVA<br />

för att knyta samman d<strong>en</strong> praktiska fält<strong>verksamhet</strong><strong>en</strong><br />

med expertis och analys<strong>verksamhet</strong>.<br />

Målet med SVARMpat är ansvarsfull antibiotikaanvändning<br />

i uppfödning<strong>en</strong> av lantbruks<strong>djur</strong>.<br />

Antibiotikaresist<strong>en</strong>s är <strong>en</strong> av de viktigaste<br />

framtidsfrågorna inom både veterinär- och<br />

humanmedicin<strong>en</strong>.<br />

G<strong>en</strong>om SVARMpat tar<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> ansvar<br />

för antibiotikaresist<strong>en</strong>s<br />

G<strong>en</strong>om arbetet i SVARMpat knyter <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> samman kunskap<strong>en</strong> om<br />

sjukdomar orsakade av bakterier, resist<strong>en</strong>sförekomst<br />

hos de bakterier som orsakar<br />

<strong>djur</strong>sjukdomar och åtgärder för att förebygga<br />

och minska antibiotikaresist<strong>en</strong>s. Vi<br />

ansvarar för att prover kontinuerligt samlas<br />

in från både obduktion och övrig provtagning<br />

i det kliniska fältarbetet ute i besättningarna.<br />

Dessa analyseras sedan vid bakteriologiska<br />

laboratorier och testas sedan för<br />

om de är motståndskraftiga mot antibiotika<br />

och i sådant fall mot vilka och i vilk<strong>en</strong> grad.<br />

SVARMpat fokuserar på vanliga och viktiga<br />

sjukdomar där antibiotika används för<br />

behandling samt de sjukdomar där vi har<br />

ökat behov av kunskap om bakteri<strong>en</strong> för att<br />

göra effektivt antibiotikaval.<br />

Ledinflammation hos smågrisar och<br />

mykoplasma hos nöt exempel på riktade<br />

projekt<br />

Ledinflammation hos diande smågrisar är<br />

ett exempel på riktade projekt. Resultatet<br />

visade att vanligt p<strong>en</strong>icillin bör väljas i<br />

första hand. Nära 80 % av grisarna bar på<br />

infektioner i lederna där p<strong>en</strong>icillin var<br />

verksamt. Vid uteblivet eller ofullständigt<br />

behandlingsresultat bör man därför skicka<br />

in grisar till obduktion innan byte sker till<br />

annan typ av antibiotika. Utebliv<strong>en</strong> behandlingseffekt<br />

kan bero på andra orsaker än att<br />

bakterier utvecklat resist<strong>en</strong>s, t.ex. s<strong>en</strong>t insatt<br />

behandling eller att hältan inte är orsakad<br />

av bakterier.<br />

På nötkreatur har <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>om effektiv provtagning lyckats<br />

hitta <strong>en</strong> för Sverige ny bakterieinfektion<br />

(Mycoplasma bovis). Infektion<strong>en</strong> har betydelse<br />

för framför allt kalvhälsan och med tidig<br />

upptäckt kan vi lättare förebygga spridning<br />

bland besättningar.<br />

Kostnadseffektiv provtagning<br />

g<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

<strong>verksamhet</strong><br />

G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> kunskap som vi från <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> har om bransch<strong>en</strong> är det<br />

naturligt för oss att organisera kostnadseffektiva<br />

provtagningar. På kort tid kunde vi<br />

exempelvis med slakteriföretag<strong>en</strong>s hjälp<br />

effektivt samla in prover på lungor från grisar<br />

med elakartad lungsjuka. Detta bidrog<br />

till att vi med stor säkerhet nu kan uttala<br />

oss om vilk<strong>en</strong> typ av antibiotika som är<br />

verksam mot elakartad lungsjuka.<br />

Ny kunskap överförs<br />

till veterinärer och <strong>djur</strong>ägare<br />

En annan viktig del av arbetet är att förmedla<br />

ny kunskap till praktiserande veterinärer.<br />

Vi har därför bidragit till att <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk antibiotikapolicy<br />

för lantbrukets <strong>djur</strong> har arbetats<br />

fram vår<strong>en</strong> <strong>2011</strong>. Under höst<strong>en</strong> <strong>2011</strong><br />

arrangerades tre kurser i ”strategisk antibiotikaanvändning”<br />

för veterinärer. Kursturnén<br />

kommer att fortsätta under 2012 med 10<br />

kurstillfäll<strong>en</strong> spridda över landet. Det är ett<br />

led i att föra ut ny kunskap till förskrivande<br />

veterinärer och <strong>djur</strong>ägare.<br />

SVARMpat – för verksamma<br />

antibiotika äv<strong>en</strong> i framtid<strong>en</strong><br />

Friska <strong>djur</strong> behöver ing<strong>en</strong> antibiotika. Friska<br />

<strong>djur</strong> är därför det absolut bästa sättet att<br />

förebygga antibiotikaresist<strong>en</strong>s. Däremot ska<br />

sjuka <strong>djur</strong> behandlas och skyddas mot onödigt<br />

lidande vilket innebär att antibiotika<br />

ibland kan vara nödvändigt.<br />

Antibiotikaresist<strong>en</strong>s är framtidsfråga<br />

och <strong>en</strong> angeläg<strong>en</strong>het för både veterinärmedicin<br />

och humanmedicin. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> har g<strong>en</strong>om SVARMpat skapat<br />

<strong>en</strong> infrastruktur och samarbetsformer<br />

som har alla möjligheter att fortsatt anta<br />

utmaning<strong>en</strong> med resist<strong>en</strong>ta bakterier på ett<br />

sätt som verklig<strong>en</strong> gör skillnad. Till nytta<br />

för både <strong>djur</strong>hälsan och folkhälsan.<br />

Ansvarig veterinär: Maria Lindberg, 018-16 76 26, maria.lindberg@svdhv.org. Ansvarig administratör: Lotta Pettersson, 08-725 81 39, lotta.pettersson@svdhv.org<br />

Anna-Greta Enström, 0511-250 90, anna-greta.<strong>en</strong>strom@svdhv.org<br />

15

Turberkulos hos hägnad hjort<br />

Tuberkulos hos hägnad hjort<br />

– ett av <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s udda uppdrag<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

arbete med tuberkulos hos hägnad<br />

hjort:<br />

• tar vi ansvar för <strong>en</strong> <strong>djur</strong>hälsofråga som<br />

ing<strong>en</strong> annan organisation varit villig att ta<br />

ansvar för<br />

• har vi bidragit till att kontrollera och<br />

bekämpa tuberkulos som kan drabba<br />

lantbrukets <strong>djur</strong> och människa<br />

• kvalitetssäkras liv<strong>djur</strong>shandeln från<br />

godkända hägn som uppnått A-status.<br />

Efter import av tuberkulossmittade hjortar från<br />

Storbritanni<strong>en</strong> 1991 startades 1993 ett frivilligt<br />

kontrollprogram. Målet var att utrota smittan<br />

och åter förklara Sverige fritt från tuberkulos<br />

hos hägnad hjort. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> tog<br />

ansvar för att driva programmet och när vi nu<br />

skriver 2012 är vi nära målet om <strong>en</strong> dokum<strong>en</strong>terat<br />

