Viggby ängar - Stockholms läns museum

Boplatslämningar vid
Viggby ängar
Arkeologisk för- och delundersökning av fornlämning RAÄ 462,
Viggbyholm, Täby socken och kommun, Uppland
Margareta Boije
Anders Jonsson
Rapport 2008:2

Boplatslämningar vid
Viggby ängar
Arkeologisk för- och delundersökning av fornlämning RAÄ 462,
Viggbyholm, Täby socken och kommun, Uppland
Margareta Boije
Anders Jonsson
Rapport 2008:2

Tidsaxel: Mats Vänehem
© Stockholms läns museum
Produktion: Stockholms läns museum
Redaktionell bearbetning: Åsa Lundström
Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande 97.0133
Nacka 2008

Innehåll
Sammanfattning 7
Bakgrund 7
Topografi och fornlämningsmiljö 8
Syfte och metod 9
Förundersökningen 10
Utförande 10
Resultat 10
Delundersökningen 11
Utförande 11
Resultat 11
Diskussion och tolkning 14
Referenser 15
Tekniska och administrativa uppgifter 15
Bilaga 1. Schaktbeskrivningar (förundersökning) 16
Bilaga 2. Beskrivning av provruta (förundersökning) 16
Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar (förundersökning) 16
Bilaga 4. Schaktbeskrivningar (slutundersökning) 17
Bilaga 5. Beskrivning av provrutor (slutundersökning) 17
Bilaga 5. Anläggningsbeskrivningar (slutundersökning) 17
Figurförteckning
Fig 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan med
undersökningsområdet markerat. Skala 1:100 000 6
Fig 2. Utdrag ur digitala fastighetskartan med
undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000 8
Fig 3. Gravfältet Raä 132 9
Fig 4. Anläggning A8 och A9 10
Fig 5. Resultat C 14 12
Fig. 6. Schakt- och anläggningsplan 13

Fig 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:100 000.

Sammanfattning
Stockholms läns museum utförde i april 2004 en arkeologisk förundersökning
av fornlämning Raä 462 i Viggbydalsområdet, Täby socken och kommun. Delar
av samma fornlämning kom sedan att slutundersökas av länsmuseet i september
2004. De båda undersökningarna föranleddes av Skanska Sverige AB:s planer på
att anlägga en gång och cykelväg (g/c-väg) i anslutning till det nya bostadsområdet
Viggby ängar. Enligt länsstyrelsens beslut (dnr: 431-04-17301) avrapporteras
för- och slutundersökning tillsammans.
Länsmuseet genomförde redan år 2000 en arkeologisk utredning i Viggbydalsområdet.
Det framkom då spår av boplatskaraktär i direkt anslutning till det här
aktuella undersökningsområdet (Werthwein 2000). I samband med förundersökningen
kunde boplatsen bekräftas och avgränsas. I fyra av de sex schakt som
grävdes påträffades anläggningar, så som stolphål och härdar/härdgropar. I förundersökningens
östligaste schakt påträffades dessutom ett tjockt kulturlager.
Vid delundersökningen slutundersöktes den del av boplatsen som direkt skulle
komma att beröras av de planerade markarbetena inför g/c- vägens anläggande.
Undersökningsområdet omfattade ca 180 m 2 fördelat på två schakt, båda 4,5 meter
breda. Delundersökningen resulterade i att ytterligare ett stort antal anläggningar
av boplatskaraktär lokaliserades och undersöktes. Sammanlagt grävdes
och dokumenterades 21 anläggningar och ett kulturlager.
Bakgrund
Hösten 2000 uppdrog Viggbyholms Gårds Fastighets AB åt Stockholms läns
museum att utföra en arkeologisk utredning inför det planerade anläggandet av
bostadsområdet Viggby ängar. Syftet var att utreda huruvida tidigare ej registrerade
fornlämningar fanns inom exploateringsområdets gränser. Området som
utreddes var ca 150000 m 2 stort och inventerades inledningsvis okulärt, utan att
några tidigare okända lämningar påträffades. Den efterföljande sökschaktningen
koncentrerades till utredningsområdets något mera höglänta delar i norr. Där
kunde det i två schakt konstateras lämningar vilka preliminärt tolkades som spår
efter en förhistorisk boplats (Werthwein 2000). Fornlämningen fick benämningen
Täby Raä 462.
På uppdrag av Skanska Sverige AB och enligt Länsstyrelsens beslut (dnr: 431-
04-17301) utförde Stockholms läns museum sedan under två dagar i april 2004
en arkeologisk förundersökning i samma område. Syftet var att avgränsa ovan
nämnda fornlämning inför anläggandet av en gång- och cykelväg (g/c-väg). I
september 2004 utförde länsmuseet en slutundersökning av den del av fornlämningen
som direkt skulle beröras av g/c-vägens anläggande. Slutundersökningen
utfördes enligt Länsstyrelsens beslut (dnr: 431-04-40219) på uppdrag av Skanska
Sverige AB. De två undersökningarna avrapporteras tillsammans.

