Ladda ner pdf - Svenska Djurhälsovården

Stora leverflundran hos nötkreatur
Stora leverflundran (Fasciola hepatica) är en
parasit som kan infektera alla betande djur.
Den vuxna flundran lever i gallgångarna
i levern. Gallgångarna blir förtjockade
och förkalkade. Foto Nanna
Kjellingbro.
Flundrorna är cirka 2,5-3,5 cm stora
och platta. De suger blod och kan
leva i upp till tre år. Foto Nanna
Kjellingbro.
Ägg av stora leverflundran. Foto Vidilab.
5 mm
Illustration Lotta Pettersson
Stora leverflundrans förstadier utvecklas i
vissa sötvattensnäckor. De trivs i sanka, översvämmade
marker. Foto Adam Novobilsky.
lEVERfluNDRANS lIVSCYKEl
Stora leverflundran (Fasciola hepatica) är en parasit som kan
infektera alla betande djur. De fullt utvecklade flundrorna lever i
gallgångarna i levern. Stora leverflundrans förstadier utvecklas i
en mellanvärd, i vissa sötvattensnäckor som trivs i sanka delar av
betet och i vattensamlingar. Förekomsten av stora leverflundran
hos svenska nötkreatur har ökat under senare år enligt sjukdomsregistreringen
som görs vid slakt. Infektioner med stora leverflundran
kan orsaka nedsatt tillväxt, sämre fertilitet och sämre
mjölkproduktion hos de drabbade djuren.
Leverflundrans ägg kläcks i vattensamlingar och utvecklas
vidare till larvstadier som tränger in i sötvattensnäckan. I snäckan
utvecklas förstadierna vidare och utskiljs från snäckan och fäster
sig till grässtrån på bete. Nötkreatur smittas då de betar gräs som
innehåller larvstadier som kallas för metacerkarier. Mognadsprocessen
från ägg till smittsamma metacerkarier kan ta från sex veckor
upp till flera månader. Därför infekteras nötkreaturen som tidigast
från mitten av sommaren och under hösten.
Från tarmen letar sig de omogna leverflundrorna via bukhålan
in i levern och borrar sig genom levervävnaden in i gallgångarna.
Vandringen från tarmen till gallgångarna tar upp till åtta veckor.
Det innebär att smitta från mitten av sommaren ger vuxna leverflundror
i gallgångarna först under september månad vilket kan
observeras vid besiktningen på slakteriet.
SjuKDOMSSYMtOM
Symtomen varierar beroende på antalet flundror i levern, djurens
kondition och graden av infektion med andra betesparasiter.
Näringstillstånd, immunförsvar, mineralstatus och hälsostörningar
påverkar sjukdomsbilden. Nötkreatur är generellt inte lika känsliga
för stora leverflundran som får.
Symtom som kan förekomma är nedsatt tillväxt hos slaktdjuren
samt tidig utslagning av dikor på grund av dåligt hull, försämrad
fertilitet eller nedsatt mjölkavkastning. Nedsatt kondition på djuren,
underhull och i grava fall käftgropsödem och/eller blodbrist kan
uppstå.
Den kroniska, smygande sjukdomsbilden är vanligast hos nötkreatur
och en låggradig infektion med leverflundror kan förekomma
utan att den ger några specifika tecken på sjukdom. Djuren insjuknar
vanligtvis under sensommaren eller hösten då leverflundrorna
vandrar i levervävnaden eller ännu senare under året när de väl är
framme i gallgångarna och suger blod. Djuren kan ha leverflundror
av olika utvecklingsstadier och från olika år samtidigt vilket kan
komplicera sjukdomsbilden ytterligare och leda till en försämrad
leverfunktion.
SMIttAN KAN föREBYGGAS GENOM Att:
• Sanka, blöta, översvämmade marker där sötvattesnäckan
trivs undviks eller dräneras.
• Rotera beten vid behov.
• Karantänsbehandla inköpta djur mot stora leverflundran.
DIAGNOS
De stora slakterierna rapporterar förekomst av skador på levrar
orsakade av stora leverflundran på avräkningen till djurägarna (kod
79/80). Det är för närvarande det vanligaste sättet att få vetskap om
att leverflundra förekommer i besättningen.