tuberkulosfri population av hägnad hjort.<br />

Kontrollprogrammet mot tuberkulos<br />

hos hägnad hjort startade 1993<br />

G<strong>en</strong>om import av hjortar 1991 introducerades<br />

tuberkulos till Sverige. Hjortarna<br />

var testade negativt <strong>en</strong>ligt gängse metoder.<br />

Detta är ett bra exempel på att alla tester<br />

inte är helt säkra. Ett test som visar negativt<br />

resultat kan alltså missa att ett <strong>djur</strong> faktiskt<br />

är smittat. De tester för tuberkulos hos<br />

levande <strong>djur</strong> som används har relativt låg<br />

känslighet och risk<strong>en</strong> är därför relativt stor<br />

för att <strong>djur</strong> som testar negativt ändå kan<br />

bära på tuberkulosbakterier.<br />

När Sverige ställdes inför faktum att<br />

tuberkulos introducerats ställdes frågan vilk<strong>en</strong><br />

organisation kan ta ansvar för att vara<br />

huvudman och driva ett kontrollprogram<br />

mot tuberkulos hos hägnad hjort. Det var<br />

inte självklart att <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

skulle ta sig an uppdraget. Tuberkulos är<br />

<strong>en</strong> sjukdom som kan drabba både lantbrukets<br />

<strong>djur</strong> och människa. Efter moget<br />

över vägande beslutades att vi ändå skulle<br />

ta på oss ansvaret då vi har <strong>en</strong> organisation<br />

och <strong>en</strong> <strong>verksamhet</strong> som är väl anpassad för<br />

d<strong>en</strong>na typ av uppdrag.<br />

Som komplem<strong>en</strong>t till d<strong>en</strong> frivilliga kontroll<strong>en</strong><br />

infördes 2003 obligatoriska bestämmelser<br />

för tuberkuloskontroll hos hägnad<br />

hjort.<br />

Målet mycket tydligt – tuberkulos hos<br />

hägnad hjort ska utrotas<br />

Syftet med det frivilliga programmet mot<br />

tuberkulos hos hägnad hjort är att bekämpa<br />

smittan och att parallellt med detta fortsätta<br />

med <strong>en</strong> restriktiv och kontrollerad<br />

import av hjortar. När väl tuberkulos hos<br />

hjort är bekämpad återstår att fastställa <strong>en</strong><br />

väl avvägd övervakning som innebär att vår<br />

frihet kan dokum<strong>en</strong>teras och att ev<strong>en</strong>tuella<br />

positiva fall kan upptäckas snabbt.<br />

Stor arbetsinsats trots att bekämpning<strong>en</strong><br />

närmar sig slutet<br />

Äv<strong>en</strong> när ett kontrollprogram närmar sig<br />

slutet krävs arbetsinsatser. Till det frivilliga<br />

programmet mot tuberkulos hos hägnad<br />

hjort var vid årsskiftet <strong>2011</strong>/12 332 st hägn<br />

anslutna. Från dessa begärs <strong>en</strong> årlig rapport<br />

om vissa hägnuppgifter och utslaktning.<br />

Detta innebär att <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

har tät kontakt och dialog med hjortägare,<br />

företrädare för hjortnäring<strong>en</strong> och ger äv<strong>en</strong><br />

administrativt stöd till länsstyrelser och<br />

Jordbruksverket.<br />

Vissa hägn omfattas av speciella bestämmelser<br />

(s.k. disp<strong>en</strong>shägn) och dessa bestämmelser<br />

inkluderades 2006 i regelverket för<br />

det frivilliga programmet. Under <strong>2011</strong> har<br />

ytterligare 3 hägn uppnått de stipulerade 15<br />

år med minst 20 % utslaktning och tuberkuloskontroll<br />

vid slakt. I dag finns det 7 disp<strong>en</strong>shägn<br />

kvar som ännu inte har uppnått<br />

målet om 15 år med minst 20 % utslaktning<br />

där tuberkuloskontroll skett av veterinär.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s <strong>verksamhet</strong><br />

passar väl för att ta ansvar för<br />

udda utmaningar<br />

Tuberkulos hos hjort visar att <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> kan ta ansvar äv<strong>en</strong> för<br />

<strong>djur</strong>hälso- och folkhälsofrågor som inte är<br />

direkt kopplade till lantbrukets <strong>djur</strong>. Vår<br />

organisation och erfar<strong>en</strong>het av systematiskt<br />

<strong>djur</strong>hälsoarbete är mycket väl anpassat<br />

för att anta udda utmaningar. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> är ett företag vars <strong>verksamhet</strong><br />

spänner hela väg<strong>en</strong> från att ta ansvar<br />

för och planera g<strong>en</strong>omförande av viktiga<br />

<strong>djur</strong>hälsofrågor med nationellt fokus till<br />

att se till att detta också blir g<strong>en</strong>omfört.<br />

Kontrollprogrammet mot tuberkulos hos<br />

hägnad hjort är ett bra exempel på detta.<br />

16<br />

Ansvarig veterinär: St<strong>en</strong>-Olof Dimander, 08-725 81 37, st<strong>en</strong>-olof.dimander@svdhv.org. Ansvarig administratör: L<strong>en</strong>a Hjorth, 046-32 58 80, l<strong>en</strong>a.hjorth@svdhv.org.

Maedi - Visnakontroll hos får<br />

Blodprovtagning för MV.<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s arbete<br />

med MaediVisna (MV)-programmet:<br />

• uppmärksammades <strong>en</strong> dold <strong>djur</strong>sjukdom<br />

med stora effekter på <strong>djur</strong>hälsa och <strong>djur</strong>välfärd<br />

• har förekomst<strong>en</strong> av MV minskat kraftigt<br />

• har vi undersökt MV hos nära 85 % av antalet<br />

får i Sverige<br />

• har många MV-smittade besättningar sanerats.<br />

MaediVisna-programmet<br />

– hindrar <strong>djur</strong>lidande och kvalitetssäkrar liv<strong>djur</strong>shandeln för får och get<br />

MaediVisna (MV) är <strong>en</strong> smygande virussjukdom<br />

hos får som okontrollerad ger förödande effekter.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> tog därför 1993<br />

ansvar för att utforma ett bekämpningsprogram<br />

mot MV. Då beräknades var tionde besättning<br />

vara smittad. Idag 2012 är situation<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />

helt annan där nära 85 % av Sveriges får är<br />

MV-kontrollerade. Av de återstå<strong>en</strong>de okontrollerade<br />

besättningarna beräknas knappt 2 % vara<br />

smittade.<br />

MV – <strong>en</strong> förrädisk<br />

<strong>djur</strong>sjukdom som kostar<br />

MaediVisna (MV) är <strong>en</strong> långsamt utvecklande<br />

smittsam virussjukdom hos får. Get<strong>en</strong> har<br />

<strong>en</strong> motsvarande sjukdom med liknande<br />

sjukdomsutveckling som b<strong>en</strong>ämns CAE och<br />

vi har sedan några år också kunnat införliva<br />

getterna inom ram<strong>en</strong> för MV-programmet.<br />

MV kommer smygande och är det äldre<br />

fårets sjukdom. Symptom ses oftast hos <strong>djur</strong><br />

3-4 år eller äldre, m<strong>en</strong> i höggradigt infekterade<br />

besättningar kan symptom uppträda ner<br />

till 1 års ålder. Sjukdom<strong>en</strong> går inte att bota<br />

och <strong>djur</strong><strong>en</strong> kan inte bilda motståndskraft<br />

(immunitet) mot d<strong>en</strong>. Ett får som utvecklat<br />

MV dör eller måste avlivas inom ett antal<br />

veckor eller månader.<br />

Det saknas behandling och vaccin mot<br />

MV. Vark<strong>en</strong> MV eller CAE smittar människor.<br />

Smittspridning med liv<strong>djur</strong>shandel<br />

förödande<br />

Liv<strong>djur</strong> förmedlas i allmänhet i unga år. Då<br />

MV inte märks tydligt i besättning<strong>en</strong> förrän<br />

relativt s<strong>en</strong>t i fårets liv sker spridning mellan<br />

besättningar främst g<strong>en</strong>om okontrollerad<br />

liv<strong>djur</strong>shandel.<br />

MV-infektion blir i längd<strong>en</strong> ohållbar<br />

i smittade besättningar om inget görs.<br />

Ekonomiskt blir också produktion<strong>en</strong> försämrad.<br />

G<strong>en</strong>omsnittsåldern på <strong>djur</strong><strong>en</strong> sjunker<br />

i <strong>en</strong> infekterad besättning som <strong>en</strong> följd av<br />