25
Topografi och fornlämningsmiljö
Boplatsen är placerad i ett kuperat landskap där topografin varierar från noll till
35 m.ö.h. I de låglänta partierna återfinns åkermarken med sin postglaciala lera
medan de högre belägna delarna utgörs av moränklädda bergshöjder vilka ofta är
beväxta med barrskog. Närområdet är tämligen rikt på sedan tidigare kända fornlämningar
vilka redovisas närmare i utredningsrapporten (Werthwein 2000:6).
Boplatsen var under större delen av järnåldern lokaliserad på östra sidan av en
vik eller lagun som sträckte sig in från den nuvarande viken Stora Värtan. Den
ligger på en flack avsats i en svag SV-sluttning av mindre bergshöjd. På krönet av
denna höjd samt norr om boplatsen ligger gravfältet Raä 132 som enligt fornlämningsregistret
består av 10 gravar, alla runda övertorvade stensättningar. Den
största anläggningen är 18 m i diameter och 0,4-0,8 m h och placerad i krönläge
på gravfältet. Övriga stensättningar är 5-9 m diameter
Raä 131
Raä 10
Hultinparken
Raä 132
25
Raä 133
Raä 462
Djursholmsvägen
Raä 403
25
Småbåtshamn
Stora Värtan
Fig 2. Utdrag ur digitala fastighetskartan med undersökningsområdet markerat med röd
streckad linje. Skala 1:10 000.
8

Fig 3. Det närliggande gravfältet Raä 132. På krönet ligger den största anläggningen, en
övertorvad stensättning med en diameter på 18 m. Foto: Margareta Boije.
En historisk karta från 1699 över säteriet Viggbyholm visar att den planerade
g/c-vägen är placerad i den äldre åkermarken samt gränsar i V mot de lägre och
våtare ängspartierna (LMS A108-34:1). Viggby kallades i ett äldre skede (1200-
talet) för Vikby och skrivs då ”VIGHBY” (Jarneberg 1988:19).
Syfte och metod
Syftet med förundersökningen var att avgränsa den förhistoriska boplatsens
(Raä 462) utbredning och omfattning inom UO. För att kunna göra detta grävdes
sökschakt med maskin längs den planerade sträckningen av g/c-vägen. I schakt
1 framkom ett tjockt kulturlager i vilket en kvadratmeterstor ruta handgrävdes.
Detta i syfte att kontrollera lagrets innehåll och fyndfrekvens, samt avgöra dess
tjocklek. Konstaterade anläggningar dokumenterades i plan med hjälp av digitalkamera
och ritningar. Samtliga schakt, provrutan samt påträffade anläggningar
mättes in med totalstation.
Delundersökningen syftade till att slutundersöka den del av boplatsen som direkt
skulle komma att beröras av den planerade g/c-vägen. Två större schakt
togs upp med maskin. Samtliga konstaterade anläggningar samt två, 1 x 1 meter
stora, provrutor undersöktes för hand. Provrutorna grävdes i stick om 0,1 meter.
Konstaterade anläggningar dokumenterades i plan och profil med hjälp av
ritningar och fotografier (färg och SV/V). Samtliga schakt, de två provrutorna
samt påträffade anläggningar mättes in med totalstation. Ett kolprov skickades
på C 14 -analys för datering.
9

