StrÃ¥lsÃ¤kert, nr 2-3, 2011 - StrÃ¥lsÃ¤kerhetsmyndigheten

NUMMER 2–3 ÅR 2011 • ÅRGÅNG 2 

4000 

SKOLOR INFORMERAS 

OM RISKER MED LASERSÅ FUNGERAR 

Solexpert Johan Gulliksson: 

”SOLVANOR LEDER 

TILL ATT FLER FÅR 

HUDCANCER” 

ETT HAVERIFILTER 

TEMA JAPAN 

Olyckan i Fukushima 

är långtifrån över 

Dags att mäta radon 

i inomhusluften 

” Det kan vara svårt att se 

skillnad på farliga och ofarliga 

laserpekare.” PERNILLA ANDERSSON, UTREDARE 

CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd 1 2011-09-15 11.05

LEDARE ANN-LOUISE EKSBORG 

Kärnkraftsolyckan i Japan påverkar 

svenskt säkerhetsarbete 

Kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima den 11 mars skakade hela världen. 

Den tsunamivåg som slog in över kärnkraftverket var flera meter 

högre än vad man hade räknat med när man byggde verket. Elen slogs 

ut och härdsmältor uppstod. Kan naturkatastrofer få den konsekvensen 

även i Sverige? 

Redan den 22 mars kontaktade Strålsäkerhetsmyndigheten den svenska 

kärnkraftsindustrin för att de skulle börja dra lärdom av den japanska 

olyckan. På EU-nivå enades sedan ministrarna om att kärntekniska anläggningar 

inom EU ska stresstestas. Vad händer om ett kärnkraftverk drabbas av 

en naturkatastrof med större konsekvenser än vad man räknat med när man 

byggde verket? Vilken beredskap har man om eltillförseln försvinner under 

en längre tid? 

Resultaten från stresstesterna ska redovisas vid årsskiftet, och sedan 

börjar arbetet med att komma till rätta med eventuella brister. Olyckan i 

Fukushima kommer att prägla arbetet med kärnkraftssäkerhet i Sverige, och 

världen, under många år framöver. 

Det här numret av Strålsäkert skulle ha kommit ut under våren, men kärnkraftsolyckan 

tog så mycket resurser i anspråk att vi har fått planera om vår 

verksamhet. Nu har du i stället ett dubbelnummer framför dig, med fokus på 

olyckan – men som också lyfter fram strålsäkerheten inom sjukvården. 

I takt med att tekniken har utvecklats och vi kan använda strålning till än 

mer förfinade undersökningar, diagnoser och behandlingar har stråldoserna 

till patienterna ökat. Myndigheten möter i höst ledningarna för landstingen 

inom ramen för Sveriges kommuner och landsting för att diskutera det 

samlade strålsäkerhetsläget inom vården. Säkerhetsmedvetandet måste genomsyra 

hela organisationen, från den högsta ledningen till dem som möter 

patienterna. 

Trevlig läsning! 

Ann-Louise Eksborg 

Generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten 

Ansvarig utgivare Anneli Hällgren Redaktör Ina Bergström ISSN 2000-7450 

Redaktionskommitté för nummer 2–3 Nils Addo, Lars Bennemo, Peter Björk, Johan Gulliksson, Lars Hildingsson, 

Lena Hyrke, Anna Lundborg, Leif Moberg, Lena Sonnerfelt, Petra Sjöström, Lars van Dassen, Heléne Wijk. 

Produktion Intellecta Publicisterna Omslagsfoto Kim Kyung-Hoon / Scanpix 

Strålsäkert ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten och informerar om myndighetens frågor. Tidningen kommer ut 

med fyra nummer per år och kan också läsas på vår webbplats, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. 

Upplaga 9000 ex Tryck Elanders Sverige AB, 2011 

Tidningen kan beställas i alternativa format som till exempel punktskrift eller daisy-format. 

Skicka e-post till registrator@ssm.se om du vill ha tidningen i ett alternativt format. 

341 

123 

SKICKA E-POST TILL 

stralsakert@ssm.se 

OM DU VILL PRENUMERERA! 

2 


FOTO: MIKAEL SJÖBERG / SCANPIX 

De svenska kärnkraftverken 

ska stresstestas 

Samtliga EU-länder ska göra en samlad 

risk- och säkerhetsbedömning av sina 

kärnkraftverk, så kallade stresstester. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska granska 

kärnkraftsindustrins analyser och 

lämna en svensk rapport till EU vid 

årsskiftet. 

Precis som man tidigare dragit lärdomar 

från kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl och 

Three Mile Island (Harrisburg) måste 

världens kärnkraftsnationer dra lärdomar 

från olyckan i Fukushima. På EU:s ministerråd 

kom man därför överens om att alla 

EU-länder ska göra en översyn av säkerheten 

vid de europeiska kärnkraftverken, så 

kallade stresstester. 

– De svenska kärnkraftverken gör redan 

säkerhetsredovisningar där de beskriver 

hur säkerheten är uppbyggd på anläggningarna 

och analyser av vad som händer 

vid en eventuell störning. Men det man 

vill med stresstesterna är att analysera hur 

kärnkraftverken fungerar när det inträffar 

händelser som de inte är konstruerade för, 

säger Jan Hanberg som är enhetschef på 

Strålsäkerhetsmyndigheten och projektledare 

för arbetet med stresstesterna. 

Det är kärnkraftsindustrin som ska 

genomföra stresstesterna. Därefter ska 

Strålsäkerhetsmyndigheten granska deras 

analyser och sammanställa den nationella 

rapporten. 

– Men stresstesterna handlar förstås 

inte om att praktiskt testa vad som händer 

om det blir ett elbortfall eller en jordbävning. 

Det handlar i stället om att analysera 

de här händelserna i teorin, säger Jan 

Hanberg. 

Kärnkraftverken är redan konstruerade 

för att tåla osannolika händelser, men nu 

handlar det om att studera vad som händer 

vid ännu värre händelser, till exempel kraftigare 

jordbävningar och större översvämningar 

än vad man tidigare räknat med. 

– För att försäkra sig om att anläggningarna 

stressas tillräckligt hårt, ska 

analyserna belysa vad som händer vid ett 

totalt elbortfall eller om kylningen slutar 

att fungera, helt oberoende av vad som 

orsakat felet, säger Jan Hanberg 

– Men det är viktigt att inte enbart 

fokusera på det inledande förloppet vid 

olika typer av extrema händelser. 

Kärnkraftsindustrin ska också analysera 

hur väl organisationerna klarar den fortsatta 

hanteringen av en olycka. Stresstesterna 

handlar alltså om att undersöka hur 

kärnkraftverkens haveriberedskap fungerar 

när det händer en riktigt stor katastrof 

där flera reaktorer slås ut samtidigt och då 

även omgivningarna runt kärnkraftverken 

förstörts, exempelvis vägar och samhällen. 

– Det är viktigt att titta på vilka möjligheter 

organisationen har att jobba under 

så mycket svåra förhållanden, säger Jan 

Hanberg. 

Den 31 december i år ska Strålsäkerhetsmyndigheten 

lämna en nationell 

slutrapport till EU-kommissionen. 

Malin Nääs 

Fakta 

Arbetet med stresstesterna är 

indelat i fem områden: 

• Jordbävning 

• Översvämning 

• Totalt elbortfall 

• Kylningen slutar att fungera 

• Haverihantering 

Inom vart och ett av dessa 

områden ska tillståndshavarna 

analysera vad som händer om 

händelseförloppen blir allvarligare 

än vad anläggningarna 

är konstruerade för att tåla. 

Den svenska regeringen 

har gett Strålsäkerhetsmyndigheten 

i uppdrag att göra 

en samlad redovisning av 

de stresstester som görs vid 

de svenska anläggningarna. 

Utöver kraven från EU har 

Sverige beslutat att även 

det centrala mellanlagret för 

använt kärnbränsle (CLAB) ska 

stresstestas. 

Den 15 september ska 

Strålsäkerhetsmyndigheten 

redovisa en nationell lägesbeskrivning 

för EU och den 31 

december ska den nationella 

slutrapporten vara klar. 

Därefter ska en speciellt 

tillsatt grupp med internationella 

experter, ett så kallat 

peer review team, granska 

ländernas rapporter. 

STRÅLSÄKERT #2–3 2011 3 


Fråga experterna! 

Fråga oss vad du vill om strålning! Skicka din fråga till registrator[at]ssm.se 

Vill du veta mer kan du läsa på vår webb, www.stralsakerhetsmyndigheten.se 

VAD ÄR SNABBSTOPP? 

SVAR: Vid normal drift kan personalen 

i kärnkraftverkets kontrollrum med 

hjälp av styrstavar som förs in i reaktorhärden 

minska effekten i reaktorn. 

Styrstavarna innehåller grundämnet 

bor som fångar upp neutroner från 

kärnreaktionerna i härden och hindrar 

fortsatt kärnklyvning. Vid ett snabbstopp 

förs styrstavarna automatiskt in 

helt i reaktorhärden på mindre än 5 

sekunder. All kärnklyvning upphör 

omedelbart men resteffekt kvarstår att 

omhänderta. 

Klas Idehaag, inspektör, 

enheten för drift och strålskydd 

VAD ÄR RESTEFFEKT? 

SVAR: Värme frigörs i reaktorns härd 

då uranatomer klyvs i en kedjereaktion. 

Även de klyvningsprodukter som bildas 

vid klyvningen avger värme då de är 

radioaktiva och sönderfaller. Att stoppa 

reaktorn innebär att stoppa kedjereaktionen, 

som exempelvis vid snabbstopp. 

Trots att kedjereaktionen avbryts 

och inga nya klyvningsprodukter 

bildas utvecklas fortfarande värme på 

grund av de klyvningsprodukter som 

redan finns i härden. Denna värme 

kallas för resteffekt och innebär att 

reaktorn måste kylas trots att den är 

stoppad. 

Klas Idehaag, inspektör, 

enheten för drift och strålskydd 

ÄR SVENSKA KÄRNKRAFTVERK 

SÄKRA UR JORDBÄVNINGS- 

SYNPUNKT? 

SVAR: Två av de svenska kärnkraftsreaktorerna, 

Forsmark 3 och Oskarshamn 

3, konstruerades för att motstå 

belastningar som kan uppkomma vid 

jordbävningar. För övriga anläggningar 

har tillståndshavarna, som har ansvaret 

för kärnkraftverken, successivt gjort 

förstärkningsåtgärder för att klara av 

den typ av jordbävningar som kan 

förekomma på våra breddgrader. 

Strålsäkerhetsmyndighetens krav på 

den tålighet som kärnkraftreaktorerna 

ska ha när det gäller jordbävningar 

skärptes 2005. Sedan dess genomför 

kärnkraftverken ytterligare åtgärder för 

att förstärka anläggningarna. 

Lars Bennemo, utredare, 

enheten för systemteknik 

VARFÖR FINNS DET 

PLUTONIUM I KÄRNKRAFTS- 

REAKTORER? 

SVAR: Plutonium är klyvbart och 

bildas vid kärnreaktioner i en kärnreaktor. 

Det finns i allt använt kärnbränsle. 

Uranbränsle innehåller drygt 

95 procent uran-238 och knappt 5 

procent uran-235. Det finns en bränsletyp 

där man återanvänder kvarvarande 

plutonium från använt bränsle, MOXbränsle. 

Detta bränsle innehåller 

plutonium redan då det stoppas i 

reaktorn. 

Jan In de Betou, utredare, 

enheten för reaktorteknik 

VI MÄTTE RADONHALTEN 

FÖR FEM ÅR SEDAN, BÖR VI 

MÄTA PÅ NYTT? 

SVAR: Radon bör mätas innan ett nytt 

hus tas i bruk, om det är mer än tio år 

sedan förra mätningen eller om omfattande 

renoveringar, om- eller tillbyggnader 

utförts. Exempel på omfattande 

renoveringar är stambyte, nya rörgenomföringar 

genom grunden för VVS, 

elektricitet, fjärrvärme, fiber etc. Anledningen 

till att man bör mäta minst 

var tionde år är att förutsättningarna 

för huset kan ha ändrats, det kan till 

exempel ha uppkommit sprickor i grunden. 