ökad nyrekrytering. Detta medför ökade kostnader<br />

och undermålig produktion i och med<br />

att de mer produktiva äldre <strong>djur</strong><strong>en</strong> insjuknar<br />

i MV.<br />

MV-programmet föds och kompletteras<br />

med för<strong>en</strong>klad MV-kontroll<br />

Med kunskap om sjukdom<strong>en</strong> var det från<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> naturligt att skapa<br />

ett kontroll- och bekämpningsprogram mot<br />

MV. Programmets målsättning har hittills<br />

byggt på frivillighet där besättningar g<strong>en</strong>om<br />

upprepad provtagning friförklaras från MV<br />

för att skapa <strong>en</strong> MV-fri avelsbas att utgöra <strong>en</strong><br />

grund för <strong>en</strong> sund liv<strong>djur</strong>shandel.<br />

Det traditionella MV-programmet startade<br />

1993 och har till idag vuxit till ett program<br />

där <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> certifierat mer<br />

än 55 % av landets får som MV-fria. Med<br />

regelbundna provtagningar kontrolleras att<br />

ing<strong>en</strong> besättning återinfekterats.<br />

FMV (För<strong>en</strong>klad MaediVisna-kontroll)<br />

infördes 2005 som ett komplem<strong>en</strong>t för<br />

besättningar som inte såg behov av eg<strong>en</strong><br />

certifierad MV-frihet. G<strong>en</strong>om att kontrollera<br />

d<strong>en</strong>na typ av besättningar har vi hittat 180<br />

positiva besättningar.<br />

Utbildade provtagare under <strong>2011</strong><br />

ökade anslutningsgrad<strong>en</strong><br />

Andel<strong>en</strong> anslutna besättningar ökar årlig<strong>en</strong><br />

med 5-8 %. Antalet får i landet har ökat kraftigt<br />

de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> och trots avsaknad av<br />

säker statistik över hur många föräldra<strong>djur</strong><br />

vi har i landet beräknar vi att 80-85 % av d<strong>en</strong><br />

sv<strong>en</strong>ska fårpopulation<strong>en</strong> är kontrollerad i<br />

något av programm<strong>en</strong>. Att <strong>en</strong> så stor andel<br />

av landets fårägare valt att gå in i ett frivilligt<br />

program har medfört att vi vill höja<br />

ambitionsnivån till att helt utrota infektion<strong>en</strong><br />

i landet.<br />

Under <strong>2011</strong> har av oss utbildade provtagare<br />

aktivt kontaktat nya och tidigare okontrollerade<br />

besättningar för provtagning i FMV.<br />

Vi har förlängt intervallet mellan provtagningar<br />

i friförklarade besättningar från<br />

tre till fem år efter att granska besättning<strong>en</strong>s<br />

kontakter. De godkända besättningarna testar<br />

nu i praktik<strong>en</strong> vart femte år i stället för<br />

som tidigare vart tredje.<br />

Nya grepp för fler MV-kontrollerade<br />

besättningar<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har definitivt gjort<br />

skillnad med MV-programmet. I slutet av<br />

1980-talet framkom vid <strong>en</strong> undersökning<br />

att nästan var tionde av de okontrollerade<br />

fårbesättningarna bar på MV-infektion. Bland<br />

besättningar som nu ansluts och inte tidigare<br />

undersökts är knappt 2 % infekterade.<br />

Resultatet av vårt arbete inom<br />

MV-programmet syns g<strong>en</strong>om att utbudet av<br />

infekterade liv<strong>djur</strong> nästan helt försvunnit<br />

och att medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> om sjukdom<strong>en</strong> har<br />

ökat.<br />

För att ytterligare öka anslutningsgrad<strong>en</strong><br />

och utrota MV behövs nya strategier. En ny<br />

strategi kan t.ex. vara att fårbransch<strong>en</strong> <strong>en</strong>as<br />

om krav på MV-frihet för att få sälja liv<strong>djur</strong>.<br />

Ansvarig veterinär: Göran Karlsson, 013-27 03 60, goran.karlsson@svdhv.org. Ansvarig administratör: Åsa Petersson, 0480-573 42, asa.petersson@svdhv.org<br />

Ulrika Andersson, 013-27 06 90, ulrika.andersson@svdhv.org.<br />

17

Kontroll av domesticerade exotiska hov<strong>djur</strong><br />

Karin Lindqvist-Frisk, Ängelholm<br />

Foto: Torbjörn Lindqvist<br />

Alpackor<br />

Foto: Kerstin de Verdier<br />

Hälsovård<strong>en</strong> för kamel<strong>djur</strong><br />

– nytta för många <strong>djur</strong>slag på samma gång<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

<strong>verksamhet</strong> för kamel<strong>djur</strong>:<br />

• skyddas våra lantbruks<strong>djur</strong> från<br />

smittsamma sjukdomar som kan föras<br />

in i landet vid import av kamel<strong>djur</strong><br />

• hjälper vi <strong>djur</strong>ägare och praktiserande<br />

veterinärer med kunskap och information<br />

om <strong>en</strong> för vårt sv<strong>en</strong>ska lantbruk ny <strong>djur</strong>art<br />

• obduceras kamel<strong>djur</strong> för säkra diagnoser<br />

vilket ökar möjlighet<strong>en</strong> att upptäcka smittsamma<br />

sjukdomar som kan spridas till<br />

andra <strong>djur</strong>(slag)<br />

• skapar vi ett nätverk för veterinärer<br />

som arbetar med kamel<strong>djur</strong> i Sverige.<br />

Hälsovård<strong>en</strong> för kamel<strong>djur</strong> arbetar med kunskapsuppbyggnad<br />

hos <strong>djur</strong>ägare och veterinärer.<br />

Vi tar äv<strong>en</strong> fram råd för <strong>djur</strong>hållning<strong>en</strong> som är<br />

anpassad för sv<strong>en</strong>ska förhålland<strong>en</strong>. Inte minst<br />

viktigt innebär hälsovård<strong>en</strong> för kamel<strong>djur</strong> att<br />

d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska animalieproduktion<strong>en</strong> skyddas<br />

från allvarliga sjukdomar som kan spridas från<br />

kamel<strong>djur</strong>. Fortsatt framgång för kamelhälsovård<strong>en</strong><br />

bygger på kontinuitet och god kontakt med<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Alpackaför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.<br />

Viktigt med <strong>djur</strong>hälsovård för nya <strong>djur</strong>arter<br />

på sv<strong>en</strong>ska gårdar<br />

Människan har många olika <strong>djur</strong>slag i sin vård.<br />

Detta gäller äv<strong>en</strong> de <strong>djur</strong>slag vi håller på våra<br />

sv<strong>en</strong>ska gårdar. Under s<strong>en</strong>are år har det blivit<br />

allt mer populärt att hålla kamel<strong>djur</strong>, speciellt<br />

alpackor och lamor, vilka är <strong>djur</strong>slag som är<br />

relativt nya för vår del av värld<strong>en</strong>. För kamel<strong>djur</strong><br />

saknas d<strong>en</strong> djupa kunskap hos <strong>djur</strong>ägare<br />

som finns hos våra traditionella <strong>djur</strong>slag och<br />

som överförs från g<strong>en</strong>eration till g<strong>en</strong>eration av<br />