Förundersökningen
Utförande
Förundersökningsområdet för g/c-vägen var ca 100 m långt (NV-SÖ) och 4,5
m brett och beläget i äldre åkermark mellan 6-9 meter över havet. Vid förundersökningen
grävdes sammanlagt sex schakt och en provruta. Med hjälp av
grävmaskin med planskopa grävdes tunna skikt ner till anläggningar och/eller
kulturlager påträffades eller ner till opåverkad markyta. En kvadratmeterstor ruta
handgrävdes för att kontrollera innehåll och frekvens av fynd samt avgöra kulturlagrets
tjocklek. Rutan placerades i botten på ett av schakten. Ett antal av de
anläggningar som framkom vid förundersökningen kom att grävas ut i samband
med slutundersökningen.
Resultat
Vid den arkeologiska utredningen påträffades vid schaktning i den V delen av
föreliggande UO två härdar samt i det Ö området kulturlagret plus ett stenskott
stolphål (Werthwein 2000).
Förundersökningen lyckades begränsa boplatsens utbredning inom UO mot Ö
och V. I schakten påträffades förutom kulturlagret nio anläggningar (sex stolphål,
två härdar samt en stensträng). I den Ö delen
av UO (schakt 1) framkom ett kulturlager (intill
0,3 m tjockt) som vid undersökning (provruta 1)
visade sig innehålla rikligt med bränd lera, sot och
kol. I botten av provrutan (under kulturlagret)
påträffades en överlagrad anläggning (härd). Kulturlagret
tunnades ut och avslutades mot Ö i en
relativt klar begränsningslinje.
I två av schakten påträffades varken kulturlager
eller anläggningar (schakt 2 och 3). Dessa schakt
placerades över ett överplöjt mindre impediment
med bottenlager av morän och mjäla i stället för
lera. V om detta impediment utgörs boplatsfynden
av härdar/-gropar (A3 och A7) och stolphål
(A1, A2, A4, A5 samt A6).
Fig 4. Förundersökningens anläggning A8
och A9 från norr. Tolkas som rester av en
sentida hägnad i form av en stenrad och ett
stolp-/störhål. Foto: Margareta Boije.
Längst i V, i schakt 6 påträffades en stensträng
och ett mindre stolp-/störhål (A8 och A9) som
efter rensning och profilgrävning tolkades som en
hägnad av senare historisk datering. Denna slutledning
gjordes utifrån dels fynd av tegel, dels den
historiska kartan (geometrisk avmätning 1699)
som visar att här gick en gräns mellan åker och
äng.
10

Delundersökningen
Utförande
Vid delundersökningen grävdes två större schakt om ca 65 m 2 respektive ca 115
m 2 . Schakten grävdes med hjälp av grävmaskin försedd med planskopa i tunna
skikt ner till opåverkad markyta, eller till det att anläggningar och/eller kulturlager
kunde konstateras. I det östra schaktet (schakt 1, om ca 65 m 2 ) framkom
över en stor del av ytan ett tjockt, mörkt kulturlager. Två, drygt 1x1 meter stora,
ytor sparades, men i övrigt grävdes kulturlagret försiktigt bort med maskin ner
till anläggningsnivå. I de två utsparade ytorna handgrävdes senare två 1x1 meter
stora provrutor, främst i syfte att i kulturlagret försöka påträffa daterande fynd. I
schaktet framkom även två härdar, ett möjligt störhål och en sotfläck.
I det västra schaktet (schakt 2, om ca 115m 2 ) kunde inget egentligt kulturlager
konstateras och schaktet maskingrävdes i tunna skikt ned till anläggningsnivå.
I schaktet framkom sammanlagt 18 anläggningar vilka samtliga tolkades som
stolphål eller härdar/härdgropar. Anläggningarna i båda schakten rensades fram
med skärslev för att sedan - i samband med att de undersöktes - ritas och fotograferas
i plan och profil.
Resultat
Vid delundersökningen undersöktes och dokumenterades sammanlagt 22 anläggningar.
Dessa bestod av ett flertal stolphål och härdar, samt ett störhål och
en sotfläck. Den mest frekventa anläggningstypen var stolphål. Förutom nämnda
anläggningar undersöktes och dokumenterades också ett kraftigt kulturlager. Endast
ett fåtal fynd tillvaratogs i samband med delundersökningen (se nedan).
Schakt 1 dominerades av ett kraftigt kulturlager. Lagret var som mäktigast centralt
i schaktet med en tjocklek om som mest ca 0,4 meter. Lagret förekom över
stora delar av schaktet, men tunnades ut åt både öster och väster. Allra längst i
öst och väst saknades lagret helt. Till följd av undersökningsschaktets måttliga
bredd (4,5 meter), kunde lagret inte avgränsas åt norr och söder.
I kulturlagret handgrävdes två 1 x 1 meter stora provrutor. Lagret visade sig ha
en mycket homogen karaktär och saknade synlig microstratigrafi. Lagret bestod
till största delen av mörkgrå lera, men uppvisade också rikligt med kulturbetingade
beståndsdelar, så som kol, sot och bränd lera. Enstaka mycket små och
fragmenterade bitar obränt ben konstaterades i lagret. I provruta 1 tillvaratogs en
bit keramik av förhistorisk karaktär (F1)
.
I schaktet framkom fyra anläggningar vilka samtliga helt överlagrades av ovan
nämnda kulturlager. Anläggningarna bestod av två härdar, ett störhål och en
sotfläck. Sotfläcken uppvisade i ena kanten rester av en skörbänd sten och utgör
möjligen botten på en förstörd härd/härdgrop. Stolphål och andra mer konkreta
spår efter byggnader saknades i schakt 1 helt.
11