Emil Bengtsson, utredare, 

enheten för miljöövervakning 

VARFÖR BLIR MAT 

RADIOAKTIV? 

SVAR: Frukt och grönsaker kan 

förorenas med radioaktiva ämnen via 

luften eller nederbörden. På längre sikt 

kan grödorna också ta upp de radioaktiva 

ämnen som hamnat i jorden. 

Radioaktiva ämnen i grödor förs sedan 

vidare till djur som äter dessa grödor 

och man kan hitta radioaktiva ämnen i 

såväl kött som mjölk. När det sker ett 

utsläpp av radioaktiva ämnen ska djur 

hållas inomhus och utfodras med rent 

foder för att undvika att kött och mjölk 

förorenas. Mat som är försluten, exempelvis 

konserver eller plastförpackningar, 

kan inte förorenas av radioaktiva 

ämnen. 

Pål Andersson, utredare, 

enheten för miljöövervakning 

VAD MENAS MED RADIO- 

AKTIVT UTSLÄPP OCH 

RADIOAKTIVT NEDFALL? 

SVAR: Med ”radioaktivt utsläpp” avses 

i de flesta fall ”utsläpp av radioaktiva 

ämnen” som bättre beskriver innebörden. 

Inom vissa verksamheter och 

anläggningar, exempelvis kärnkraftverken, 

finns radioaktiva ämnen som vid 

en olycka kan frigöras och spridas till 

omgivningen. Ämnena kan sedan falla 

till marken och det är detta nedfall av 

radioaktiva ämnen som lite slarvigt 

kallas ”radioaktivt nedfall”. 

Simon Karlsson, utredare, 

enheten för beredskap 

4 


I ett kärnkraftverk finns 

flera säkerhetsbarriärer 

Mellan de radioaktiva ämnena i bränslet och omgivningen finns flera barriärer av stål och 

betong. Barriärerna ska hindra att radioaktiva ämnen läcker ut, även om en allvarlig olycka 

skulle inträffa. Om en barriär inte fungerar ska nästa ta vid. I kärnkraftverket finns flera 

säkerhetssystem som kan fungera oberoende av varandra och som har till uppgift att 

skydda barriärerna. Säkerhetssystemen och barriärerna är konstruerade så att de ska 

skydda under normal drift och vid en olycka. 

1 

Den Första barriären 

är själva bränslet, urandioxiden, 

som inte är vattenlöslig 

och har en smältpunkt på 

2 800 grader Celsius. 

1 

1 

2 

2 

2 

Den Andra barriären 

är bränslets kapslingsrör av 

metall (legeringen zirkaloy). 

5 4 3 

3 

Den Tredje barriären 

är reaktortanken som består av 

15–20 cm tjockt stål. 

4 

Den Fjärde barriären 

är reaktorinneslutningen som 

är byggd av metertjock 

betong och gastät plåt. Till 

denna barriär räknas också det 

utsläppsfilter som skyddar 

inneslutningen från för högt 

tryck och begränsar utsläpp av 

radioaktiva ämnen till omgivningen 

vid extrema olyckor. 

5 

Femte barriären 

Reaktorbyggnaden kan i flera 

fall fungera som en femte 

barriär. 

FAKTA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN. GRAFIK: SOLVEIG HELLMARK 



TEMA JAPAN 

Fukushima 

sex månader senare 

Drygt ett halvår har gått sedan den 11 mars då en jordbävning och efterföljande 

tsunami drabbade Japan och ledde till den största kärnkrafts olyckan sedan olyckan 

i Tjernobyl 1986. I dag är läget vid kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi förhållandevis 

stabilt och det finns ingen överhängande risk för snabba försämringar. Men olyckan 

har lett till att vardagen för många japaner drastiskt har förändrats för lång tid framåt. 

En kock kontrollerar 

strålnivån i skaldjur. 

FOTO: YM YIK / SCANPIX 

Det blir naturligt att jämföra 

kärnkraftsolyckan i 

Fukushima med olyckan i 

Tjernobyl som inträffade 

för 25 år sedan. Japanska myndigheter 

har uppskattat utsläppet av 

radioaktiva ämnen till atmosfären 

från Fukushima Dai-ichi till cirka 15 

procent av utsläppet från Tjernobyl. 

I takt med att kunskapen om olyckan 

ökar kan dock denna uppskattning 

komma att ändras. Det största 

nedfallet av radioaktiva ämnen 

skedde nordväst om Fukushima 

Dai-ichi, troligen i samband med 

nederbörd. 

– I samband med nederbörd 

tvättas radioaktiva partiklar ur det 

radioaktiva molnet när det passerar 

och hamnar på marken, säger Jan 

Johansson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. 

På kartan på nästa sida visas den 

totala beläggningen av cesium 134 

(Cs-134) och cesium 137 (Cs-137) på 

marken, som i delar av evakueringszonen 

överstiger 3000 kilobecquerel 

per kvadratmeter (kBq/m 2 ). Detta 

kan jämföras med det radioaktiva 

nedfallet i Sverige efter Tjernobylolyckan 

som i de värst drabbade 

områdena kring Gävle var cirka 160 

kBq/m 2 av Cs-134 och Cs-137. 

Den extra markbeläggningen i 

Sverige efter kärnkraftsolyckan i 

Fukushima är så liten att den vid 

mätningar inte urskiljer sig från 

existerande radioaktivt nedfall efter 

provsprängningar av kärnvapen och 

kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. 

För att kyla bränslet vid anläggningen 

har det krävts stora mängder 

vatten och en del av detta vatten 

har sedan läckt ut i havet. Vid ett 

tillfälle har företaget TEPCO, som 

driver anläggningen, varit tvungna 

att avsiktligt dumpa förorenat vatten 

i havet för att få plats att lagra 

det ännu mer förorenade kylvattnet. 

– Det innebär ett lokalt problem 

i sedimentet och de radioaktiva 

ämnena kan gå över i växtlighet, fisk 

och andra djur. När utsläppen sker 

i havet blir dock utspädningen stor 

och problemen på längre avstånd 

blir förhållandevis små, säger Simon 

Karlsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Evakuerade zoner 

I dag är området ut till 20 kilometer 

från kärnkraftverket en förbjuden 

zon där endast personer med särskilt 

tillstånd får vistas. 

Utöver den zonen har ett område 

upp till cirka 50 kilometer nordväst 

om kärnkraftverket evakuerats. I 

dessa områden kan strålningsdosen 

från markbeläggningen under ett 

år överstiga 20 millisievert (mSv). 

Det är det gränsvärde som japanska 

myndigheter i ett första skede 

har satt för att minimera risken för 

långsiktiga strålskador hos befolkningen. 

Efterhand har också mindre 

6 STRÅLSÄKERT #2–3 2011 


områden där strålningsdosen från 

markbeläggningen under ett år kan 

överstiga 20 mSv upptäckts utanför 

ovan nämnda zoner. Även i dessa 

områden har invånarna evakuerats. 

Japanska myndigheter arbetar dock 

mycket aktivt med saneringsåtgärder 

för att de miljöer som människor 

vistas i ska ge lägre årsdoser än 

20 mSv. I skrivande stund bedömer 

de japanska myndigheterna att 

läget vid kraftverket är så stabilt att 

rekommendationen om inomhusvistelse 

som gällt inom en 30-kilometerszon 

snart kan tas bort. 

Japanska myndigheter strävar 

efter att de evakuerade ska kunna 

flytta tillbaka till sina hem. För det 

krävs antingen att radioaktiviteten 

klingar av, vilket tar lång tid, eller 

att radioaktiviteten flyttas runt 

naturligt, något den gör vid exempelvis 

kraftigt regnväder. Ett tredje 

alternativ är olika insatser för att 

sanera området. 

– Japanska myndigheter har 

inlett omfattade saneringsåtgärder 

i de evakuerade områdena och det 

gäller speciellt miljöer för barn, som 

exempelvis skolgårdar. Men det är 

oklart om det blir möjligt att flytta 

tillbaka till alla områden. Vi får 

vänta och se, säger Jan Johansson. 

Stråldoser beräknas 

Myndigheterna arbetar också med 

att ta reda på hur stora stråldoser 

invånarna i prefekturen Fukushima 

utsatts för. Under sökningarna 

Beslut om evakuering och inomhusvistelse 

• 11 mars. Evakuering ut till 2 

kilometer från kärnkraftverket. 

Utökades inom kort till evakuering 

ut till 3 kilometer från kärnkraftverket 

och inomhusvistelse 

mellan 3 och 10 kilometer från 

kärnkraftverket. 

• 12 mars. Evakuering ut till 10 

kilometer från kärnkraftverket. 

Utökades senare på dagen ut till 

20 kilometer från kärnkraftverket. 

• 15 mars. Inomhusvistelse mellan 

20 och 30 kilometer från kärnkraftverket. 

• 25 mars. Frivillig evakuering 

mellan 20 och 30 kilometer från 

kärnkraftverket. 

består bland annat av en enkät för 

att ta reda på var respektive person 

befunnit sig och vad de ätit den 

närmaste tiden efter den 11 mars. 

Svaren ska kombineras med mätningar 

och beräkningar av spridningen 

av radioaktiva ämnen från 

olyckan. Sammantaget ska detta 

ge en uppskattning av den totala 

dosen till invånarna i prefekturen 

Fukushima. 

– Människor är naturligtvis oroliga 

och har behov av att få information 

om vilka stråldoser de kan ha 

fått, säger Simon Karlsson. 

Kontrollmätningar på livsmedel 

Dricksvatten och mat som produceras 

i områden som drabbats av 

nedfall från Fukushima Dai-ichi kan 

innehålla höga halter av radioaktiva 

ämnen. Därför har de japanska myndigheterna 

inrättat ett omfattande 

kontrollprogram kring livsmedel. 

I det tidiga skedet efter olyckan 

gällde det i första hand dricksvatten, 

mjölk och andra mejeriprodukter 

samt olika typer av bladgrönsaker. 

I ett senare skede har till 

exempel förorenade teblad och kött 

från biffkor som ätit förorenat foder, 

också på större avstånd från Fukushima, 

upptäckts. Under hösten 

förbereder sig nu flera prefekturer 

för att mäta på årets risskörd. 

– Kontrollmätningar på livsmedel 

kommer att krävas under lång tid 

framöver, säger Jan Johansson. 

David Persson 

• 22 april. Förbud att visats inom 

en zon på 20 kilometer från kärnkraftverket. 

Dessutom inrättas 

två nya zoner. En zon där invånare 

ska evakueras inom en månad 

och en zon där invånare kan vistas 

inomhus, men vara beredda 

på att evakuera om situationen 

på kärnkraftverket förvärras (se 

karta). 

• 16 juni. En policy för områden 

med förhållandevis höga nivåer 

av strålning utanför ovan nämnda 

zoner inrättas. I dessa områden 

ska evakuering övervägas. 

Zoner för evakuering 

Hirata 

Kawamata 

Ono 

Koriyama 

Sukagawa 

Ishikawa 

Tamura 

Iitate 

Katsurao 

Kawauchi 

Namie 

Planerad evakueringszon 

Förberedelsezon för evakuering vid kris 

Fukushima 

Motoiya 

Nihonmatsu 

Shiroishi 

Iitate 

Kawamata 

Hirata 

Tamura 

Ono 

Furudono 

Kakuda 

Marumori 

Iitate 

Katsurao 

Minamisoma 

Futaba 

Okuma 

Kawauchi 

Iwaki 

Kitaibaraki 

Tomioka 

Naraha 

Hirono 

Shinchi 

Soma 

Minamisoma 

Namie 

20 km 

30 km 

Fukushima 

Dai-ichi 

Fukushima 

Dai-ini 

Markbeläggning av Cs-134 och Cs-137 

20 km 

Futaba 

Fukushima 

Okuma Dai-ichi 

Tomioka 

Naraha 

Hirono 

80 km 

60 km 

30 km 

Fukushima 

Dai-ini 

Radioaktiv markbeläggning 

av Cs-134 och Cs-137 

2 (kBq/m ) 

3 000< 

1 000 – 3 000 

600 – 1 000 

300 – 600 

100 – 300 

< 100 

Inga mätningar 

redovisade 



TEMA JAPAN 

FOTO: KIICHIRO SATO / SCANPIX 

FOTO: MILAN KUBIC / SCANPIX 

Kan det hända i Sverige? 