<strong>djur</strong>ägare. Utbildning om kamel<strong>djur</strong> saknas<br />

t.ex. helt i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska veterinärutbildning<strong>en</strong><br />

vilket innebär att veterinärer som får dessa<br />

<strong>djur</strong> som pati<strong>en</strong>ter måste komplettera med<br />

nödvändig kunskap i efterhand.<br />

Efter Sveriges medlemskap i EU kan myndigheterna<br />

inte längre ställa krav på provtagning<br />

och karantän vid import av kamel<strong>djur</strong>.<br />

Det faktum att det funnits relativt få alpackor<br />

i Sverige och att intresset för att äga dem<br />

har ökat liksom att individvärdet är högt<br />

har medfört <strong>en</strong> förhållandevis omfattande<br />

import<strong>verksamhet</strong>. Vid <strong>en</strong> undersökning som<br />

g<strong>en</strong>omfördes av <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

2007 visade det sig att 35 % av kamel<strong>djur</strong><strong>en</strong><br />

hölls på gårdar där det också fanns nötkreatur<br />

eller får.<br />

År 2009 startades därför hälsovård<strong>en</strong><br />

för kamel<strong>djur</strong>. Syftet var att ta fram råd för<br />

<strong>djur</strong>hållning<strong>en</strong> som är anpassad för sv<strong>en</strong>ska<br />

förhålland<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> också för att skydda d<strong>en</strong><br />

sv<strong>en</strong>ska animalieproduktion<strong>en</strong> från allvarliga<br />

sjukdomar som kan spridas från kamel<strong>djur</strong>.<br />

Våra rekomm<strong>en</strong>dationer till dessa <strong>djur</strong>ägare<br />

är <strong>en</strong> av de viktigaste åtgärderna vi gör för<br />

att bibehålla vårt goda <strong>djur</strong>hälsoläge inom<br />

animalieproduktion<strong>en</strong>. Ing<strong>en</strong> annan organisation<br />

än <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> tar på sig<br />

detta ansvar.<br />

Från besättningsarbete via kurser till<br />

nyhetsbrev<br />

I vårt arbete gör vi besättningsbesök i samtliga<br />

anslutna kamel<strong>djur</strong>sbesättningar (58<br />

st), de allra flesta av dem har alpackor. Vid<br />

besök<strong>en</strong> diskuterar vår <strong>djur</strong>hälsoveterinär<br />

skötselrutiner med <strong>djur</strong>ägarna och ger rådgivning<br />

om <strong>djur</strong>hållning och smittskydd. Vi tar<br />

äv<strong>en</strong> blodprov för undersökning av virussjukdom<strong>en</strong><br />

BVD.<br />

Vi har g<strong>en</strong>om avtal ett nära samarbete med<br />

SVA som upprätthåller expertkompet<strong>en</strong>s för<br />

kamel<strong>djur</strong><strong>en</strong>s sjukdomar. Under <strong>2011</strong> arrangerades<br />

<strong>en</strong> workshop för veterinärer där 16 veterinärer<br />

deltog för att förbättra sina kunskaper<br />

om kamel<strong>djur</strong><strong>en</strong>s hälsa och sjukvård.<br />

Information om <strong>djur</strong>hälsovård är <strong>en</strong><br />

annan viktig del av <strong>verksamhet</strong><strong>en</strong>. Under <strong>2011</strong><br />

sände vi ut fyra informationsblad till <strong>djur</strong>ägarna,<br />

fyra infobrev till intresserade veterinärer<br />

och artiklar för bland annat Sv<strong>en</strong>sk<br />

Veterinärtidning. Ett av informationsbrev<strong>en</strong><br />

hade som tema risker för smittspridning<br />

vid import, med speciellt fokus på risker för<br />

tuberkulossmitta. Brevet resulterade i <strong>en</strong> hel<br />

del uppmärksamhet både från sv<strong>en</strong>ska alpackaimportörer<br />

och internationella alpackauppfödare<br />

då intresset för import är stort.<br />

En annan uppskattad viktig del av vårt<br />

arbete består i telefonrådgivning till både<br />

<strong>djur</strong>ägare och praktiserande veterinärer.<br />

För att hålla oss själva uppdaterade har vi<br />

också tät kontakt med kollegor i andra länder<br />

där det är vanligare än här att arbeta med<br />

kamel<strong>djur</strong>. Vi deltar på de årliga vidareutbildningar<br />

för veterinärer som anordnas i bl.a.<br />

Storbritanni<strong>en</strong>.<br />

Kontinuitet och dialog nödvändigt för<br />

fortsatt framgång i kamelhälsovård<strong>en</strong><br />

Intresset för att äga och föda upp kamel<strong>djur</strong><br />

ökar stadigt, speciellt alpackor. Från <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> ser vi som <strong>en</strong> av våra viktigaste<br />

uppgifter framöver att bibehålla d<strong>en</strong><br />

goda kontakt<strong>en</strong> med <strong>djur</strong>ägare och företrädare<br />

för kamel<strong>djur</strong>snäring<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>om <strong>en</strong> nära<br />

dialog med <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Alpackaföreing<strong>en</strong> kan<br />

vi förhindra smittspridning både vid import<br />

av <strong>djur</strong> och mellan <strong>djur</strong> som redan finns i<br />

landet. Det finns också ett fortsatt behov av<br />

att arbeta med förebyggande hälsorådgivning<br />

och kunskapsuppbyggning för att skapa goda<br />

förutsättningar för att kunna hålla <strong>friska</strong> och<br />

sunda kamel<strong>djur</strong> i Sverige.<br />

18<br />

Ansvarig veterinär: Karin Lindqvist Frisk, 046-32 58 85, karin.lindqvist.frisk@svdhv.org. Ansvarig administratör: L<strong>en</strong>a Hjorth, 046-32 58 80, l<strong>en</strong>a.hjorth@svdhv.org.

Hälsokontroll av r<strong>en</strong><br />

Foto: Birgitta Åhman<br />

Foto: Birgitta Åhman<br />

R<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong> – ett nytt program som r<strong>en</strong>näring<strong>en</strong> behöver<br />

G<strong>en</strong>om r<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong> har <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong>:<br />

• uppmärksammat <strong>djur</strong>hälsofrågorna<br />

hos <strong>djur</strong>slaget r<strong>en</strong><br />

• bildat <strong>en</strong> arbetsgrupp med forskare,<br />

veterinärer och repres<strong>en</strong>tanter från<br />

r<strong>en</strong>näring samt sameting<br />

• analyserat och sammanställt sjukdomsregistreringar<br />

från 2007 till <strong>2011</strong><br />

• samlat information om sjukdomar med<br />

bildarkiv till hemsida och har rådgivning<br />

per telefon<br />

• anordnat kurs om r<strong>en</strong><strong>en</strong>s sjukdomar<br />

för både veterinärer och r<strong>en</strong>ägare och<br />

utbildat r<strong>en</strong>skötare i villkorad läkemedelsanvändning.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har g<strong>en</strong>om r<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong><br />

som syfte att öka kompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong> om r<strong>en</strong><strong>en</strong>s<br />

hälsa och sjukdomar och därmed r<strong>en</strong><strong>en</strong>s välfärd.<br />

Vi har sedan start<strong>en</strong> 2010 arrangerat kurs för<br />

veterinärer och för r<strong>en</strong>ägare liksom kurser i villkorad<br />

läkemedelsanvändning. En arbetsgrupp<br />

med bred expertis har bildats och information<br />

om r<strong>en</strong><strong>en</strong>s hälsa finns nu på vår hemsida.<br />

Djurhälsofrågor är viktiga äv<strong>en</strong><br />

för r<strong>en</strong>ar<br />

R<strong>en</strong><strong>en</strong> är ett livsmedelsproducerande <strong>djur</strong><br />

och sysselsätter många personer inom r<strong>en</strong>näring<strong>en</strong>.<br />