Ett kolprov från härden A2 sändes på C 14 -analys till Beta Analythic, Florida.
Resultatet från analysen ger att härden med 95% sannolikhet varit i bruk någon
gång under perioden 610 till 690 e.kr., det vill säga under den del av yngre järnålder
som vanligen benämns vendeltid.
Fig. 5. Resultat C 14
Schakt 2 karaktäriserades främst av förekomsten av ett stort antal stolphål. I
schaktet undersöktes och dokumenterades sammanlagt 17 anläggningar, av vilka
12 tolkades som stolphål och 5 som härdar/härdgropar. Enstaka bitar bränd lera
observerades i schaktets fyllning, men något egentligt kulturlager framkom ej.
Majoriteten av stolphålen innehöll en fyllning som i mycket begränsad omfattning
avvek från omgivande bottenlera. Samtliga stolphål var dock stenskodda
och det var i flera fall stenskoningen som först avslöjade förekomsten av ett
stolphål. Stolphålens diameter varierade mellan ca 0,25 och ca 0,4 m, medan dess
djup (efter schaktning) inte i något fall översteg 0,4 m. Det är värt att betona att
diametermåttet representerar storleken på nedgrävningen för stolpen och inte
själva stolpens diameter. Det har således inte rört sig om särskilt kraftiga stolpar.
Stolphålens läge i förhållande till varandra har inte kunnat användas för att belägga
närvaron av byggnader på platsen.
Fyra härdar/härdgropar undersöktes. I ett fall kunde det konstateras att en härdgrop
(A8) stördes av ett stratigrafiskt sett yngre stolphål (A9).
Två lösfynd - en järnspik och en bit tillslagen kvarts (F2 och F3) - tillvaratogs
i samband med schaktning och rensning av schakt 2. Kvartsbiten var ca 0,05 x
0,08 m och hade ett flertal synliga avspaltningar. Dessutom tillvaratogs ett obestämbart
järnföremål (F4) i härdgropen A8.
12

A24
A22
A21
A23
A17
A18
A19
A16
A15
A14
A13
A12
A10
A11
A6
A5
A17
A9
A8
R2
A4
A3
S1
A1
R1
A2
X=91400
Y=102960
S2
Impediment
Impediment
Mittlinje för planerad g/c-väg
X=91360
Y=102920
Fig. 6. Schakt- och anläggningsplan.
Skala 1:500.
Djursholmsvägen
13