Naturkatastrofer kan leda till kärnkraftsolyckor, som i Japan i våras. Också Sverige 

kan drabbas av naturkatastrofer, även om 14 meter höga tsunamivågor inte uppstår 

i vår del av världen. Hur står de svenska kärnkraftverken emot naturens krafter? 

Kärnkraftsolyckan i Fukushima 

var resultatet av en rad omständigheter 

– som så ofta är fallet 

när olyckor inträffar. Verket var 

konstruerat för att klara jordbävningar 

upp till 8,2 på Richterskalan. Det var också 

byggt för att klara tsunamier på upp till 

5,7 meter. När detta skrivs vet vi ännu inte 

vilka skador som orsakades av den kraftiga 

jordbävningen – 9 på Richterskalan – och 

vilka skador den 14 meter höga tsunamivågen 

gav upphov till. 

Jordbävningen ledde till att verket 

automatstoppades och att den ordinarie 

strömförsörjningen slogs ut. Nödkylningssystemen, 

som drivs av dieselgeneratorer, 

startade men slogs sedan ut av tsunamin. 

Reaktorhärden stod då utan kylning och 

temperaturen steg. 

Kan kylsystemen slås ut även vid svenska 

kärnkraftverk? Vi har ju också jordbävningar, 

om än mycket små. Även tsunamier 

kan förekomma på våra breddgrader, men 

de geologiska förutsättningarna för riktigt 

stora vågor finns inte här. Men det finns 

andra extrema väder och andra naturkatastrofer. 

Kraftiga stormar, sträng kyla 

och ihållande regn är faktorer som kan ha 

betydelse för svenska kärnkraftverk. 

Den viktigaste skillnaden mellan svenska 

och japanska kokvattenreaktorer är att de 

svenska har utrustning som vid en olycka 

kan minska trycket i reaktorinneslutningen 

och låta gaserna gå igenom ett haverifilter, 

se grafiken på sidan 15. Om en svensk 

kokvattenreaktor drabbas av en härdsmälta 

som smälter igenom tanken hamnar den 

heta härden i stora mängder vatten som 

kyler den. Samtidigt värms vattnet upp och 

ångan leds till haverifiltret. 

Haverifilter är placerade i anslutning till 

kärnkraftverken. Byggnaderna rymmer cirka 

150 kubikmeter vatten (som jämförelse 

rymmer ett badkar 0,5 kubikmeter vatten). 

Från reaktorinneslutningen leder ett rör 

till filtret. Om trycket stiger i inneslutningen 

till följd av en plötslig värmeutveckling 

med mycket ånga öppnas ett sprängbleck 

och ångan pressas igenom röret och ner 

till vattnet i haverifiltret. Ångan bubblar 

ut i vattnet och de radioaktiva ämnena 

från inneslutningen hamnar i vattnet och 

stannar där. Ångan som har släppts ut från 

inneslutningen innehåller radioaktiva ämnen 

samt andra gaser. Gaserna stiger mot 

vattenytan och passerar sedan via filtrets 

skorsten till fria luften. Endast 0,1 procent 

av de radioaktiva ämnena i reaktorinneslutningen 

skulle släppas ut. 

Haverifiltret med tillhörande utrustning 

är konstruerat med egen oberoende hjälpkraft 

för att fungera ifall den gemensamma 

kraftförsörjningen slås ut. Även svenska 

tryckvattenreaktorer har kompletterats 

med utrustning för att klara att reaktorhärden 

smälter igenom tanken och hamnar 

på inneslutningens botten. 

Ina Bergström 

ILLUSTRATION: SOLVEIG HELLMARK 



FOTO: MILAN KUBIC / SCANPIX 

Radioaktivitet från Japan 

– mätbar i små mängder i Sverige 

ILLUSTRATION: SOLVEIG HELLMARK 

På sex mätstationer runt om i Sverige tas det prover veckovis på mängden 

radioaktiva ämnen i luften. Tekniken har använts sedan slutet av 1950-talet. När 

kärnkraftsolyckan inträffade i Japan intensifierade Strålsäkerhetsmyndigheten 

och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) mätningarna för att snabbare kunna 

kartlägga effekterna i Sverige. 

Den 12 mars stod det klart att 

olyckan i Fukushima Dai-ichi 

hade lett till utsläpp. Nio dygn 

senare fick Strålsäkerhetsmyndigheten 

indikationer på att radioaktiva 

ämnen hade kommit till Sverige. 

– Redan innan luften med radioaktiva 

ämnen från Japan nådde Sverige visste vi 

att halterna skulle vara mycket låga och 

inte innebära några risker för vare sig 

människor eller miljö, säger Karin Lindh, 

utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. 

– Vi började mäta dygnsvis för att snabbare 

kunna följa upp våra prognoser och 

kartlägga hur olyckan påverkade Sverige. 

Det fanns också ett stort intresse från 

medierna och allmänheten att få veta vilka 

mängder av radioaktiva ämnen som hade 

nått Sverige, säger Karin Lindh. 

Jod-131 först uppmätt i Norrland 

Det var luftfilterstationerna i Umeå och 

Kiruna som först mätte upp halter av det 

radioaktiva ämnet jod-131. 

Ett dygn senare hade jod- 

131 även mätts upp vid 

de andra fyra stationerna 

i Gävle, Ljungbyhed, 

Stockholm och Visby. 

Samtidigt började en 

del mätstationer att registrera halter av 

cesium-134 och cesium-137. 

– Våra beräkningar indikerade att 

mängden radioaktiva ämnen som mest 

skulle ge stråldos på 0,0001 millisievert, 

säger Robert Finck, också han utredare vid 

myndigheten. 

Nedfallet över Sverige 

För att ta reda på vilka radioaktiva ämnen 

som hamnade på marken, och därmed 

stannar kvar här, kompletterade myndigheten 

luftfiltermätningarna med nedfallsmätningar 

och med provtagningar på gräs. 

– De kompletterande mätningarna gav 

oss en mer detaljerad dokumentation av 

nedfallet, säger Jan Johansson, utredare på 

Strålsäkerhetsmyndigheten. Ju mer vi vet 

om kärnkraftsolyckan i Japan och hur den 

har påverkat oss, desto bättre kunskap och 

erfarenhet får vi om allvarliga kärnkraftsolyckor. 

Gräsprovtagningarna, som gjordes på 16 

snöfria platser i mellersta och södra Sverige, 

visade på mycket låga halter av jod-131, 

precis som mätningarna i luften. Högsta 

värdet som låg på 34 becquerel (Bq) per 

kilo (kg) gräs uppmättes i Torekov, Skåne. 

En ko som äter gräs som innehåller 34 Bq/ 

kg av jod-131 får en koncentration i mjölken 

på högst 14 Bq/kg. Det kan jämföras 

med gränsvärdet för jod i mjölk 

som är 300 Bq/kg. 

Varning vid allvarlig olycka 

Luftfilterstationerna är bara 

en del av det nationella mätsystem 

för radioaktiva ämnen 

som finns. En annan del som är 

minst lika viktig, men som inte 

hade någon funktion vid Japanolyckan, 

är de automatiska 

gammastationerna som finns på 

28 platser i Sverige. 

Med hjälp av gammastationerna 

kan Strålsäkerhetsmyndigheten 

följa strålningsläget 

i landet. Stationerna skickar 

nya värden till myndigheten varje timme 

och ger automatiskt larm om de mäter upp 

nivåer av radioaktiva ämnen som är onaturligt 

höga. 

– Ingen av gammastationerna har gett 

utslag i och med kärnkraftsolyckan i Japan. 

Även de högst uppmätta värdena var så 

låga att de föll inom den normala variationen, 

säger Karin Lindh. 

Väder påverkar strålningsläget 

Värdena från gammastationerna varierar 

med årstid och väderlek. På vintern vid 

klart väder, när snön dämpar den naturliga 

strålningen från marken, är mätvärdena 

som lägst medan de är som högst på 

sommaren i samband med kraftigt regn. 

Det beror på att radon och de så kalllade 

radondöttrarna tvättas ur luften från 

hög höjd och hamnar på marken nära 

mätinstrumentet. Radon är ett radioaktivt 

ämne och kommer naturligt från uran- och 

radiumhaltig berggrund. 

Den 2 maj återgick FOI till normala 

rutiner för mätningarna vilket innebär 

veckovis rapportering. Strålsäkerhetsmyndigheten 

slutade publicera mätresultat på 

sin externa webbplats den 1 juli eftersom 

halterna av radioaktiva ämnen då var tillbaka 

på samma nivåer som före olyckan. 

Fakta om strålning 

Maria Stråhle 

En stråldos på 0,0001 millisievert, 

mSv, kan jämföras med: 

• En vanlig tandröntgen (två bilder), 

0,005 mSv. 

• En flygresa till New York (enkel resa), 

0,05 mSv. 

• En mammografiundersökning 

(screening), 0,2 mSv. 

Den naturliga strålningen som vi dagligen 

får från rymden, vår egen kropp 

och marken (radon undantaget) ger 

under ett år en stråldos på 1–2 mSv. 

Stråldosen varierar beroende på 

var man bor i landet eftersom det 

finns olika stora mängder naturligt 

förekommande radioaktiva ämnen i 

berggrunden. 



TEMA JAPAN 

FOTO: EVERETT KENNEDY BROWN / SCANPIX 

FOTO: SCANPIX 

Kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi som drabbades svårt av naturkatastrofen. 

FOTO: FRANCK ROBICHON / SCANPIX 

T v: En Fukushima-bo lyssnar på en debatt mellan miljörörelsen och regeringen. T h: Lantbrukaren Yosuke Watanuki odlar ekologiskt ris och väntar 

på mätresultat som ska visa om hans fält förorenades vid utsläppen i mars. 

Framtiden för Fukushima 

Kärnkraftsolyckan i Fukushima är långtifrån över. Området kring kärnkraftverket 

kommer att vara påverkat under decennier framöver. 

I 

den kraftiga jordbävningen och 

tsunamivågen som inträffade i 

Japan den 11 mars skadades kärnkraftverket 

Fukushima Dai-ichi 

allvarligt. Olyckan klassades senare 

som en sjua på den internationella 

INES-skalan, vilket är den högsta 

klassningen. 

Situationen för den personal 

som har arbetat med att bekämpa 

kärnkraftsolyckan var länge mycket 

svår. Med tiden har arbetet blivit 

mer organiserat och den tekniska 

utrustningen mer permanent. 

Men även om läget vid kärnkraftverket 

har stabiliserats är olyckan 

långt ifrån över. 

– På själva kärnkraftverket gäller 

det i första hand att fortsätta kyla 

det skadade bränslet samt att stoppa 

ytterligare läckage. Arbetet med 

att kyla bränslet måste fortgå under 

lång tid, säger Per Bystedt, utredare 

vid Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Arbetet handlar dock inte bara 

om reaktorerna. 

– Konsekvenserna för den drabbade 

befolkningen måste kartläggas 

Befolkningen 

drabbades av 

såväl jordbävningen 

och tsunamin som av 

reaktorolyckan. 

och tas omhand. Det gäller både 

de stråldoser som människor kan 

ha fått och de sociala konsekvenser 

som det innebär att ha tvingats 

lämna sina hem på grund av de 



FOTO: BOSSE ALENIUS 

FOTO: EVERETT KENNEDY BROWN / SCANPIX 

BAKGRUND 

Tsunamivågen som sköljde över 

kraftverket efter jordbävningen 

den 11 mars har uppskattas till 

en höjd av 14 meter. 

Vid kärnkraftverket Fukushima 

Dai-ichi finns sex i stort sett 

likadana reaktorer. Reaktorerna 

togs i drift mellan åren 1971 

och 1979. Vid verket finns även 

ett gemensamt lager för använt 

kärnbränsle. När anläggningarna 

konstruerades togs naturfenomen 

med i beräkningarna. 