Trots detta har det veterinärmedicinska<br />

<strong>en</strong>gagemanget varit i det närmaste<br />

obefintligt. Detta uppmärksammades särskilt<br />

då r<strong>en</strong>näring<strong>en</strong> drabbades av svåra utbrott<br />

med allvarliga ögoninfektioner för ett antal<br />

år sedan. R<strong>en</strong>näring<strong>en</strong> efterfrågade <strong>en</strong> veterinär<br />

kompet<strong>en</strong>s som inte visade sig finnas<br />

tillgänglig. Efter ett gem<strong>en</strong>samt agerande av<br />

Sametinget, SLU och SSR (<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Samernas<br />

Riksförbund), startades R<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong> år<br />

2010.<br />

Omfattning<strong>en</strong> idag är mycket begränsad,<br />

m<strong>en</strong> målsättning<strong>en</strong> är att successivt kunna<br />

utveckla <strong>verksamhet</strong><strong>en</strong> till <strong>en</strong> i framtid<strong>en</strong><br />

robust och kontinuerlig hälsovård i samarbete<br />

med expertmyndigheter och andra<br />

institutioner (tex SLU) som har r<strong>en</strong><strong>en</strong> på sin<br />

ag<strong>en</strong>da. Det långsiktiga syftet är att hjälpa<br />

näring<strong>en</strong> att på bästa sätt sköta r<strong>en</strong><strong>en</strong>s hälsa<br />

och därmed öka r<strong>en</strong><strong>en</strong>s välfärd.<br />

Kunskap och kompet<strong>en</strong>s grund<strong>en</strong> vid<br />

uppbyggnad av ett program<br />

Sedan R<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong>s start har <strong>en</strong> särskild<br />

hemsida utvecklats med information om<br />

sjukdomar och ett omfattande bildarkiv.<br />

Sjukdomsregistreringarna från slakt<strong>en</strong> samlas<br />

in och materialet bearbetas statistiskt<br />

för att kunna redovisas på ett för<strong>en</strong>klat sätt.<br />

Eftersom uppbyggnad av kompet<strong>en</strong>s var <strong>en</strong><br />

av de viktigaste prioriteringarna då hälsovård<strong>en</strong><br />

startade har stort fokus varit på just<br />

utbildning. Under 2010 anordnades <strong>en</strong> tvådagarskurs<br />

i Uppsala för veterinärer. Kurs<strong>en</strong>s<br />

syfte var inte <strong>en</strong>bart att uppdatera deltagarna<br />

på viktiga r<strong>en</strong>sjukdomar, utan fungerade<br />

äv<strong>en</strong> som mötesplats för viktiga diskussioner<br />

och kunskapsutbyte mellan de deltagande<br />

veterinärerna. Under <strong>2011</strong> arrangerades <strong>en</strong><br />

tvådagarskurs för r<strong>en</strong>ägare och r<strong>en</strong>skötare i<br />

Lycksele, där olika föreläsare berättade om<br />

r<strong>en</strong><strong>en</strong>s sjukdomar. Äv<strong>en</strong> detta tillfälle bidrog<br />

till mycket diskussion och debatt mellan deltagarna.<br />

Nylig<strong>en</strong> har <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> fått<br />

kursplan för villkorad läkemedelsanvändning<br />

godkänd av Jordbruksverket. Utifrån d<strong>en</strong>na<br />

har s.k. D9-kurser hållits på 4 olika platser<br />

(Östersund, Lycksele, Jokkmokk och Gällivare)<br />

i norra Sverige.<br />

R<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong> har <strong>en</strong> ansvarig veterinär<br />

som jobbar sammanlagt <strong>en</strong> dag i veckan och<br />

är då äv<strong>en</strong> tillgänglig för rådgivning per telefon.<br />

Ökad kunskap, utbildning och<br />

information viktiga framtidsfrågor<br />

Det finns ett stort behov av att utveckla<br />

r<strong>en</strong>hälsovård<strong>en</strong>. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

prioritering under 2012 och de närmaste<br />

år<strong>en</strong> kommer vara att uppdatera hemsidan,<br />

för<strong>en</strong>kla hantering<strong>en</strong> och bearbetning<strong>en</strong><br />

av sjukdomsregistreringarna vid slakt och<br />

planera nya möt<strong>en</strong> samt utbildningar för veterinärer<br />

och r<strong>en</strong>ägare. Vi vill äv<strong>en</strong> kunna vara<br />

med och bidra till att föra forskning<strong>en</strong> om<br />

r<strong>en</strong><strong>en</strong>s sjukdomar framåt. Det vi från <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> framförallt kan bidra med är<br />

informationsspridning och underlätta insamling<strong>en</strong><br />

av prover till forskning<strong>en</strong>.<br />

Ett annat problem är att så få r<strong>en</strong>ar<br />

ob duceras och att vi därmed vet väldigt lite<br />

om r<strong>en</strong><strong>en</strong>s olika sjukdomar och dödsorsaker.<br />

Skäl<strong>en</strong> till att få <strong>djur</strong> obduceras är bland<br />

annat transportproblem och höga kostnader.<br />

Att finna lösningar för att underlätta logistik<strong>en</strong><br />

kring obduktioner i framtid<strong>en</strong> är därför<br />

angeläget. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> ska äv<strong>en</strong><br />

bidra till att öka samarbetet mellan näring,<br />

veterinärer, myndigheter och forskare, och<br />

därmed öka det g<strong>en</strong>erella <strong>en</strong>gagemanget för<br />

r<strong>en</strong><strong>en</strong>s hälsa och välfärd.<br />

Ansvarig veterinär: Ulrika Rockström, 018-16 75 75, ulrika.rockstrom@svdhv.org. Ansvarig administratör: Marianne Karlsson, 018-16 76 25, marianne.karlsson@svdhv.org.<br />

19

Biosäkerhetsprogram för gris och får<br />

Biosäkerhet med rätt fokus<br />

för <strong>friska</strong>re <strong>djur</strong> och färre utbrott<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

arbete med biosäkerhetsprogram kan:<br />

• vi effektivt hålla smittsamma sjukdomar<br />

som salmonella och PRRS utanför våra<br />

besättningar<br />

• konkurr<strong>en</strong>skraft<strong>en</strong> i <strong>djur</strong>uppfödning<strong>en</strong><br />

öka eftersom sjukdomsutbrott förebyggs<br />

och smittrycket minskar<br />

• kan antibiotikaförbrukning<strong>en</strong> fortsatt<br />

minska då färre sjukdomar innebär<br />

minskat behov av antibiotikabehandling<br />

• dag<strong>en</strong>s salmonellaprogram ersättas<br />

med ett modernt biosäkerhetsprogram<br />

• besättningar med ett bra smittskydd<br />

premieras.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> arbetar int<strong>en</strong>sivt för<br />

att rekomm<strong>en</strong>dera och motivera er <strong>djur</strong>ägare<br />

till <strong>en</strong> så bra och ändamåls<strong>en</strong>lig biosäkerhet<br />

