bryssel

Text: rené sepul
Foto: cici olson
Under de senaste två århundradena har Bryssel genomgått stora förändringar
och sett många nya byggnadsprojekt genomföras. Det mesta av stadens
centrum byggdes om under slutet av 1800-talet när Belgien var världens
näst mest industrialiserade land.
Liberala ledare propagerade för anläggandet av dagens boulevarder och
beslutade att täcka över floden Senne som en gång slingrade sig igenom
stadens hjärta. (Senne finns fortfarande men rinner numera under staden.)
Resultatet blev att Bryssel förlorade mycket av sitt medeltidsarv och sin äldre
charm, medan städer som Brugge och Gent, vilka styrdes av konservativa
katolska politiker, bevarades.
Men bakom den moderna fasaden finns ännu pärlor från ett äldre Bryssel
gömda. Vackra hus och kvarter som ser ut som små byar med lustiga marknader
ligger insprängda mellan mastodontbyggen i stål och glas.
Det bästa med Bryssel i dag är att stadens invånare slutat se EU-kommissionens
närvaro som en invasion. I stället njuter de av att bo i en multikulturell
stad som de gärna delar med sig av. Det verkar som om Bryssel äntligen
vuxit i sin roll som Europas centrum.
Grand Place
Stadsdelar
med tips
Grand Place
Grand Place, som också kallas
världens vackraste torg, är
Bryssels hjärta. Där bedrevs
handeln med siden, spetsar och
diamanter som skapade stadens
rykte. Från och med 1200-
talet uppfördes flera byggnader
som representerar skråväsendet.
Stadshuset blev färdigt på
1400-talet. 1695 förstördes
Grand Place av en eldsvåda,
förorsakad av franska bomber.
Stadshuset och ytterligare två
byggnader klarade sig undan
flammorna. Hantverksgillena,
som finansierade torgets återuppbyggnad,
insisterade på en
enhetlig arkitektur och valde
stilen flamländsk renässans.
Varje gille hade sitt eget hus.
Bagarhuset, där brasseriet Le
Roy d’Espagne finns i dag, vittnar
om bagarnas framgång. I
samma arkitektoniska länga ser
man tyghandlarnas hus som
pryds av en räv och båtbyggarnas
hus vars pediment har formen
av en 1600-talsfregatt.
Omkring Grand Place finns
ett antal små museer som väl
mest kan intressera amatörer i
respektive ämne. I La Maison
de Roi finns Musée de la Ville
de Bruxelles (Bryssels stadsmuseum).
Choklad- och kakaomuseet
gömmer sig bredvid
restaurangen T’Kelderke. Bryssels
vackraste barer ligger runt
torget. Terrasserna till barerna
Le Roy d’Espagne, Le Cygne
och La Roue d’Or är oundvikliga
för den som vill avnjuta en
belgisk öl. Enda nackdelen är
att det, förutom på söndagar, är
mycket sällsynt med äkta Brysselbor
i kvarteret.
Manneken Pis
Adress: hörnet av Rue du Chêne
och Rue de l’Etuve
Om man tar Rue Charles Buls,
bredvid stadshuset, kan man
röra vid armen på bronsskulpturen
Everard T’Serclaes, en Brysselhjälte
som mördades på
1300-talet. Smekningen anses
bringa lycka och evig kärlek.
Gatan leder också fram till Manneken
Pis, stadssymbolen som
ingen säkert vet ursprunget till.
Den lilla statyn är daterad 1619.
En legend berättar hur en liten
pojke från kvarteret släckte en
stor eldsvåda genom att kissa på
elden. En annan hävdar att det
handlar om en adlig pojke som
ertappades med att urinera på
gatan. Det är i princip omöjligt
att fotografera den lilla statyn
utan att få med minst tre japaner
på bilden. När Bryssel får viktigt
besök, till exempel det svenska
kungaparet, får Manneken Pis en
passande kostym. Han äger i dag
ungefär fem hundra kostymer
som kan beskådas i La Maison du
Roi på Grand Place. Den lokala
favoriten är en gul t-shirt som
han har på sig varje gång en belgare
ligger i täten i cykelloppet
Tour de France.
L’Ilot Sacré
Kvarteret runt la Grand Place
kallas L’Ilot Sacré och har lyckats
bevara en viss arkitektonisk
autencitet. Som gatunamnen
låter påskina var de reserverade
för olika yrken. Den mest kända
är Rue des Boucher (Slaktargatan).
I dag är gatan ett riktigt
turiststråk. Restaurangerna som
kantar gatan, liksom de på Rue
des Lombards, är veritabla turistfällor
och bör undvikas (om
man nu inte vill bli tilltalad på
bruten svenska). Till och med
den berömda restaurangen
Chez Léon, som länge ansågs
vara en traditionsbevarare inom
det belgiska köket har tappat
det mesta av sin genuinitet.
Galeries Saint Hubert
Ett stenkast från Grand Place
ligger Galeries Saint Hubert,
som invigdes av Leopold I år
1847. Med sin ovanliga elegans
(nyrenässans) var det Europas
första shoppinggalleria. Lyxbutiker,
två teatrar och stadens
två bästa bokhandlar trängs
med kaféer och restauranger.
Den som är intresserad av
konstgallerier och böcker ska
absolut besöka Galerie Bothier.
Det byggdes 1848, ritat av samma
arkitekt och ligger på granngatan,
Rue de la Madeleine 55.
Théatre Royal de Toone
Hit går man för att ta sig en öl
och möjligen titta på marionettterna.
En del föreställningar är
på engelska eller tyska. I kvarteret
ligger brasserier och restauranger
vars atmosfär knappt
har ändrats. Teatern Toone är
en folkloristisk skattkista som
fungerar som pub på dagtid
och marionetteater på kvällarna.
Man ger till exempel skämtsamma
versioner av Carmen och
De tre musketörerna på grov
Brysseldialekt. Toone öppnades
redan 1830. I början av 1800-talet
hade alla teatrar stängts av
de holländska ockupanterna på
grund av allt för mycket farlig
politisk satir. Marionetteater på
barer blev ett sätt att fortsätta
spridningen av satiren.
Adress: Impasse de Schuddeveldgang
6 (intill Petite Rue
RES mars 2005
RES mars 2005