Men jordbävningen och tsunamin 

den 11 mars överskred vida 

vad som antagits i konstruktionsberäkningarna 

och det är 

ännu för tidigt att överblicka 

omfattningen av skadorna. 

radioaktiva utsläppen. Vi ska också 

komma ihåg att befolkningen drabbades 

av såväl jordbävningen och 

tsunamin som av reaktorolyckan, 

säger Per Bystedt. 

Stora tekniska utmaningar 

När läget efter olyckan väl har stabiliserats 

måste bränslet i de skadade 

reaktorhärdarna och i bränslebassängerna 

tas omhand. Men först 

måste man åtgärda strålnivåerna 

så att förhållandena blir rimliga för 

arbetarna. Det handlar bland annat 

om att omhänderta de komponenter 

samt det vatten som blivit nedsmutsat 

av radioaktiva ämnen. 

– Målet bör vara att alla bränslerester 

och allt övrigt avfall transporteras 

bort för slutförvaring någonstans. 

Det innebär svåra tekniska 

utmaningar då strålningsnivåerna 

är mycket höga. Sannolikt kommer 

användning av robotteknik att bli 

viktig, säger Per Bystedt. 

Det är först när allt avfall transporterats 

bort som byggnader och 

teknisk utrustning på kraftverket 

kan rivas. 

– Totalt sträcker sig de arbeten 

som jag har skissat på här åtskilliga 

år framåt, uppskattningsvis 10–20 

år, säger Per Bystedt. 

Malin Nääs 

Krisorganisationen på pass 

dygnet runt i tre veckor 

Samma dag som kärnkraftsolyckan 

i Fukushima inträffade aktiverade 

Strålsäkerhetsmyndigheten sin 

krisorganisation. Av myndighetens 

260 anställda deltog 130 i arbetet 

som kom att pågå i treskift, dygnet 

runt, i tre veckor. Alla vardagliga 

arbetsuppgifter ställdes åt sidan, 

och kontorsrummet byttes mot en 

arbetsplats i myndighetens ledningscentral. 

Omställningen gick på 

några timmar. 

– Det är vad som krävs av Strålsäkerhetsmyndigheten 

som del i den nationella 

beredskapen, slår Lynn Hubbard fast. 

Lynn Hubbard är chef för beredskapsenheten 

på Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Enheten har bland annat i 

uppgift att se till att organisationen 

snabbt kan ställa om från vardag till 

kris – att det finns en krismedvetenhet 

på myndigheten. 

Den 2–3 februari genomfördes en 

stor nationell övning i Sverige med en 

kärnkraftsolycka i Oskarshamns kärnkraftverk 

som övningsscenario. För att 

klara den övningen hade Strålsäkerhetsmyndighetens 

krisorganisation 

kraftsamlat. 

– Under hösten arbetade vi med att 

förtydliga krisorganisationens olika 

funktioners uppgifter, vi utbildade 

deltagarna och vi genomförde flera 

mindre övningar. När sedan kärnkraftsolyckan 

i Fukushima inträffade, 

var vår organisation nyligen övad och 

krismedvetandet var högt. 

Omfattande analyser 

I tre veckor pågick ett intensivt analysarbete 

i myndighetens ledningscentral. 

– Våra kärntekniska experter gjorde 

beräkningar över hur stora utsläppen 

av radioaktiva ämnen skulle bli vid 

givna situationer, och de radiologiska 

experterna beräknade hur eventuella 

utsläpp skulle spridas givet utsläppens 

storlek och vädersituationen, berättar 

Lynn Hubbard. 

Länge var den stora frågan vad som 

skulle hända när större utsläpp skedde. 

Skulle det nå Tokyo? 

– Informationen vi fick var hela 

tiden knapphändig, men våra experter 

gjorde sitt bästa för att analysera och 

förutspå händelseförloppet och dess 

konsekvenser. 

Såväl massmedierna som allmänheten 

vände sig till Strålsäkerhetsmyndigheten 

för att få veta mera, och 

myndighetens experter syntes i stort 

sett i alla nationella nyhetssändningar 

och tidningar. Parallellt gav myndigheten 

råd till Utrikesdepartementet och 

andra myndigheter som Livsmedelsverket 

och Tullverket. 

– Vi gav till exempel rekommendationer 

till Utrikesdepartementet om 

vilka områden svenskar i Japan skulle 

lämna och vilka prefekturer man skulle 

undvika att resa till. 

Lärdomar från olyckan 

Lynn Hubbard menar att organisationen 

levde upp till de förväntningar 

som man kan ställa på en strålsäkerhetsmyndighet 

när en kärnkraftsolycka 

inträffar i världen. 

– Jag är både imponerad och stolt 

över krisorganisationens arbete, säger 

hon. 

Men en viktig lärdom rör hur stor 

krisorganisation som behövs om 

olyckan skulle inträffa på närmare håll. 

– Hittills har vi förstås planerat och 

gjort antaganden. Men med hjälp av 

den här erfarenheten kan vi bättre 

föreställa oss vad som krävs av krisorganisationen 

om det skulle inträffa en 

olycka i Sverige eller i vårt närområde. 

Anneli Hällgren 



FOTO: ERIK G SVENSSON / SCANPIX 

Riskfylld lek 

med laser 

På skolgårdar och på allmän 

plats krävs tillstånd för att 

använda lasrar som är starkare 

än 5 milliwatt. 

De kan se ut som ofarliga leksaker, men leken kan få förödande konsekvenser. 

Med ett e-brev till 4 000 skolor i Sverige vill Strålsäkerhetsmyndigheten öka 

kunskapen om riskerna med laserpekare. 

Handhållna lasrar är 

ett växande problem 

i Sverige. Busschaufförer, 

piloter, poliser, 

lärare och elever vittnar om att 

de utsatts för laserstrålar. 

– Under 2010 fick vi in 

ett 80-tal lasrar som polisen 

beslagtagit bara i Stockholmsområdet, 

säger Pernilla Andersson, 

utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Det handlar ofta om busstreck 

och oförstånd. Men 

om det starkt bländande 

laserljuset når ögat kan det ge 

brännskador på näthinnan och 

i värsta fall orsaka synbortfall. 

Olovlig användning kan dessutom 

få rättsliga konsekvenser. 

I juni 2011 dömdes en 21-årig 

man i Göteborg för luftfartssabotage 

och brott mot strålskyddslagen, 

efter att ha riktat 

en stark handhållen laser mot 

en polishelikopter. 

Arbetsmiljöverket bekräftar 

utvecklingen. 2009 tog verket 

emot 14 anmälningar av lasertillbud 

inom olika yrkeskategorier, 

ett år senare hade antalet 

nästan femdubblats. 

– Vi beräknar att mindre än 

10 procent av alla lasertillbud 

resulterar i en anmälan till oss. 

Många arbetsgivare känner 

inte till den anmälningsplikt 

som gäller för alla tillbud i arbetslivet 

som innebär allvarlig 

fara för liv och hälsa, säger Per 

Nylén vid Arbetsmiljöverket. 

Lasrarna delas in i olika klasser. 

För att få bära en laser som 

överstiger 5 milliwatt (mW) på 

allmän plats krävs tillstånd av 

Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Vi beräknar 

att mindre 

än 10 procent av 

alla laser tillbud 

resulterar i en 

anmälan. 

– Alla lasrar ska vara märkta 

med vilken klass de tillhör, men 

ibland är de felmärkta och det 

kan vara svårt att se skillnad på 

farliga och ofarliga laserpekare, 

säger Pernilla Andersson. 

Varningsetiketterna är små 

och svåra att tyda. Dessutom ser 

lasrarna ibland ut som pennor 

eller ficklampor – vilket förstärker 

upplevelsen av att de är ofarliga. 

– De flesta skadliga lasrar 

som finns i Sverige har köpts 

utomlands eller via Internet. 

Handhållna lasrar verkar bli 

vanligare, starkare och allt billigare 

att köpa, säger Pernilla 

Andersson. 

Rätt att omhänderta lasrar 

För att informera om dessa 

risker skickade Strålsäkerhetsmyndigheten 

och Arbetsmiljöverket 

ut ett e-brev till cirka 

4 000 av Sveriges grund- och 

gymnasieskolor, i februari 2011. 

Brevet berättar om vilka skador 

som kan uppstå och hur skolpersonal 

bör bete sig i frågan. 

– En lärare har rätt att omhänderta 

en laser som verkar 

farlig. Vi rekommenderar även 

att man tar ur batteriet, så att 

inte någon skadas av misstag, 

säger Pernilla Andersson. 

På Fränstaskolan i Ånge 



FOTO: ERIK G SVENSSON / SCANPIX 

Laserfakta 

• Det finns både ofarliga laserpekare och starka handhållna 

lasrar som kan orsaka ögonskador. 

• Lasrarna delas in i olika klasser – klass 1 har svagast ljus och 

får ingå i leksaker, medan klass 4 innebär starkast ljus och kan 

skada både hud och ögon. 

• Alla lasrar ska vara märkta med vilken klass de tillhör. Lasrar i 

klass 2 och uppåt ska ha en varningssymbol med svart text på 

gul botten. 

• Tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten krävs för att bära 

lasrar med ett ljus starkare än 5 mW (laserklass 3B eller 4) på 

allmän plats. 

• Anmälningsplikt gäller! Alla tillbud i arbetslivet som innebär 

fara för liv eller hälsa ska anmälas till Arbetsmiljöverket. 

Läs mer om laserpekare på: 

www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Laser 

kommun går cirka 300 elever, 

från förskolan upp till årskurs 

nio. I december 2009 utsattes 

en elev i årskurs sju för ljuset 

från en handhållen laser. 

– Klassen hade varit på skolresa 

till Technicus Science Center 

i Härnösand, där flera elever 

hade köpt lasrar. Det upptäcktes 

under hemresan och lärarna 

förklarade att det inte var okej 

att ta med dem till skolan. Men 

några dagar efter resan lekte 

ändå en elev med sin laser och 

strålen råkade träffa en pojke 

i ögat, berättar Fränstaskolans 

rektor Anne Öberg. 

Pojkens öga gjorde ont och 

skolan tog honom till vårdcentralen. 

Lyckligtvis hade laserstrålen 

inte hunnit ge några 

bestående skador. Detta var 

första gången som skolan hade 

problem med lasrar – vilka 

åtgärder tog man till? 

– Först efter händelsen 

upptäckte vi att lasern hade en 

liten, liten varningstext. Vi gick 

ut med information till alla klasser 

och undervisande lärare. Vi 

ringde Technicus och skickade 

hem information till elevernas 

föräldrar, säger Anne Öberg. 

Eleverna insåg faran 

I dag har Technicus tagit bort 

alla lasrar ur sortimentet. 

Fränstaskolan har inte haft 

några fler incidenter, och skolbarnen 

insåg allvaret när de 

förstod att laserleken kan sluta 

med ett besök på akuten. 

– Men att informera eleverna 

innebär en svår balansgång. 

Varnar vi mycket för något finns 

en risk att vi skapar spänning 

kring det, säger Anne Öberg. 

Hon rekommenderar andra 

skolor att hålla lite extra koll. 

– Kommer farliga leksaker till 

skolan vet vi hur vi ska agera, 

men det största ansvaret ligger 

ändå hos försäljarna. Från skolans 

håll kan vi aldrig garantera 

att barnen inte får tag på farliga 

leksaker, exempelvis via Internet, 

säger Anne Öberg. 

Sofia Eriksson 

KÄRNSÄKERHETSMÖTE 

PRÄGLAT AV OLYCKAN I JAPAN 

Kärnkraftsolyckan vid Fukushima i Japan präglade 

kärnsäkerhetsmötet, Convention on Nuclear Safety, 

som hölls i Wien i april. 

Sverige har ratificerat kärnsäkerhetskonventionen 

och ska vart tredje år delta 

i ett granskningsmöte. Inför 

mötet sammanställer 

Strålsäkerhetsmyndigheten, 

på uppdrag av regeringen, 

en rapport om hur svenska 

regeringen, myndigheter, tillståndshavare 

och kärnkraftsägare 

lever upp till konventionen. 