Undersökning av träckprover för påvisande av ägg från stora
leverflundran kan användas från och med senhösten. Med hjälp av
blod- eller mjölkprov tagna tidigast två till tre veckor efter infektion,
kan antikroppar mot stora leverflundran analyseras. Obduktion är
ett viktigt och enkelt diagnostiskt verktyg.
Obduktion säger mest
om allvarlighetsgraden av
smitta med stora leverflundran.
Innan en eventuell
behandling sätts in
ska de diagnostiska analyserna
noga sammanvägas
med de kliniska
symptomen i en
besättning.
DIAGNOSMEtODER:
Undersökning av träckprover med
mikroskop. Foto SVA.
• Sjukdomsregistrering vid slakt.
• Obduktion.
• Äggräkning via träckprov.
• Blod- eller mjölkprov för bestämning av antikroppar.
Leverflundra neutral.indd 1 2013-02-14 10.47

SVENSKA
DJURHÄLSOVÅRDEN
Behandling
Behandling mot stora leverflundran görs för att förhindra sjukdom
hos smittade djur. För att resultatet av behandlingen ska bli
effektiv krävs kunskap och en genomtänkt strategi.
Innan en behandling övervägs ska
följande frågor ställas:
• Har stora leverflundran konstaterats i besättningen?
• Finns blöta områden, vattendrag eller vattensamlingar
på betet?
• Hur stor andel av de slaktade djuren har registrerats
med kod 79/80 vid sjukdomsregistreringen på slakteriet?
• Har nyinköpta djur avmaskats mot stora leverflundran?
Får Gris Nöt
Stora leverflundran
hos nötkreatur
Behandlingsstrategin bestäms av hur sjukdomsbilden ser ut och
hur högt smittrycket bedöms vara i besättningen. De avmaskningsmedel
som används mot stora leverflundran har olika effekt på olika
utvecklingsstadier av parasiten. Därför har behandlingstidpunkten
betydelse vid val av preparat.
Om behandling mot leverflundrans omogna stadier krävs ska
behandlingen sättas in tidigare under hösten med till exempel triclabendazol
(Fasinex®). Om det räcker med att senare utvecklingsstadier
och vuxna flundror behandlas kan Closantel i kombination
med Ivermektin (Closamectin vet pour-on) användas i stället. Det är
viktigt att notera att effekten av avmaskning, oavsett preparat, aldrig
är hundraprocentigt. Samtliga avmaskningsmedel är receptbelagda.
För att undvika utveckling av resistens mot avmaskningsmedel
är det viktigt att behandlingarna anpassas till behovet i den aktuella
besättningen.
AVMASKNINGSPERIODER
Om avmaskning mot stora leverflundran behövs för att förhindra
sjukdom hos djuren kan avmaskningsperioderna ovan bli aktuella.
Behandlingstidpunkterna ska dock alltid anpassas till syftet i
varje specifik besättning.
Höstavmaskning (figur september–oktober):
avmaskning av djur som har smittats tidigt under betesperioden.
Vinteravmaskning (figur december–januari):
avmaskning av djur som har smittats sent under betesperioden.
OBS! Eftersom forskning pågår kan rekommendationerna för
optimala behandlingstidpunkter komma att revideras.
Om du misstänker sjukdom:
Om det finns anledning att misstänka att stora leverflundran
orsakar sjukdom i besättningen ska du tillsammans med din
veterinär planera och diskutera:
• Sjukdomstecken och lämplig provtagning av djuren.
• Betesplanering för rotation och undvikande av blöta och
sanka områden.
• Behandling: val av avmaskningsmedel, tidpunkt och dosering.
• Behandling av inköpta djur mot stora leverflundran.
• Uppföljning av avmaskningsresultat.
Tack till arbetsgruppen för stora leverflundran från
SLU, SVA och Svenska Djurhälsovården. Ett särskilt tack till
Adam Novobilsky, SLU, för forskningsinsatser.
SVENSKA
DJURHÄLSOVÅRDEN
Svenska Djurhälsovården, Kungsängens gård, 753 23 Uppsala.
Tel 08-725 82 00. www.svdhv.se
www.svdhv.se
Leverflundra neutral.indd 2 2013-02-14 10.47