(smittskydd) som möjligt. En rejäl satsning görs<br />

nu där biosäkerhetsprogram för gris, nötkreatur<br />

och får tas fram. Redan från början har vi<br />

er <strong>djur</strong>ägare i blickfånget för hur innehållet i<br />

programm<strong>en</strong> ska se ut. För oss är det helt avgörande<br />

med förankring och dialog med er <strong>djur</strong>ägare<br />

för att programm<strong>en</strong> ska fokusera rätt och<br />

fungera i vardag<strong>en</strong>.<br />

Ett nytt modernt biosäkerhetsproram<br />

som ersätter dag<strong>en</strong>s salmonellaprogram<br />

Det finns ett stort behov av att modernisera<br />

och effektivisera dag<strong>en</strong>s salmonellakontrollprogram.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har<br />

under <strong>2011</strong> tagit ansvar för att utveckla<br />

biosäkerhetsprogram för gris och får. Syftet<br />

är att de nya biosäkerhetsprogramm<strong>en</strong><br />

ska förebygga smittsamma sjukdomar,<br />

minska antibiotikaanvändning<strong>en</strong> och<br />

minimera bekämpningskostnaderna för<br />

smittsamma sjukdomar för både stat och<br />

<strong>en</strong>skild. Särskilt fokus ligger på zoonoser<br />

(smittsamma sjukdomar som kan överföras<br />

mellan <strong>djur</strong> och människa) och där biosäkerhetsprogrammet<br />

ska främja folkhälsan.<br />

Salmonella och d<strong>en</strong> antibiotikaresist<strong>en</strong>ta<br />

stafylokockbakteri<strong>en</strong> MRSA är två exempel<br />

på smittämn<strong>en</strong> där vinsterna för folkhälsan<br />

är särskilt tydlig med ett bra och väl utformat<br />

biosäkerhetsprogram.<br />

Vi kan idag inte bortse från risk<strong>en</strong> att<br />

få in allvarliga sjukdomar i våra sv<strong>en</strong>ska<br />

grisbesättningar. D<strong>en</strong> har ökat med de allt<br />

mer öppna gränserna mot Sverige. PRRS är<br />

<strong>en</strong> sådan sjukdom som ständigt utgör ett<br />

hot mot vår produktion. För några år sedan<br />

kom sjukdom<strong>en</strong> in i landet, m<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />

snabba och effektiva saneringsåtgärder<br />

kunde vi snabbt utrota d<strong>en</strong>. Om vi i framtid<strong>en</strong><br />

ska lyckas att hålla Sverige fritt från<br />

allvarliga sjukdomar krävs att vi har ett gott<br />

smittskydd. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har<br />

tillsammans med andra organisationer som<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurbönders Smittskyddskontroll<br />

m.fl. ökat medvetandet om smittskydd.<br />

Smittskyddet i våra grisbesättningar är bra,<br />

m<strong>en</strong> kan bli bättre.<br />

För att förbättra biosäkerhet<strong>en</strong> krävs<br />

<strong>en</strong> bra nulägesanalys<br />

Under <strong>2011</strong> påbörjades <strong>en</strong> inv<strong>en</strong>tering av<br />

nuvarande smittskydd i sv<strong>en</strong>ska grisbesättningar.<br />

Totalt analyserades 125 grisbesättningar<br />

i landet. Arbetet är avslutat och <strong>en</strong><br />

sammanställning med slutsatser kommer<br />

att pres<strong>en</strong>teras under året.<br />

Betydelsefullt har också varit att ta del<br />

av de erfar<strong>en</strong>heter som finns efter salmonellautbrottet<br />

i Östergötland 2003. Av d<strong>en</strong><br />

anledning<strong>en</strong> har <strong>en</strong> speciell erfar<strong>en</strong>hetsgrupp<br />

bildats där drabbade <strong>djur</strong>ägares synpunkter<br />

tas till vara.<br />

Som ett led i nulägesanalyserna har<br />

smittskyddet inom fjäderfäproduktion<strong>en</strong><br />

samt i våra nordiska grannländer Norge,<br />

Finland och Danmark studerats. Det är viktigt<br />

att ta del av andra länders erfar<strong>en</strong>heter<br />

äv<strong>en</strong> om produktions- och sjukdomspanoramat<br />

kan se annorlunda ut i dessa länder<br />

jämfört med i Sverige.<br />

En sammanställning har också gjorts<br />

gällande vår nuvarande smittskyddsrådgivning<br />

inom <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>.<br />

Mycket information i form av broschyrer,<br />

skyltar mm är framtagna och många kurser<br />

har hållits i olika delar av landet. Äv<strong>en</strong> om<br />

mycket har gjorts finns förbättringsmöjligheter.<br />

Under 2012 kommer programmet att ta<br />

form och under 2013 ska det vara klart att<br />

tas i bruk.<br />

Ökat ansvar på d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde – biosäkerhetsprogrammet<br />

ökar i betydelse<br />

Om vi ska kunna behålla vårt goda hälsoläge<br />

i landet är ett gott smittskydd nödvändigt.<br />

Det biosäkerhetsprogram som ska<br />

utformas måste vara kostnadseffektivt och<br />

ska på ett ändamåls<strong>en</strong>ligt sätt förhindra<br />

att <strong>djur</strong>smitta förs in i besättning<strong>en</strong>, sprids<br />

inom besättning<strong>en</strong> och från d<strong>en</strong>samma.<br />

Ansvaret på att varje <strong>en</strong>skild <strong>djur</strong>ägare<br />

gör vad som är rimligt för att skydda sin<br />

besättning från smitta kommer att öka<br />

framöver. Exakt hur detta kommer att ta sig<br />

i uttryck är inte klart. Ett stalltips är att de<br />

som har <strong>en</strong> bra biosäkerhet för sin besättning<br />

kommer att premieras på olika sätt<br />

medan de med sämre biosäkerhet i kombination<br />

med upp<strong>en</strong>bart riskbete<strong>en</strong>de inte<br />

kommer att premieras på motsvarande sätt.<br />

20<br />

Ansvarig veterinär: Per Beskow, 0935-310 00, per.beskow@svdhv.org, Gunnar Johansson, 013-27 03 90, gunnar.johansson@svdhv.org.<br />

Ansvarig administratör: Lotta Pettersson, 08-725 81 39, lotta.pettersson@svdhv.org.

MRSA - övervakning gris<br />

Ing<strong>en</strong> MRSA<br />

i sv<strong>en</strong>ska avels- och gyltproducerande besättningar<br />

Gunnar Johansson, Linköping<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

arbete med MRSA-provtagning:<br />

• kan vi med mycket hög sannolikhet<br />

säga att sv<strong>en</strong>ska avels- och gyltproducerande<br />

besättningar är fria från MRSA<br />

• har sv<strong>en</strong>sk grisuppfödning nu alla<br />

förutsättningar att bevara d<strong>en</strong>na frihet<br />

• kommer vi att arbeta vidare med<br />

rådgivning om hur MRSA fortsatt kan<br />

hållas utanför sv<strong>en</strong>sk grisuppfödning.<br />

MRSA är <strong>en</strong> hudbakterie som utvecklat motståndskraft<br />

mot flera antibiotika. Grisar som<br />

bär på MRSA blir inte sjuka. Djurskötare, veterinärer<br />

och andra som arbetar med grisar kan<br />

däremot drabbas av svårbehandlade sårinfektioner<br />

om grisarna är bärare av MRSA. I många<br />

grisproducerande länder är MRSA vanligt<br />

medan vi i Sverige <strong>en</strong>dast haft ett känt positivt<br />

fall. <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovåd<strong>en</strong> har under <strong>2011</strong><br />

g<strong>en</strong>omfört <strong>en</strong> kartläggning i samtliga avels- och<br />

gyltproducerande besättningar utan att hitta<br />

MRSA.<br />

MRSA kan ge svårbehandlade infektioner<br />

hos människa<br />

Förkortning<strong>en</strong> MRSA står för ”meticillinresist<strong>en</strong>t<br />