Ytterligare ett 70-tal 

länder lämnar in rapporter 

om hur de uppfyller kraven. 

Under mötet granskas rapporterna 

av mötesdeltagarna, 

som lämnar synpunkter och 

drar lärdomar av hur andra 

länder arbetar. 

Präglades av olyckan 

Tidpunkten och dagordningen 

för mötet var bestämda 

sedan lång tid tillbaka. Men 

efter kärnkraftsolyckan i 

Japan justerades dagordningen. 

Den japanska strålsäkerhetsmyndigheten 

NISA 

och det drabbade kärnkraftverkets 

ägare TEPCO höll en 

presentation. Bland annat 

redovisades en hel del mätdata 

för strålningsnivåer och 

händelseutveckling i anläggningen. 

– Alla länder fick redovisa 

hur de dittills hade tagit 

tillvara erfarenheterna från 

Japan-olyckan. I Sverige ska 

bland annat stresstester 

genomföras på samtliga kärnkraftverk, 

berättar Anders 

Hallman, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten. 

För första gången i konventionens 

historia bestämdes 

att ett extramöte 

ska hållas. Då ska varje land 

presentera en rapport som 

går igenom de analyser 

och säkerhetsåtgärder som 

genomförts eller planeras 

till följd av Japanhändelsen. 

Extramötet inleds den 27 

augusti 2012 i Wien. 

Anders Hallman är nöjd 

med mötet. 

– Vi fick bekräftat att 

Sverige lever upp till sina 

åtaganden enligt kärnsäkerhetskonventionen, 

säger han. 

Albert Hager Bernats 

IAEA:s experter och representanter för kärnkraftverksägaren TEPCO 

besöker en av de havererade reaktorbyggnaderna i Fukushima. 

FOTO: SCANPIX 



FOTO: ELIAS LINDÉN / SCANPIX 

Enligt Socialstyrelsen bör radonhalten 

inte överstiga 200 becquerel per 

kubikmeter (Bq/m 3 ) i bostäder och 

allmänna lokaler. I de flesta hus kan 

radonhalten minskas till under 200 

Bq/m 3 med hjälp av olika åtgärder. 

Vill du mäta radon? 

OBS! Huset på bilden har inget direkt samband med artikeln. 

Nu startar 

radonsäsongen 

Radon i inomhusluften orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år i Sverige. 

Störst är cancerrisken för rökare. Men radon kan upptäckas genom en enkel 

mätning. Mest tillförlitligt är det att mäta radon under eldningssäsongen som 

infaller under perioden oktober till april. 

– Radon är en ädelgas, precis som till 

exempel helium. Själva gasen i sig är inte 

särskilt farlig eftersom man andas ut det 

mesta man andas in. Men gasatomerna 

kan sönderfalla till metallatomer, så kalllade 

radondöttrar, som fastnar i lungornas 

vävnader och bestrålar lungorna vilket kan 

leda till lungcancer, säger Emil Bengtsson, 

utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten 

Radon bildas genom sönderfall av 

grundämnet radium, som finns naturligt i 

marken. Gasen kan ta sig upp till markytan 

och in i byggnader. Radon i inomhusluften 

kan även komma från byggnadsmaterial 

eller hushållsvatten. Det luktar inte, syns 

inte och smakar ingenting. Det enda sättet 

att upptäcka radon är att mäta. 

Ökad risk för rökare 

Näst efter rökning är radon den vanligaste 

orsaken till lungcancer. Det finns dessutom 

en stark samverkanseffekt mellan 

radon och rökning. Risken att drabbas av 

lungcancer orsakat av radon är cirka 25 

gånger högre för rökare än för personer 

som aldrig har rökt. Risken minskar om 

man slutar röka. Strålsäkerhetsmyndigheten 

bedömer att radon i bostäder orsakar 

ca 500 lungcancerfall per år. 

För att man ska kunna minska radonhalten 

i bostaden måste källan till radonet 

identifieras. Vilka åtgärder som bör vidtas 

beror på vad som orsakar det förhöjda 

radonvärdet. Det är viktigt att rätt saneringsmetod 

sätts in, annars kan radonhalten 

till och med öka efter saneringen. 

Ventilation kan minska radonhalten 

Om det är byggnadsmaterialet som är 

orsaken till den höga radonhalten i bostaden 

kan halten minskas med hjälp av 

bättre ventilation. Om det är marken som 

är källan kan man installera en så kallad 

radonsug som minskar trycket i marken, 

vilket leder till att mindre radonhaltig luft 

läcker in i huset. Är det vattnet som innehåller 

radon installerar man en avskiljare. 

– Tänk dig att man vispar läskedryck för 

att få bort kolsyran. Det är samma princip 

fast det är radonet och inte kolsyran man 

tar bort, säger Emil Bengtsson. 

Privatpersoner kan få bidrag till saneringskostnaden 

från länsstyrelsen. 

David Persson 

Det är enkelt att mäta radon och det 

kostar omkring 500 kronor. Från ett 

mätföretag beställer du mätdosor som 

du sedan placerar ut i ditt hem. En 

mätning bör pågå minst 60 dygn under 

eldningssäsongen. Det finns även korttidsmätningar 

som blir klara på ett par 

veckor. Korttidsmätningarna är dock 

betydligt mindre exakta. När mätningen 

är klar skickas dosorna tillbaka 

för analys. Om du vill kunna söka bidrag 

för radonsanering måste både du och 

mätföretaget följa Strålsäkerhetsmyndighetens 

metodbeskrivning för mätning 

av radon i bostäder. 

Radon i vatten 

Risken med att dricka radonhaltigt vatten 

är liten. Det är först när radon avgår 

till luften, vid dusch och disk, som det 

blir farligt. Kommunalt vatten kontrolleras 

regelbundet, men har du vatten från 

egen brunn bör du låta mäta radonhalten. 

För att mäta radon i vatten skickar 

du ett prov till ett laboratorium. En grov 

tumregel är att 1 000 becquerel per liter 

(Bq/l) vatten ger ett tillskott på ca 100 

Bq/m 3 till inomhusluften. 

Myndighetens ansvar 

Strålsäkerhetsmyndigheten följer 

utvecklingen av mätteknik och forskningsläget 

om hälsorisker med radon. 

Myndigheten driver även kalibreringsverksamhet 

för radonmätningar och är 

tillsynsvägledande gentemot kommunerna 

som har tillsynsansvar. 

Strålsäkerhetsmyndigheten erbjuder 

kommunerna utbildningar. Myndigheten 

anordnar två radonkurser: en grundkurs 

och en kurs i mätteknik. Dessutom 

anordnar myndigheten vid behov en 

kurs om radon i vatten. 

Mer information 

Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret 

i din kommun för mer information om 

radon och radonmätningar. 



Om reservkraften slås ut och härden smälter... 

Haverifiltret ska skydda oss vid utsläpp 

Även en stoppad kärnkraftsreaktor kan överhettas och måste kylas med vatten. 

Det beror på att klyvningsprodukterna, som uppkommer vid klyvningen av uranatomer, 

frigör värme. Om vattnet inte kan pumpas in i reaktorn till följd av strömavbrott eller 

liknande kan härden smälta. De svenska kärnkraftverken har haverifilter till skydd om en 

härdsmälta inträffar. 

Kokvattenreaktor 

Sprängbleck 

När reservkraften 

slås ut ... 

Härd med 

bränsleelement 

Reaktorinneslutningen 

Dieselsäkrad 

brandpump 

Haverifilter som 

fungerar utan el 

Efter cirka en 

timme har härden 

varit frilagd så länge 

att delar av den 

smälter. 

1 

Haverifilter 

Brand 

vatten 

Alla svenska kärnkraftverk har haverifilter 

En lättvattenreaktor (kok- och 

tryckvattenreaktor är olika typer av 

sådan) kyls vid normal drift av 

vatten som täcker reaktornhärden. 

Till kokvattenreaktorn pumpas 

hela tiden vatten för att ersätta 

ångan som tas ut till en turbin som 

driver generatorn (ej med på bild). 

Stoppad reaktor måste kylas 

Reaktorn måste kylas även när den 

är stoppad men det går åt mindre 

mängd vatten. 

För en normalstor stoppad reaktor 

är cirka 10 kilo vatten per 

sekund tillräckligt de första dagarna. 

Om varken elnätet eller verkets 

reservkraft fungerar kan de elektriskt 

drivna pumparna inte pumpa 

in kylvatten. Vattnet i reaktorn blir 

varmt och börjar koka till ånga. 

Ånga har större volym än vatten 

och därför stiger trycket i reaktorn. 

För att undvika höga tryck som 

kan skada reaktorn leds ångan ut 

till reaktorinneslutningen. Vattennivån 

i reaktorn sjunker och delar 

av härden friläggs. 

När härden friläggs och blir varm 

oxiderar (”brinner”) metallen som 

omsluter uranet och frigör vätgas. 

Ytterligare värme utvecklas och 

kokningen ökar. 

När allt vatten försvunnit smälter 

härden genom reaktorbottnen och 

hamnar i inneslutningen. 

Där avger härden värme och 

vattnet som finns i inneslutningen 

kokar, varpå trycket stiger. 

För att inneslutningen inte ska 


1 

2 

3 

skadas ger ett sprängbleck efter 

för trycket och ångan leds till 

haverifiltret. 

Haverifiltret skyddar 

Haverifiltret är fyllt med vatten och 

ångan från inneslutningen släpps 

ut under vattenytan tillsammans 

med gaser och medföljande radioaktiva 

partiklar. Ångan kondenseras 

(blir vatten igen) och 

partiklarna stannar i vattnet. 

Gaserna som inte kondenseras 

släpps ut från filtrets skorsten. 

Av de radioaktiva partiklarna 

stannar 99,9 procent i filtret. När 

möjlighet finns fylls inneslutningen 

med vatten för att täcka den 

smälta härden med hjälp av mobil 

utrustning som brandbilar. 

Fyra till sju timmar 

senare har allt vatten 

i reaktorn kokat bort 

och härden smälter 

genom tankbotten. 

2 

Den smälta 

härden värmer upp 

vattnet i reaktorinneslutningen 

som 

börjar koka. 

3 



FOTO: GAETAN BALLY / SCANPIX 

Strålsäker vård – en del a 

Strålning är ett av de viktigaste verktygen i vården, vid både diagnos och behandling. 

Medicinska bestrålningar utgör det största artificiella stråldosbidraget i samhället. 

Inom vården försöker man dra största 

möjliga nytta av strålningen, samtidigt 

som patienter och personal ska skyddas 

från skadeverkningar. 

Strålningen underlättar för läkaren att 

ställa diagnos. Men strålningen innebär 

också en risk för patienten eftersom den 

kan ge upphov till bestående skador på 

cellerna i kroppen. Därför är det av yttersta 

vikt att på olika sätt minska stråldosen 

Röntgenstrålning är elektromagnetisk 

strålning med våglängder på 0,001–50 

nanometer (nm) – således mycket 

kortare våglängd än vanligt ljus. 

vid en undersökning, samtidigt som strålningen 

ska vara tillräcklig för att ge önskad 

information. Det kallas för att optimera 

undersökningen. Den vägledande principen 

är att nyttan för patienten ska vara 

större än den skada som bestrålningen 

beräknas förorsaka. Vårdpersonalen måste 

ha tillräckliga kunskaper för att kunna 

utföra undersökningar och behandlingar 

på ett strålsäkert sätt. 

Effektiv behandlingsmetod 

Strålbehandling är en effektiv metod för 

att behandla cancer och andra sjukdomstillstånd. 

Strålningen kan bota sjukdomen 

eller lindra smärta vid obotliga cancersjukdomar. 

Strålbehandlingen ska optimeras 

på så sätt att frisk vävnad får så liten dos 

som möjligt, samtidigt som den sjuka vävnaden 

får så hög dos att cellerna dör. 