Diskussion och tolkning
I samband med för- och delundersökning har det framkommit indikationer vilka
tyder på att fornlämning Raä 462 bör tolkas som en förhistorisk boplats. Anläggningstätheten
tyder tillsammans med det tjocka kulturlagret på att platsen
utnyttjats relativt intensivt under en längre period. Härden A2 har med hjälp av
ett C 14 -prov daterats till perioden 610 till 690 e.kr. (vendeltid).
Frågan om de olika anläggningarnas samtidighet är inte att anse som klarlagd.
Det kan konstateras att det tjocka kulturlager som framkom i schakt 1 överlagrar
schaktets samtliga anläggningar. Det kan också konstateras att en av härdarna i
schakt 2 (A8) störts av ett stratigrafiskt sett yngre stolphål (A9).
Det stora antalet stolphål som undersöktes i schakt 2 är anmärkningsvärt, men
någon byggnad har inte kunnat beläggas på platsen. De flesta stolphålen visade
sig vara av jämförelsevis ringa storlek och dess inbördes förhållande uppvisar
inget mönster. Stolphålen kan möjligen utgöra spår efter en torkställning för nät
(s.k. gistgård), eller en liknande konstruktion (jämf. Andersson 2004). Platsens
strandnära läge under järnåldern och stolphålens relativt måttliga dimensioner
kan anföras som argument för en dylik tolkning.
14

Referenser
Andersson, K. 2004. Tidigmedeltida verkstadsbebyggelse vid Farsta gärde. Arkeologisk delundersökning
av boplats RAÄ 40, Farsta, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland. Stockholms
läns museum. Rapport 2004:9.
Janeberg, E. 1988. Viggbyholm – från forntida by till modernt förortssamhälle. Täby hembygdförenings
årskrift nr 22.
Werthwein, G. 2000. Viggbyholm. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen,
Täby socken och kommun, Uppland. Stockholms läns museum. Rapport 2000:18.
Tekniska och administrativa uppgifter
Stockholms läns museums dnr 2004:058 (FU)
2004:105 (SU)
Länsstyrelsens beslut
431-04-17301 (FU)
431-04-40219 (SU)
Grävperiod
April 2004 (FU)
September 2004 (SU)
Arkeologisk personal
Kjell Andersson, antikvarie (FU)
Margareta Boije, antikvarie (FU)
Tove Björk, antikvarie (SU)
Anders Jonsson, antikvarie (SU)
Gräv- och rapportansvarig
Margareta Boije (FU)
Anders Jonsson (SU)
Ekonomiskt kartblad
10I8g Viggbyholm
X-koordinat 6593700
Y-koordinat 1630600
Kommun:
Täby
Socken:
Täby
15

Bilaga 1. Schaktbeskrivningar förundersökning.
Schakt Storlek Djup
(intill)
1 12x1,9 0,5 NV-SÖ Ploglager: moig lera (0,2)
botten: lera
2 3,5x1,9 0,35 NV-SÖ Ploglager: moig lera (0,2)
botten: lera
3 6x1,9 0,4 NV-SÖ Ploglager: moränblandad
lera (0,2) botten: mjäla
4 4x1,9 0,4 NV-SÖ Ploglager: moig lera (0,2)
botten: lera
5 6,5x1,9 0,4 Ö-V Ploglager: moig lera (0,2)
botten: lera
Orientering Fyllning Anläggningar
6 10x1,9-2,8 0,4 Ö-V Ploglager: moig lera (0,2)
botten: lera
Provruta 1 (härd i SV hörnet,
under kulturlagret)
-
-
A1, stolphål
A2, stolphål
A3, härd/-grop
A4, stolphål
A5, stolphål?
A6, stolphål
A7, härd/-grop
A8, stenrad, hägnad?
A9, stolp-/störhål
Bilaga 2. Beskrivning av provruta förundersökning.
Provruta Schakt Fyllning
1 1 Kulturlager av mörk lera med rikligt med bränd lera och kolfragment samt enstaka (fem-sex
stycken) brända benfragment varav endast två var möjliga att plocka upp. På grund av att dessa
var för små gick det inte att bestämma benen till art varför dessa inte togs tillvara. Kulturlagret
som var homogent och grävdes i ett stick var i rutan 0,2 (N) – 0,3 (S) m tj. I provrutans SV del
och i botten av kulturlagret framkom del av en härd. I botten lera.
Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar förundersökning.
Anläggning
A1
A2
A3
A4
A5
A6
A7
A8
A9
Beskrivning
Stolphål, oklar begränsning, ca 0,3 m diam och skott med tre-fyra 0,1-0,2 stora stenar. (slutundersökningens
A10).
Stolphål, ca 0,3 m diam. Stenskott med fem stycken 0,07-0,17 m stora stenar. (slutundersökningens
A11).
Härd/-grop, 0,9x0,6 m (NNV-SSÖ). Ett flertal skörbrända stenar synliga i V kanten. I S kanten kolstänk.
(slutundersökningens A13).
Stolphål, otydlig begränsning, ca 0,3 m diam. Skott med fem 0,05-0,16 m stora stenar. (slutundersökningens
A14).
Stolphål?, otydlig begränsning, ca 0,2 m diam. Skott (?) med tre 0,06-0,1 m stora stenar. (slutundersökningens
A15).
Stolphål, otydlig begränsning, ca 0,3 m diam. Skott med fyra 0,06-0,14 m stora stenar. (slutundersökningens
A16).
Härd/-grop, ca 0,8 m diam. Rikligt med skörbränd sten i ytan ca 0,05-0,2 m stora. (slutundersökningens
A17).
Stenrad, hägnad?, ca 2,8 m lång (N-S riktning inom schaktet) och 0,3-0,4 m br av 0,15-0,55 m stora
stenar. Ö om och längs med stenraden finns en ”sträng” av kol och kolstänk (brunnen gärdesgård?).
Stolp-/störhål, oklar begränsning, ca 0,2 m diam. Skott med två ca 0,1 m stora stenar. Mellan dessa
är kol (efter stolpen/stören?, ca 0,07 m diam).
16