Staphylococcus aureus”. Bakteri<strong>en</strong><br />

tillhör <strong>en</strong> typ av som i huvudsak sprids<br />

g<strong>en</strong>om direktkontakt och är resist<strong>en</strong>t (motståndskraftig)<br />

mot <strong>en</strong> stor och mycket viktig<br />

grupp antibiotika, dit bland annat p<strong>en</strong>icillin<br />

hör. Livsmedel sprider inte MRSA. Tidigare<br />

påvisades MRSA nästan <strong>en</strong>bart hos människor,<br />

m<strong>en</strong> för drygt tio år sedan började<br />

fall av MRSA hos <strong>djur</strong> också rapporteras från<br />

olika länder.<br />

MRSA är i första hand känd som orsak<br />

till svårbehandlade sjukhusspridda infektioner<br />

hos människor. Nu ses dock MRSA i<br />

ökande omfattning också hos människor<br />

utanför sjukvård<strong>en</strong>. Om sv<strong>en</strong>sk grisproduktion<br />

skulle få <strong>en</strong> utbredd spridning av MRSA<br />

(<strong>en</strong> situation som många andra länder har)<br />

ökar risk<strong>en</strong> för att <strong>djur</strong>skötare, veterinärer,<br />

slakteripersonal och andra som kommer i<br />

direktkontakt med smittade grisar ska smittas<br />

av MRSA.<br />

Bland lantbrukets <strong>djur</strong> (grisar, nötkreatur,<br />

fjäderfä) är det vanligaste att <strong>djur</strong><strong>en</strong><br />

bär på MRSA bakteri<strong>en</strong> utan att visa symtom.<br />

I Sverige ska infektion med MRSA<br />

hos <strong>djur</strong> anmälas till länsstyrelse och till<br />

Jordbruksverket.<br />

Frihet från MRSA<br />

i avelspyramid<strong>en</strong>s topp mycket värt<br />

Ett positivt prov av MRSA (<strong>en</strong> slaktgris) hittades<br />

2010 i <strong>en</strong> provtagning på slakterier<br />

som utfördes i anslutning till avblodning<br />

i samband med slakt. Av 191 besättningar<br />

var 1 prov positivt. Kartläggning<strong>en</strong> gjordes<br />

anonymt, vilket var bestämt innan undersökning<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>omfördes.<br />

För att på bästa sätt övervaka MRSA inom<br />

sv<strong>en</strong>sk grisproduktion är det viktigt att<br />

provtagning av MRSA görs i avelspyramid<strong>en</strong>s<br />

topp (avels- och gyltbesättningarna).<br />

Undersökningar i Europa visar ett tydligt<br />

samband mellan liv<strong>djur</strong>sbesättningarnas<br />

MRSA status och besättningarna som köper<br />

från dem.<br />

Test av samtliga avels- och<br />

gyltbesättningar under <strong>2011</strong><br />

Som ett resultat av fyndet 2010 bestämdes<br />

i samråd mellan Jordbruksverket, SVA och<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> att <strong>en</strong> kartläggning<br />

av MRSA i liv<strong>djur</strong>sbesättningar skulle<br />

g<strong>en</strong>omföras. Undersökning<strong>en</strong> gjordes anonymt<br />

och bekostades av Jordbruksverket<br />

medan SVA och <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

gem<strong>en</strong>samt tog fram ett provtagningsschema.<br />

Antalet prover och provtagningsmetod<br />

anpassades för att med hög säkerhet kunna<br />

påstå att det verklig<strong>en</strong> inte finns MRSA i d<strong>en</strong><br />

sv<strong>en</strong>ska avelspyramid<strong>en</strong>s topp i det fall inga<br />

positiva prover påvisas.<br />

Under slutet av höst<strong>en</strong> <strong>2011</strong> provtogs<br />

avels- och gyltbesättningarna av våra<br />

grishälso veterinärer. Omkring 4000 grisar<br />

gnuggades med sterila provsuddar bakom<br />

örat (ev. MRSA-bakterier finns på hud<strong>en</strong>).<br />

Analyserna gjordes på SVA och samtliga var<br />

glädjande nog negativa. Ing<strong>en</strong> MRSA kunde<br />

påvisas och Sverige intar härmed <strong>en</strong> i unik<br />

position bland värld<strong>en</strong>s alla grisproducerande<br />

länder.<br />

Vi kan vårda och bevara vårt goda<br />

MRSA-läge – om vi gör rätt<br />

Från <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong> har vi under<br />

<strong>2011</strong> bidragit till att lägga solida fakta på<br />

bordet som visar att MRSA inte förekommer<br />

eller finns i mycket låg utsträckning i sv<strong>en</strong>ska<br />

avels- och gyltbesättningar. Det mycket<br />

goda utfallet av kartläggning<strong>en</strong> av MRSA<br />

hos sv<strong>en</strong>ska grisar ger oss nu föredömligt<br />

goda förutsättningar för att bevara sv<strong>en</strong>sk<br />

grisuppfödning MRSA-fri. Det tjänar alla på,<br />

inte minst <strong>djur</strong>ägare som arbetar med sina<br />

<strong>djur</strong> varje dag.<br />

Receptet är mycket <strong>en</strong>kelt för att lyckas.<br />

Eftersom MRSA framförallt sprids g<strong>en</strong>om<br />

levande <strong>djur</strong> är <strong>en</strong> kontrollerad livs<strong>djur</strong>shandel<br />

från besättningar som regelbundet<br />

provtas för MRSA <strong>en</strong> av de viktigaste framgångsfaktorerna.<br />

Omvänt kan okontrollerad<br />

import av grisar snabbt spoliera d<strong>en</strong> unika<br />

MRSA-situation vi har idag.<br />

Vår mycket låga förekomst av MRSA<br />

behöver vårdas g<strong>en</strong>om gott smittskydd på<br />

besättningsnivå och med noggranna hygi<strong>en</strong>och<br />

besöksrutiner samt kontrollerad import.<br />

Besöksrutinerna är viktiga eftersom MRSA<br />

också kan spridas till grisarna från smittade<br />

människor. Glöm inte det.<br />

Ansvarig veterinär: B<strong>en</strong>edicta Molander, 046-32 58 82, b<strong>en</strong>edicta.molander@svdhv.org. Ansvarig administratör: Anna-Greta Enström, 0511-250 90,<br />

anna-greta.<strong>en</strong>strom@svdhv.org.<br />

21

PRRS och AD<br />

Provtagningar av både slaktgrisar, <strong>djur</strong><br />

i liv<strong>djur</strong>sproducerande besättningar<br />

och suggpoolsnav<br />

Samtliga liv<strong>djur</strong>sbesättningar och suggpoolsnav<br />

PRRS-testas i fält två gånger per år. Det<br />

är speciellt viktigt att d<strong>en</strong>na görs noggrant<br />

eftersom <strong>djur</strong>flöd<strong>en</strong> från avels- och gyltbesättningarna<br />

samt suggpoolernas nav utgör<br />

<strong>en</strong> särskild risk vid ev<strong>en</strong>tuell smitta.<br />

Förutom kontrollprovtagningar görs ytterligare<br />

PRRS-undersökningar i bruksbesättningar<br />

för där PRRS inte säkert kan uteslutas.<br />

Prover tas äv<strong>en</strong> i samband med slakt<br />

av grisar vid samtliga större slakterier i<br />

Sverige. En administratör inom <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> håller i kontakterna med<br />

slakterierna och proverna tas ut av slakteriets<br />

eg<strong>en</strong> personal. Detta är ett mycket<br />

kostnadseffektivt sätt att samla in prover för<br />

PRRS och AD-övervakning.<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

övervakar PRRS och AD<br />

för kontroll av frihet och snabb upptäckt<br />

G<strong>en</strong>om <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

övervakning av PRRS och AD hos gris:<br />

• kan vi snabbt upptäcka utbrott av<br />

PRRS eller AD<br />

• dokum<strong>en</strong>terar vi löpande att Sverige<br />

är fritt från PRRS och AD<br />

• samlas prover in som vid behov kan<br />

analyseras för andra sjukdomar<br />

• sker informations- och kunskapsförmedlingsinsatser<br />

riktat till <strong>djur</strong>ägare och andra<br />

• upprätthåller vi ett system för provtagning<br />

av gris som kan användas för kartläggning/<br />

smittspårning i utbrottssituationer<br />

(t.ex. PRRS eller mul- och klövsjuka).<br />

Som ett av få länder i värld<strong>en</strong> är Sverige fria<br />

från d<strong>en</strong> förlustbringande och <strong>djur</strong>hälsoförsämrande<br />