Hälften av alla cancerpatienter får 

någon gång strålbehandling, ofta i kombination 

med kirurgiska ingrepp, cytostatika 

(cellgift) eller hormonbehandling. Det är 

en ökning med 50 procent sedan början av 

1990-talet och Sverige ligger nu i nivå med 

många andra länder i västvärlden. 

Säkerhet börjar med medvetenhet 

Under röntgendiagnostikens första år 

(1895–96) var upptäckarglädjen stor och 

riskmedvetenheten låg. Men redan 1897 

skriver Knut Ångström, professor i fysik vid 

Uppsala universitet, om några av riskerna: 



Ingen ska bestrålas 

i onödan 

All verksamhet med strålning i vården 

ska vara både berättigad och optimerad, 

enligt Strålsäkerhetsmyndighetens 

föreskrifter. Det betyder i korthet att 

strålningen inte ska användas om det 

finns alternativa metoder som ger 

samma effekt, och att om strålning 

används ska dosen vara så liten ”som 

är rimligt möjligt” utan att resultatet 

av undersökningen eller behandlingen 

försämras. 

Strålning i vården 

Undersökningar: datortomografi, 

röntgen, tandläkarröntgen, mammografi. 

Behandlingar: Extern strålbehandling 

(oftast med linjäraccelerator, så kallad 

strålkanon), brachybehandling (strålkällor 

som placeras inuti patienten), 

strålkirurgi (för hjärnan används t.ex. 

strålkniv), buckybehandling (hudbehandling), 

laser, uv-strålning. 

l av patientsäkerheten 

”Röntgenstrålarna utöfva en ganska 

kraftig inverkan på kroppens väfnader; 

det har nämligen visat sig, att 

personer som ofta och under längre 

tid utsatt sig för dessa strålars inverkan, 

däraf rönt obehagliga följder, i 

det huden inflammerats, håret och, i 

svåra fall, till och med naglarna fallit 

af, hvarvid de sjukliga förändringarna 

varit af svårartad beskaffenhet. Vid 

kortare eller tillfälliga försök har man 

emellertid intet att frukta.” 

(Föreningen Heimdals folkskrifter N:r 51, 

”Om röntgenstrålarna, deras framställning och 

förhistoria” av professor Knut Ångström) 

Som synes var man inte medveten om 

det vi i dag kallar sena skador, som cancer, 

som utvecklas lång tid efter bestrålning. 

Många av forskarna fick cancer av den 

joniserande strålning de utsatte sig för. 

Sekundär cancer kan uppstå vid 

strålbehandling. Strålningen utgörs av 

fotoner med hög energi som dödar 

cancercellerna, men även friska celler 

inom det bestrålade området skadas. 

Dessa skador kan leda till en ny cancer. 

Det tar i allmänhet mer än tio år för en 

sekundär cancer att utvecklas. 

Höga stråldoser kan även orsaka akuta 

strålskador. Det är skador på vävnader 

och organ som leder till att vävnaden eller 

organets funktion försämras eller upphör. 

Symptom på akut strålskada kan vara 

illamående, hudrodnader, ögonskador, 

nedsatt immunförsvar – och kan i värsta 

fall leda till att en person avlider. 


Historiska fakta 

Den tyske fysikern Wilhelm Conrad 

Röntgen, 1845–1923, upptäckte år 1895 

ett slags strålning som kunde tränga 

igenom vissa material. Upptäckten rönte 

stor uppmärksamhet och under 1896 

publicerades drygt 400 artiklar i vetenskapliga 

tidskrifter om de nya strålarna. 

Röntgen fick Nobelpris i fysik 1901. 

De första röntgenbilderna i Sverige 

togs av Hjalmar Öhrvall i Uppsala 

endast tre veckor efter Röntgens första 

offentliga föreläsning om sin upptäckt. 

Den amerikanske genetikern Hermann 

Joseph Muller (1890–1967) påvisade 

fysiologiska och genetiska effekter 

av strålning. Han fick Nobelpris 1946. 

Källor: Nationalencyklopedin, Föreningen Heimdals 

folkskrifter nr 51 (Stockholm 1897). 



Datortomografi ställer 

höga krav på vården 

Varje år genomförs ungefär 5,4 miljoner röntgenundersökningar i Sverige. 

Röntgenmetoden som ökar mest är datortomografi. Sedan början av 

1990-talet har antalet datortomografiundersökningar mer än fyrdubblats. 

Metoden räddar liv. Samtidigt ger den mångdubbelt högre stråldoser än 

en vanlig röntgen. 

– Den snabba teknikutvecklingen inom 

datortomografi möjliggör helt nya typer av 

undersökningar. Sjukvården måste noga 

utreda om och när dessa undersökningar 

är berättigade för att undvika att patienterna 

utsätts för höga stråldoser i onödan, 

säger Wolfram Leitz, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Konventionell röntgen, som även kallas 

slätröntgen, är fortfarande den vanligaste 

metoden och används vid tre av fyra röntgenundersökningar. 

I den siffran ingår 

också mammografi. 

Vid ungefär var femte röntgenundersökning 

använder man i stället datortomografi. 

Mellan 2005 och 2008 ökade antalet datortomografiundersökningar 

med 28 procent. 

– Datortomografi har anammats fort 

inom svensk sjukvård, säger Wolfram Leitz. 

Tekniken ger bland annat mer detaljrika 

bilder jämfört med konventionell röntgen, 

vilket kan göra det enklare att ställa diagnos. 

Mer strålning med datortomografi 

Konventionell röntgen är den vanligaste 

metoden, men datortomografi är den 

metod som ger de högsta stråldoserna 

till patienterna. Vid datortomografi kan 

stråldosen vara så mycket som 100 gånger 

högre än vid en vanlig röntgen av samma 

organ. 

Kollektivdosen, som är den totala stråldosen 

för alla röntgenundersökningar som 

görs under ett år, ligger i dag på 5 700 

mansievert (manSv). Stråldosen som en 

genomsnittlig svensk får från sjukvården 

är cirka 0,6 millisievert (mSv) per år. 

Stråldoserna från datortomografi står 

för hela 72 procent av kollektivdosen och 

Datortomografiundersökningarna 

ökar 

Antal datortomografiundersökningar 

mellan 

1991 och 2008 

Antal 

200 000 

350 000 

650 000 

840 000 

År 1991 1995 2005 2008 

Statistiken för 1991, 1995 och 2005 är hämtad från rapporten 

”Radiologiska undersökningar i Sverige under 2005” 

(SSI 2008:03). 

Statistiken för 2008 är hämtad från Strålsäkerhetsmyndighetens 

rapport ”Feasibility study of a simplified method to determine 

population doses from medical imaging” från 2010. 

konventionell röntgen står för 11 procent. 

Resterande 17 procent kommer från fluoroskopi, 

se faktaruta. 

– När skillnaden i stråldos är så pass 

stor mellan de olika röntgenmetoderna är 

det oerhört viktigt att inte använda den 

ena eller andra metoden av slentrian, utan 

att göra en ordentlig bedömning innan, 

säger Wolfram Leitz. 

Myndigheten granskar remisser 

Eftersom datortomografi har vuxit som 

röntgenmetod följer Strålsäkerhetsmyndigheten 

utvecklingen och bevakar att 

metoden endast används när den är berättigad. 

För ett antal år sedan granskade en 

expertpanel cirka 2 300 remisser för att 

bedöma huruvida det var befogat eller inte 

att använda datortomografi. Panelen kom 

fram till att cirka 20 procent av undersökningarna 

var obefogade. 

Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten 

beslutat att genomföra en ny studie med 

likartat syfte, men med fokus på barn upp 

till 15 år. 

– Vi såg en svag tendens i den förra 

studien att barn och ungdomar var överrepresenterade 

bland de patienter som fick 

en obefogad undersökning, säger Wolfram 

Leitz. 

Stort intresse från sjukhusen 

Myndigheten har bett landets röntgenavdelningar 

att skicka in remisser som skrevs 

mellan den 23 mars och den 5 april i år. 

Remisserna ska gälla datortomografi samt 

undersökningar med magnetkamera eller 

ultraljud. I slutet av sommaren 2012 räknar 

Strålsäkerhetsmyndigheten med att rapporten 

ska vara klar. 

– Hittills har vi fått in ungefär 1 500 

remisser. Det är verkligen roligt att se hur 

intresserade sjukhusen verkar vara av att 

delta i studien, säger Wolfram Leitz. 

Maria Stråhle 

Fotnot: I siffran 5,4 miljoner i ingressen ingår 

inte tandläkarundersökningar. 

Konventionell röntgen kan liknas vid 

en stillbildskamera, medan fluoroskopi 

kan jämföras med en filmkamera. 



FOTO: LARS WALLIN 

Kristina Nilsson är läkare på Akademiska 

sjukhuset i Uppsala, där det genomförs 

1 500 strålbehandlingar per år. 

Strålning kan både 

bota och skada 

Strålning får inte användas i onödan, doserna ska vara så låga 

som möjligt – samtidigt ska cancercellerna dö. Hur arbetar 

sjukhusen för att klara denna känsliga balansgång? 

I 

Sverige genomförs cirka 25000 strålbehandlingar 

per år för att behandla eller 

lindra olika cancerformer. Målet med strålningen 

är att döda cancertumörernas celler. 

Men det finns samtidigt stora risker med strålningen: 

intilliggande vävnader och organ kan 

skadas allvarligt av strålningen. 

Därför ställs stora krav på optimering: stråldosen 

till frisk vävnad ska hållas så låg som 

möjligt samtidigt som den ska ge önskad effekt 

på tumören. En känslig balansgång som ställer 

stora krav på sjukvårdspersonalen. 

– Det är flera faktorer som spelar in när vi gör 

optimeringsbedömningar: strålmetod, vilken 

l 




Det dyker dagligen upp exempel där jag måste diskutera med 

mina läkarkolleger och sjukhusfysiker. Det svåraste stället att 

strålbehandla är huvudet med alla nerver och hjärnstammen. 

Kristina Nilsson, läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala 

kroppsdel det handlar om, komplexitetsgrad, 

ålder på patienten och framtida överlevnadschanser. 

När vi till exempel behandlar en 

90-åring behöver vi ju inte tänka på sekundära 

cancerrisker, säger Kristina Nilsson, läkare på 

Akademiska sjukhuset i Uppsala där det genomförs 

cirka 1 500 strålbehandlingar per år. (Se 

faktaruta på sidan 17 för information om sekundära 

cancerrisker.) 

– De flesta fall är ganska klara, men det dyker 

dagligen upp exempel där jag måste diskutera 

med mina läkarkolleger och sjukhusfysiker. Det 

svåraste stället att strålbehandla är huvudet med 

alla nerver och hjärnstammen. 

Det är läkaren som avgör behandlingsform 

och dosmängd. Sedan lämnas ärendet vidare 

till sjukhusfysikerna, som ansvarar för en mer 

detaljerad databaserad behandlingsplan, en så 

kallad dosplan, som bland annat visar från vilka 

håll tumören ska bestrålas. 

– Det krävs en individuell optimering för 

varje patient, men vi har vissa riktvärden att ta 

hänsyn till, till exempel att lungan klarar högst 

20 Gray (Gy) och ryggmärgen 45–46 Gy, säger 

Stråldoser vid konventionell röntgen 

Konventionella röntgenundersökningar 

Millisievert (mSv) 

Lungor 0.05 

Ländrygg 1.1 

Tjocktarm 6 

Njurar 2.2 

Kranskärlsröntgen 6 

Stråldoser vid datortomografi 

Datortomografiundersökningar 

Millisievert (mSv) 

Skalle 2.2 

Buk 10 

Thorax (bröstkorg) 6 

De stråldoser som anges här är medelvärden över hela landet. Uppgifterna 

gäller 2008 och är publicerade i SSM-rapporten 2010:14 – Patientdoser från 

röntgenundersökningar i Sverige – utveckling från 2005 till 2008. 

Anders Montelius, chefsfysiker på Akademiska 

sjukhuset. 