Bilaga 4. Schaktbeskrivningar slutundersökning.
Schakt Storlek Djup Orientering Fyllning Anl
1 ca 4,5x17m ca 0,65m VNV - SSO 0,05m humus/mylla, 0,15m moig
lera, 0,35-0,40m gråbrun lera (i stora
delar av schaktet kulturpåverkad).
Botten: gråbrun lera.
A1, A2, A3, A4.
2 ca 4,5x27m ca 0,60 VNV - SSO 0,05m humus/mylla, 0,15m
moig lera, 0,25 (intill) gråbrun
lera med enstaka stänk av
kol och bränd lera. Botten:
gråbrun lera, i östra delen
mörkgrå lera.
A5, A6, A7, A8, A9, A10,
A11, A12, A13, A14, A15,
A16, A17, A18, A19, A20,
A21, A22, A23, A24.
Bilaga 5. Beskrivning av provrutor slutundersökning.
Provruta Schakt Fyllning
1 1 Stick 1: (0,1 m) Mörkgrå, moig lera, rikligt inslag av sot, kol och bränd lera, samt enstaka
småstenar (ca 0,02 till 0,03 m) och mycket fragmentariska bitar bränt ben.
Stick 2: (0,1 m) Mörkgrå, moig lera, rikligt inslag av sot kol och bränd lera, samt enstaka
småstenar (ca 0,02 till 0,03 m). Mot botten fler och större kolbitar.
Stick 3: (0,1 m) Mörkgrå, mot botten något ljusare grå lera, rikligt med kol och sot.
Stick 4: (0,1 m) Ljusgrå lera, en del sot och kolfläckar i stickets övre hälft. Stickets undre
hälft ej kulturpåverkad.
2 1 Stick 1: (0,01 m) Mörkgrå, moig lera, rikligt inslag av sot, kol och bränd lera, enstaka småstenar
(ca 0,02 till 0,03 m).
Stick 2: (0,1 m)Mörkgrå, moig lera, visst inslag av sot, kol och bränd lera, enstaka småstenar
(ca 0,02 till 0,03 m).
Stick 3: (0,1 m) Ljusgrå lera, enstaka sot och kolfläckar i stickets övre del. Undre del ej
kulturpåverkad.
Bilaga 5. Anläggningsbeskrivningar slutundersökning.
Anläggning
A1
A2
A3
A4
A5
Beskrivning
Sotfläck, oregelbunden, ca 0,18x 0,21 m. Djup ca 0,01 m. En smulig, skörbränd sten (ca 0,03x0,06
m) i södra kanten.
Härdgrop, rund, ca 0,65 m diam. Djup ca 0,19 m. Fyllning: sotig, brungrå lera, drygt 30 st skörbrända
stenar ca 0,05 x 0,07 m stora. Särskilt mot botten rikligt med kol.
Stakhål?, runt, tydlig mörkfärgning, ca 0,17 m diam. Djup ca 0,12 m. Fyllning: mörkgrå moig lera med
inslag av kolfläckar, sex stenar ca 0,05x0,07 m, varav fyra skörbrända, samtliga synliga i plan.
Härdgrop, rund, ca 1,1 m diam. Djup ca 0,20 m. Fyllning: mörkgrå lera med kolfläckar, drygt 20 st
stenar ca 0,05x0,10 m, de flesta skörbrända, några skarpkantade.
Stolphål, något otydlig begränsning, ca 0,30 m diam. Djup ca 0,15. Fyllning: gråbrun lera, tre stenar
(0,10x0,10 till 0,15x0,20 m) var av två synliga i plan.
A6
Utgår
Tabellen fortsätter på nästa sida.
17