grissjukdom<strong>en</strong> PRRS. Efter utbrottet i<br />

Skåne och Halland 2007 bekämpades PRRS effektivt<br />

och Sverige blev åter friförklarat. PRRS är <strong>en</strong><br />

epizootisjukdom där <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

sedan flera år har ansvar för att organisera och<br />

samla in prover liksom för Aujeszky’s sjukdom<br />

(AD) som Sverige g<strong>en</strong>om vårt arbete är fria från<br />

sedan 1996.<br />

Sveriges frihet från PRRS<br />

– 100 % konkurr<strong>en</strong>sfördel<br />

Sommar<strong>en</strong> 2007 påvisades PRRS för första<br />

gång<strong>en</strong> hos sv<strong>en</strong>ska grisar. Upptäckt<strong>en</strong><br />

gjordes inom det dåvarande övervakningsprogrammet.<br />

G<strong>en</strong>om ett resolut ingripande<br />

från stat<strong>en</strong> och <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

i samverkan utrotades PRRS på kort tid.<br />

Utbrottet blev känt fredag<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 5 juli<br />

2007 och redan under helg<strong>en</strong> samma vecka<br />

påbörjade <strong>djur</strong>hälsoveterinärer vid <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong> arbete med provtagning för<br />

att fastställa omfattning<strong>en</strong> av utbrottet.<br />

Uppföljande undersökningar utan att PRRS<br />

påvisats har inneburit att sv<strong>en</strong>sk grisuppfödning<br />

återfått status som PRRS-fritt land och är<br />

så vitt känt det första fallet av lyckat bekämpande<br />

där målsättning<strong>en</strong> är utrotning.<br />

Övervakning<strong>en</strong> av PRRS är viktig för att<br />

snabbt kunna id<strong>en</strong>tifiera ev<strong>en</strong>tuell återintroduktion<br />

och därig<strong>en</strong>om minimera kostnader<br />

för bekämpning. Om PRRS skulle etablera<br />

sig i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska grispopulation<strong>en</strong> visar all<br />

erfar<strong>en</strong>het att stora <strong>djur</strong>hälsoproblem och<br />

medföljande kostnader för produktionsförluster<br />

skulle uppstå.<br />

Idag är frihet<strong>en</strong> från PRRS 100 % konkurr<strong>en</strong>sfördel<br />

mot våra konkurr<strong>en</strong>tländer<br />

eftersom näring<strong>en</strong> vark<strong>en</strong> har kostnader för<br />

förebyggande åtgärder (vaccin) eller kostnader<br />

för produktionsförluster vid förekomst i<br />

besättning<strong>en</strong>.<br />

Aujeszky’s sjukdom (AD) utrotades i<br />

Sverige under 1990-talet g<strong>en</strong>om omfattande<br />

insatser från <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong>s<br />

AD-program. Vi förklarades officiellt fria<br />

från AD 1996.<br />

Både PRRS och AD omfattas av epizootilagstiftning<strong>en</strong><br />

vilket innebär att stat<strong>en</strong> har<br />

ett åtagande för bekämpning och ersättning<br />

för kostnader för bekämpning och produktionsförluster.<br />

Fältövervakning<strong>en</strong> är mer<br />

än bara provtagning<br />

PRRS-övervakning<strong>en</strong> är mer än provtagningar.<br />

I vårt fältarbete är vi uppmärksamma<br />

på t.ex. grisarnas fertilitets- och grisningsresultat.<br />

Om vi ser fler omlöp, kortare dräktighetstid<br />

eller färre levande födda kan det<br />

finnas skäl att misstänka PRRS.<br />

Information om PRRS<br />

Information om smitskydd och sjukdomssymtom<br />

vid PRRS är ständigt aktuellt.<br />

Förmedling av kunskap om smittskyddsregler<br />

måste nå ut till all personal inom<br />

grisuppfödning<strong>en</strong>. Det gäller så väl till <strong>djur</strong>ägare,<br />

<strong>djur</strong>skötare som till transportörer och<br />

hantverkare. Under året har aktuell information<br />

bland annat förmedlats via <strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong><br />

Djurhälsovård<strong>en</strong>s hemsida, broschyrer, brevutskick<br />

till alla anslutna besättningar samt<br />

via slaktgrishälsovård<strong>en</strong>s kvartalsbrev nr 2.<br />

Fortsatt PRRS-frihet för allas bästa<br />

Under <strong>2011</strong> har livliga diskussioner förts<br />

om att importera smågrisar från områd<strong>en</strong><br />

där PRRS förekommer. Stora risker är förknippat<br />

med detta. I dagsläget tar stat<strong>en</strong> ett<br />

stort ansvar för PRRS, bl.a. g<strong>en</strong>om att bevilja<br />

medel för att finansiera övervakning<strong>en</strong>. Om<br />

grisnäring<strong>en</strong> tar risker som innebär att PRRS<br />

introduceras till Sverige kommer stat<strong>en</strong><br />

sannolikt att ta bort PRRS från listan över<br />

epizootisjukdomar. Det skulle innebära att<br />

grisbransch<strong>en</strong> i ett slag tvingas bära samtliga<br />

kostnader för PRRS på eg<strong>en</strong> hand.<br />

Vi har <strong>en</strong> avundsvärd situation i Sverige<br />

som är fria från PRRS. Länder som idag kämpar<br />

med PRRS och där tillgängliga vacciner<br />

är mer eller mindre ineffektiva ger oss ett<br />

gott råd: ”gör allt ni kan för att hålla produktion<strong>en</strong><br />

fri från PRRS”.<br />

22<br />

Ansvarig veterinär: St<strong>en</strong>-Olof Dimander, 08-725 81 37, st<strong>en</strong>-olof.dimander@svdhv.org: Monika Löfstedt, 0511-251 52, monika.lofstedt@svdhv.org.<br />

Ansvarig administratör: Anna-Greta Enström, 0511-250 90, anna-greta.<strong>en</strong>strom@svdhv.org, Marianne Karlsson, 018-16 76 25, marianne.karlsson@svdhv.org.

Kontaktuppgifter<br />

SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN AB<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Kungsäng<strong>en</strong>s gård Hus 6B<br />

753 23 UPPSALA<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Box 164<br />

245 22 STAFFANSTORP<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Valhall Park, Byggnad 54<br />

262 74 ÄNGELHOLM<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Fabriksgatan 22<br />

273 30 TOMELILLA<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

c/o Hushållningssällskapet Sjuhärad<br />

Box 5007<br />

514 05 LÄNGHEM<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Roma Lövsta 1<br />

622 54 Romakloster<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Fällforsselet 2<br />

911 91 VÄNNÄS<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Box 254<br />

311 23 FALKENBERG<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Malmskog<strong>en</strong><br />

582 72 LINKÖPING<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

c/o Sveaverk<strong>en</strong><br />

Box 38<br />

641 21 KATRINEHOLM<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Box 814<br />

391 28 Kalmar<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

532 89 SKARA<br />

<strong>Sv<strong>en</strong>ska</strong> Djurhälsovård<strong>en</strong><br />

Box 786<br />

451 26 UDDEVALLA<br />

www.svdhv.se<br />

23

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!