– Utmaningen är att ge en tillräckligt hög dos 

och samtidigt skydda vävnaderna omkring. Om 

vi till exempel behandlar prostatacancer måste 

man ta hänsyn till ändtarmen – ger man för hög 

dos här finns det risk för skador, i värsta fall går 

det hål på tarmväggen. Det kan vara lätt att optimera 

stråldoserna i vissa fall och svårt i andra. 

Tumören kan växa på ett så komplicerat sätt att 

det tar dagar att göra en bra dosplan. 

Strålbehandling används ofta parallellt med 

andra metoder, till exempel kirurgi eller cytostatika 

(cellgifter). 

– De flesta fall är självklara, till exempel vid 

bröst- och lungcancer. Då ingår strålbehandling. 

Ibland använder vi strålning för att lindra 

smärta när morfin inte räcker, men i vissa fall 

kan det vara bättre att först optimera smärtmedicinerna, 

säger Kristina Nilsson. 

När det gäller frågan om optimering är det en 

ständigt pågående diskussion. På Akademiska 

sjukhuset finns en styrgrupp med läkare och 

sjukhusfysiker som arbetar för att utveckla nya 

metoder. Det pågår ett kontinuerligt samarbete 

med andra sjukhus och sjukvårdspersonalen 

håller sig även à jour med forskningsvärlden, 

exempelvis genom att delta i konferenser. 

Metoderna utvecklas således successivt, och 

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter är 

följaktligen flexibla: befintliga metoder ska omprövas 

”varje gång det framkommer nya rön om 

deras effektivitet eller verkningar”. 

Strålbehandlingen har utvecklats mycket 

under de senaste decennierna genom ny teknik. 

– Den viktigaste förbättringen är att vi fått 

tillgång till avancerade bildsystem både för 

förberedelser och under behandlingens gång, 

till exempel vid skiktröntgen, så att vi kan koncentrera 

strålningen på de viktigaste områdena 

och därigenom optimera behandlingen, säger 

Kristina Nilsson. 

Vilka är de största utmaningarna när det gäller 

strålbehandlingen? 

– Det svåra är att vi jobbar med människor, 




Vid strålbehandling måste 

stråldosen till frisk vävnad 

hållas så låg som möjligt, 

samtidigt som den måste ge 

önskad effekt på tumören. 

och alla är olika känsliga. Hur stora risker kan 

jag ta för att få så bra effekt som möjligt och 

vilka gränser kan vi använda? Det är tuffa avvägningar, 

konstaterar Kristina Nilsson. 

När det gäller röntgenstrålning vid diagnostik 

är doserna mindre till varje enskild patient, men 

eftersom många människor röntgas per år är 

berättigandefrågan mer relevant och angelägen 

än vid strålbehandling: behövs röntgenstrålning 

i samtliga fall eller finns det alternativa undersökningsmöjligheter? 

Oskar Löfgren, överläkare och länschef inom 

radiologi i landstinget i Jönköpings län, ser dock 

inget stort problem i detta: 

– Vi gör bedömningen från fall till fall och 

värderar om undersökningen är motiverad eller 

om det finns någon bättre metod, radiologisk 

eller annan. Ibland kan en klinisk fysiologisk 

metod eller ett laboratorieprov vara lämpligare. 

Men oftast finns dock en klar förstahandsmetod 

och de riktlinjerna är ganska tydliga, säger han. 

– Vi är extra vaksamma när det gäller datortomografi 

där doserna är betydligt högre. Ibland 

finns det likvärdiga metoder, till exempel ultraljud 

eller magnetresonanstomografi som inte 

kräver strålning. När det gäller röntgen av barn 

är vi extra försiktiga. 

Det viktiga, enligt Oskar Löfgren, är att ha en 

god dialog med läkarna som skickar remisserna 

till radiologerna, dels i det enskilda fallet, dels 

när man tar fram vård- och utredningsprogram 

för olika patientgrupper. 

Även optimeringsfrågan är ständigt aktuell på 

de radiologiska klinikerna i Jönköpings län. 

– Varje metod ska optimeras med så liten dos 

som möjligt. Bilderna får inte vara ”onödigt bra”, 

helt enkelt. I det arbetet är det viktigt med ett nära 

samarbete med sjukhusfysikerna. Och den snabba 

tekniska utvecklingen gör att vi ständigt måste se 

över metoderna, konstaterar Oskar Löfgren. 

Johan Wickström 



Få skyddar sig tillräcklig 

Sju svenskar av tio solar, trots att de vet att det finns hälsorisker. Även personer som 

tidigare haft den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom, solar för att bli 

bruna. Det framgår av en internationell undersökning som presenteras i en rapport 

från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd. 

Varje år får omkring 2500 personer 

den allvarligaste hudcancerformen 

malignt melanom och cirka 500 dör 

av sjukdomen. För den som insjuknar 

i sjukdomen borde det vara en 

varningsklocka. Men en internationell 

undersökning visar att nästan fyrtio procent av 

dem som fått malignt melanom fortsätter att sola, i 

syfte att få en mörk solbränna. 

– Det är ett bevis för att det inte är enkelt att 

analysera riskbeteenden, säger Johan Gulliksson, 

som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. 

De flesta forskare är eniga om att det är våra 

solvanor som är orsaken till att allt fler drabbas av 

hudcancer. Under de senaste tio åren har antalet 

fall av malignt melanom ökat med omkring fyra 

procent per år. 

– Hur mycket vi exponeras för solens strålar styrs 

av vårt beteende. Du kan exponeras mindre för 

solen på en Thailandsresa än på en fjällsemester om 

du bara beter dig rätt i solen. Bäst skyddar man sig 

genom att vara i skuggan när solen är starkast mitt 

på dagen och med kläder och solhatt, säger Johan 

Gulliksson. 

En årlig undersökning som Strålsäkerhetsmyndigheten 

gör visar att trots att de flesta vet att solstrålning 

kan orsaka hudcancer är det många som 

bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt bra. 

– En förklaring kan vara att det är svårt att ta till 

sig riskerna med UV-strålning, eftersom de värsta 



TÄNK 

PÅ ATT: 

Hålla dig i skuggan 

när solen är som 

starkast, mellan 

klockan 11 och 15. 

Skydda dig med 

kläder, solhatt och 

solglasögon. 

FOTO: MAJA SUSLIN / SCANPIX 

VANLIGT ATT UNGA SOLAR I SOLARIUM 

Även om ungdomarna i enkäten 

nedan inte solar i solarium, 

visar en undersökning som 


låtit göra att det är vanligt att 

framför allt flickor solar i solarium. 

Trots att de vet att det 

finns risker. 

Undersökningen visar att 

42 procent av ungdomarna 

i undersökningen har solat 

solarium någon gång under de 

senaste två åren. Flickor solar 

oftare än pojkar, 58 procent 

av flickorna har solat solarium. 

Av de som solar solarium var 

en tredjedel under 14 år första 

gången de solade. Undersökningen 

visar också att ungdomarna 

solar solarium trots att 

de vet att det finns risker. Drygt 

80 procent av de som uppger 

att de solar solarium tror också 

att det är farligt. 

Resultat i korthet: 

av flickorna har någon 

58% gång under de senaste två 

åren solat solarium. 

av pojkarna har någon 

25% gång under de senaste två 

åren solat solarium. 

av de ungdomar som solar 

92% solarium har kompisar som 

solar i solarium. 

av de ungdomar som inte 

64% solar solarium har kompisar 

som solar solarium. 

av de ungdomar som solar 

91% solarium gör det för att se 

bruna och fräscha ut. 

Ett slumpmässigt urval av 500 ungdomar 

i åldern 16 och 17 år har telefonintervjuats. 

Undersökningen gjordes på 

uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 

mellan 6 och 11 december 2010. 

FYRA UNGDOMAR OM SOL OCH SOLARIER 

igt i solen 

skadorna ligger långt fram i tiden samt att det också 

finns positiva hälsoeffekter. Men tyvärr dominerar 

de negativa effekterna. Dessutom lever vi i ett 

solfattigt land och vill gärna ta tillvara de soltimmar 

som ändå finns, säger Johan Gulliksson. 

Ytterligare en förklaring kan vara att många av 

oss vet att det finns risker, men inte vet hur UVstrålningen 

skadar. Den UV-strålning som når oss 

från solen delas upp i UVA- och UVB-strålning. Dessa 

påverkar vår kropp på olika sätt eftersom deras våglängd 

och energi skiljer sig åt. Både UVA- och UVBstrålning 

kan leda till hudcancer, antingen genom 

att strålningen orsakar en direkt skada på cellernas 

arvsmassa, DNA, eller indirekt genom att strålningen 

bildar fria radikaler i huden. Fria radikaler kan 

orsaka biomolekylära reaktioner som kan skada 

arvsmassan. Skadorna på arvsmassan kan sedan i 

värsta fall leda till någon form av hudcancer. 

UV-strålning gör också att huden blir rynkig i 

förtid. Det beror på att hudens kollagen, som är det 

ämne som gör att huden håller sig fast, bryts ner. 

Malin Nääs 

ANTON LARSHAMMAR, 18 år: 

Solar du i solarium? 

– Nej, jag har bara 

testat någon gång för 

länge sedan, men nu 

är det inget jag bryr 

mig om. 

Hur skyddar du dig 

i solen? 

– Inte alls, jag är för lat. Det händer 

att jag bränner mig lite ibland på 

sommaren, men inte mer än jag 

står ut med. Jag brukar inte tänka 

på att det kan vara farligt. 

NAOMI GROSSMAN, 19 år: 


– Aldrig, inte ens 

provat. Jag har inga 

anlag för att bli brun, 

så det skulle inte ge 

något. 


i solen? 

– Är det stark sol så har jag alltid 

solskyddsfaktor. Jag blir ju bränd 

väldigt lätt, så jag solar inte så 

mycket. 

MAGNUS HÅRD, 16 år: 


– Nej, det har jag 

aldrig gjort. Det 

känns onödigt, och 

det är ju inte bra 

heller. 


i solen? 

– Solkräm på stranden. Framför allt 

när jag är utomlands. Jag brukar 

inte bränna mig, och jag oroar mig 

inte heller. 

JULIA EGERÖ, 15 år: 


– Nej, jag behöver 

inte det. Dessutom 

är det dyrt. 


i solen? 

– Jag behöver ingen 

solkräm eller hatt, jag har bra pigment 

och bränner mig aldrig. 



Hur sprider sig radioaktiva 

ämnen i havet? 

Vi behöver veta mer om hur joniserande strålning påverkar de marina arterna. 

Det menar radioekologen Clare Bradshaw som forskar om hur radioaktiva 

ämnen påverkar det marina ekosystemet. 

Jag är fascinerad 

av hur alla delar av 

ett ekosystem kopplas 

ihop och fungerar som 

en helhet, och hur 

externa faktorer, till 

exempel miljögifter, 

påverkar ekologin. 

Clare Bradshaw, forskare 

För att Sverige ska hålla en hög 

nationell kompetens inom strålsäkerhetsområdet 

finansierar 

Strålsäkerhetsmyndigheten ett 

flertal forskartjänster vid universitet och 

högskolor. Clare Bradshaw, radioekolog 

och docent i marin systemekologi, har en 

av dessa tjänster. 

Stödet från Strålsäkerhetsmyndigheten 

har inneburit att hon har kunnat bygga 

upp en forskargrupp i marin radioekologi 

vid den institution där hon är verksam, 

systemekologiska institutionen vid Stockholms 

universitet. 

Studerar radionuklider i havet 

Clare Bradshaw är utbildad marinekolog 

och doktorerade i Storbritannien 1997 på 

kräftdjur i de thailändska korallreven. 

– Jag är fascinerad av hur alla delar av 

ett ekosystem kopplas ihop och fungerar 

som en helhet, och hur externa faktorer, 

till exempel miljögifter, påverkar ekologin, 

säger hon. 

Clare Bradshaw, som numera arbetar 

med radioekologi, har fått medel av Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Tillsammans med 

sina doktorander, en forskarassistent och 

en postdoc studerar hon bland annat hur 

radionuklider beter sig i havsmiljön och 

vilka effekter de har på växter och djur. 