...forts. Bilaga 5. Anläggningsbeskrivningar slutundersökning.
A7
A8
Stolphål, något otydlig begränsning, ca 0,35 m diam. Djup ca 0,30 m. Fyllning: Gråbrun lera, fem
stenar (ca 0,05x0,10 till 0,10x0,15) var av två synliga i plan, en sten kantställd.
Härdgrop, oval, ca 0,30x0,45 m. Djup ca 0,20 m. Fyllning: gråbrun lera, mot botten rikligt med sot
och kol.
A9 Stolphål, runt, ca 0,4 m i diam. Djup ca 0,4 m. Fyllning: gråbrun lera, tre stenar, den största ca 0,2
x 0,1 m. Stolphålet skär A8.
A10
A11
A12
A13
A14
A15
Stolphål, runt, ca 0,3 m i diam. Djup ca 0,25 m. Fyllning: gråbrun lera, två mindre stenar. (förundersökningens
A1).
Stolphål, lätt ovalt, ca 0,3 x 0,35 m. Djup ca 0,35 m. Fyllning: gråbrun lera samt tio stenar (ca 0,5 x
0,12 m). (förundersökningens A2).
Stolphål, runt, ca 0,35 i diam. Djup ca 0,3 m. Fyllning: gråbrun lera samt sju mindre stenar.
Härd/härdgrop, rund, ca 0,8 m i diam. Djup ca 0,12 m. Fyllning: gråbrun, moig lera, ca 25 skörbrända
stenar (ca 0,5 till 0,15 m), mycket kol i anläggningens botten. (förundersökningens A3).
Stolphål, runt, ca 0,35 i diam. Djup ca 0,25 m. Fyllning: gråbrun lera, elva stenar (ca 0,5 till 0,12 m).
(förundersökningens A4).
Stolphål, runt, ca 0,25 i diam. Djup ca 0,12 m. Fyllning: gråbrun lera, sju stenar (ca 0,5 till 0,10 m).
(förundersökningens A5).
A16 Stolphål, lätt ovalt, ca 0,3 x 0,4 m. Djup ca 0,18 m. Fyllning: gråbrun lera, fem stenar (ca 0,5 till 0,16
m). (förundersökningens A6).
A17
A18
Härdgrop, rund, ca 0,8 m i diam. Djup ca 0,22 m, branta nedgrävningskanter. Fyllning: gråbrun
lera, ca fyrtio mindre stenar, de flesta skörbrända, några skärviga/skarpkantade, mycket sot och kol
i botten. (förundersökningens A7).
Utgår
A19 Stolphål, runt, ca 0,27 m i diam. Djup ca 0,15 m. Fyllning: gråblå lera, fem mindre stenar (ca 0,5
till 0,1 m).
A20
Stolphål, beläget i schaktkanten, undersöktes ej.
A21
A22
Härd/härdgrop, oval, ca 0,6 x 0,7 m. Djup ca 0,12 m. Fyllning: gråbrun lera, ett mindre antal skörbränd
sten, samt en del kol.
Stolphål?, lätt ovalt, ca 0,35 x 0,45 m. Djup ca 0,2 m. Fyllning: ljusbrun, sandig mo, två stenar (ca
0,7 till 0,12 m).
A23 Stolphål, runt, ca 0,25 m i diam. Djup ca 0,14 m. Fyllning: ljusbrun lera, fyra stenar (ca 0,5 till 0,12
m).
A24
Stolphål?, runt, ca 0,35 m i diam. Djup ca 0,2 m. Fyllning: gråbrun lera, fem mindre stenar, enstaka
kolstänk.
18