Doktoranden Ben Jaeschke har studerat 

blåmusslor från Östersjön för att ta reda 

på om de tar upp tritium från vatten eller 

föda och i vilka kroppsdelar ämnet ackumuleras. 

– Musslor är en nyckelorganism i Östersjöns 

ekosystem och viktiga ur ett systemekologiskt 

perspektiv. De suger i sig 

otroliga volymer vatten, upp till flera liter 

per timme, och filtrerar ut stora mängder av 

partiklar och plankton. De är också föda till 

plattfisk och ejder. Dessutom är de lätta att 

ha på laboratoriet, säger Clare Bradshaw. 

Tillsammans med forskarna Karolina 

Stark och Francisco Nascimento har hon 

nyligen genomfört några experiment på 

växtplankton för att ta reda på hur plankton 

påverkas av joniserande strålning. Det visade 

sig att olika arter är olika känsliga och att det 

tar några dagar eller veckor innan effekterna, 

till exempel nedsatt tillväxt, visar sig. 

– Sådana effekter kan få konsekvenser 

för hur konkurrenskraftiga arterna är gentemot 

andra växtplankton eller hur snabbt 

de äts upp av djurplankton. Det gäller att 

tänka på ekosystemnivån och inte bara på 

enskilda arter, säger Clare Bradshaw. 

Radioekologi allt viktigare 

Enligt Clare Bradshaw saknas det tillräcklig 

kunskap när det gäller strålningens 

effekter på marina arter. 

– Det kanske beror på att man antagit 

att radioaktiva ämnen späds ut snabbt i 

havet eller på att man inom radioekologin 

tidigare främst haft fokus på människans 

födokedja på land. Men det är viktigt att 

veta hur radioaktiva ämnen sprider sig i 

havet och hur marina arter påverkas, inte 

minst efter Fukushima-olyckan, säger 

Clare Bradshaw. 

Behovet av expertis inom området 

radioekologi har ökat under senare år i 

takt med att intresset för kärnkraften ökat 

i världen. Samtidigt blir utbildningarna 

inom området färre och många experter 

går i pension. 

Clare Bradshaw och hennes forskargrupp 

blev tidigare i år medlemmar i 

EU-projektet STAR, Strategy for Allied 

Radioecology, som har till uppgift att öka 



FOTO: BOSSE ALENIUS 

Forskaren Clare Bradshaw studerar algkulturer som har utsatts för strålning. T h: Marina miljöer 

som korallrev, och vattenlevande arter som blåmusslor, påverkas av yttre faktorer. 

kunskapen inom radioekologin och bilda 

ett långsiktigt nätverk av experter inom 

radioekologi. 

– Det är inte bara ett forskningsprojekt, 

utan ett organiserat sätt att arbeta tillsammans 

på. Vi ska arbeta med strategiska 

frågor för att utveckla området och sättet 

att arbeta. Till exempel ska vi att hitta sätt 

att dela och sprida forskningsresultat, 

säger Clare Bradshaw. 

STAR har delat in arbetet i sju områden, 

varav tre handlar om ren forskning. Övriga 

delar handlar bland annat om vilka utbildningsbehov 

som finns inom radioekologi, 

exempelvis när myndigheter ska anställa 

personal. 

– Det handlar inte bara om utbildningar 

på universitetsnivå, utan det kan även 

finnas behov av kompetensutveckling hos 

till exempel myndigheter, industri eller 

medier, säger Clare Bradshaw. 

Malin Nääs 

VAD ÄR RADIOEKOLOGI? 

Radioekologi är kunskapen om hur radioaktiva 

ämnen sprids i miljön och hur de 

påverkar ekosystemet. 

STRÅLSKYDDSFORSKNING 

För att Sverige ska hålla en hög nationell 

kompetens inom strålsäkerhetsområdet 

finansierar Strålsäkerhetsmyndigheten 

varje år forskning för omkring 100 miljoner 

kronor. Under 2010 stödde myndigheten 

cirka 150 forskningsprojekt. Inom 

strålskyddsområdet bekostar myndigheten 

bland annat fyra högre forskartjänster 

med inriktning mot radioekologi, 

strålningsbiologi och dosimetri. 

Tjänsterna innehas av: 

Clare Bradshaw, docent, Systemekologiska 

institutionen vid Stockholms 

universitet. 

Hooshang Nikjoo, professor, Institutionen 

för onkologi-patologi vid Karolinska 

institutet. 

Andrzej Wojcik, professor, Institutionen 

för genetik, mikrobiologi och 

toxikologi vid Stockholms universitet. 

Mats Harms-Ringdahl, professor 

och föreståndare för Centrum för strålskyddsforskning 

vid Stockholms universitet. 

Stödet till de fyra forskarna har inneburit 

att de tillsammans har kunnat bygga 

upp Centrum för strålskyddsforskning 

vid Stockholms universitet. 

Målet med centret är att öka den 

nationella kunskapen inom strålskyddsområdet 

och om strålningens effekter 

på människa och miljö, samt att stimulera 

till samarbete och kunskapsöverföring. 



Kärnbränsleförvaring 

Så här ska det använda kärnbränslet 

slutförvaras, enligt SKB:s metod. 

Använt 

kärnbränsle 

Återfyllnad 

Bentonitlera 

GRAFIK: SOLVEIG HELLMARK 

Lagutredningens 

slutbetänkande 

på remiss 

LAG & RÄTT Den 11 december 

2008 beslutade regeringen 

att tillsätta en utredning 

med uppdrag att se 

över lagstiftningen på 

kärnteknik- och strålskyddsområdet. 

Syftet 

med översynen var bland 

annat att förenkla och 

effektivisera lagstiftningen, 

utan att ge avkall på samhällets 

krav på säkerhet 

och strålskydd. Utredningen 

undersökte bland annat 

om verksamheterna inom 

kärnteknik och strålskydd 

kan regleras i en gemensam 

lagstiftning. 

Utredningen överlämnade 

sitt slutbetänkande 

”Strålsäkerhet – gällande 

rätt i ny form” (SOU 

2011:18) till regeringen 

den 2 mars 2011. Kort därefter 

skickade Miljödepartementet 

ut betänkandet 

på remiss till ett hundratal 

remissinstanser, exempelvis 

kommuner, miljöorganisationer, 

myndigheter, domstolar 

och tillståndshavare 

till kärntekniska anläggningar. 

Remissinstanserna 

ska lämna sina synpunkter 

på betänkandet till Miljödepartementet 

senast den 

14 oktober 2011. 

Kopparkapsel med 

insats av gjutjärn 

Slutförvarsansökan på nationell remiss 

SLUTFÖRVAR Den 16 mars i år 

lämnade Svensk Kärnbränslehantering 

AB (SKB) in en 

ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten 

om att få bygga 

ett slutförvar för använt kärnbränsle 

i Östhammars kommun. 

Nu har myndigheten 

gjort en första bedömning 

av ansökan och inlett själva 

sakgranskningen. Ansökan har 

skickats ut på nationell remiss 

INTERNATIONELL EXPERTIS 

GRANSKAR SVERIGE 

NYHET Sverige och Strålsäkerhetsmyndigheten 

ska 

granskas av det internationella 

atomenergiorganet 

IAEA i början av 2012. Det är 

regeringen som har beställt 

granskningen, som går ut 

på att ta reda på hur Sverige 

uppfyller de krav som IAEA 

ställer och hur myndigheten 

säkerställer att tillståndshavare 

följer strålsäkerhetsföreskrifter 

och lagar. 

Bentonitlera 

till andra myndigheter, kommuner, 

miljö rörelsen samt 

universitet och högskolor. 

Under våren inledde en 

expertgrupp från den internationella 

organisationen OECD:s 

kärnenergibyrå NEA (Nuclear 

Energy Agency) ännu en oberoende 

granskning av SKB:s ansökan. 

NEA:s expertgrupp består 

av tio slutförvarsexperter från 

olika länder och ska bidra med 

Granskningen kallas IRRS, 

Integrated Regulatory Review 

Service. Den samordnas 

av IAEA och utförs av internationella 

experter på plats i 

Sverige. Det är första gången 

en IRRS-granskning genomförs 

i Sverige. Sedan starten 

2006 har IAEA gjort cirka 30 

granskningar. 

I samband med granskningen 

ska IAEA:s representanter 

tillsammans med 

Slutförvar för 

använt kärnbränsle 

ett internationellt perspektiv på 

ansökan. NEA:s granskning ska 

presenteras sommaren 2012. 

I skrivande stund pågår 

en upphandling av experter 

som ska stödja myndigheten i 

granskningen. Sakgranskningen 

kommer att pågå under flera 

år. Den första fasen, med en 

översiktlig genomgång av alla 

ansökningsdokument, ska vara 

klar under hösten 2012. 

myndighetens inspektörer 

besöka verksamheter med 

strålning, exempelvis sjukhus 

och kärnkraftverk. Syftet 

med besöken är att IAEA ska 

få en tydlig uppfattning av 

myndighetens tillsynsarbete. 

Kärnan i granskningsarbetet 

utgörs av en serie säkerhetsstandarder. 

Granskningen pågår under 

perioden 6–17 februari 2012. 


26 

STRÅLSÄKERT #2–3 2011 


NÄSTA NUMMER 

KOMMER I DECEMBER 

TEMA STRÅLNING PÅ JOBBET 

VI BESÖKER 

REGIONHÄSTSJUKHUSET 

STRÖMSHOLM 

Är du intresserad av att arbeta hos oss? 

Registrera ditt CV på 

www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Lediga-tjanster 



POSTTIDNING 

Returadress: 


171 16 Stockholm 

A 

Så här kan man stoppa 

JONISERANDE STRÅLNING 

Strålning som träffar materia överför en del av sin energi till materiens atomer. Om strålningen 

innehåller mycket energi kan elektroner slitas loss från atomen. Då sker en jonisation. 

Sådan strålning är joniserande. Vi kan varken se, känna eller lukta oss till den joniserande 

strålningen, men den är lätt att mäta. Det handlar om alfa-, beta- och gammastrålning. 

Namnen kommer från grekiskans första bokstäver, α β γ. 

ALFASTRÅLNING 

Heliumkärnor som består av 

två protoner och två 

neutroner, skickas 

iväg. 

Papper 

Glas 

Bly 

BETASTRÅLNING 

En neutron delas i en proton 

och en elektron. 

Elektronen skickas iväg 

från kärnan. 

GAMMASTRÅLNING 

Elektromagnetisk strålning 

med hög energi. Det sker vid 

både alfa- och betasönderfall. 

Lätt att mäta strålning 

Vill man ange ett radioaktivt ämnes 

mängd använder man begreppet et 

aktivitet, som mäts i enheten becquerel 

(Bq). En Bq är ett sönderfall per sekund. 

Tunt papper stoppar 

Alfastrålning har en räckvidd i luft på bara 

några få centimeter. Den stoppas av tunt 

papper. Strålningen består av heliumkärnor 

som sänds ut när vissa tunga atomkärnor 

sönderfaller. 

Den kan inte tränga igenom 

huden men kan skada oss om 

det alfastrålande ämnet 

kommer in i kroppen 

genom inandningsluft, 

livsmedel eller dricksvatten. 

Radon är vanligast av de 

alfastrålande ämnen som kan 

komma in i kroppen. 

Fönsterglas hindrar 

Betastrålning hindras av fönsterglas, 

tjocka kläder eller 3 cm tjockt trä. 

Betastrålning är partikelstrålning som 

består av elektroner eller positroner. 

De sänds ut när vissa atomer 

sönderfaller. 

Betastrålning utgör en risk 

för människan om partiklarna 

kommer in i kroppen 

på samma sätt som alfapartiklar. 

Betastrålningen 

kan ge skador på ytliga 

organ som ögats lins. 

Bly och betong stoppar 

Gammastrålning har 

längre räckvidd och 

större genomträngningsförmåga 

än 

alfa- och betastrålning. 

Den stoppas av 

flera meter vatten, 

decimetertjock 

betong eller av bly.

StrÃ¥lsÃ¤kert, nr 2-3, 2011 - StrÃ¥lsÃ¤kerhetsmyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?