Timmerhus i Uppland - Stockholms läns museum

Timmerhus i Uppland 

Inventering av äldre timmerhus i Uppland 2007-2008, Stockholms 

län. 

Rapport 2011: 29 

Cecilia Pantzar

Timmerhus i Uppland 

Inventering av äldre timmerhus i Uppland 2007-2008, Stockholms 

län. 

Rapport 2011: 29 

Cecilia Pantzar 

Rapporten finns i PDF-format på adressen 

www.stockholmslansmuseum.se 

Samtliga fotografier är tagna av Cecilia Pantzar, lp20110734 - lp20110809.

Omslagsbild: Bildnr Lp 20110809. Gudsögon med en något skadad 

mittdel. En ålderdomlig form av glugg. Vidbo Krogsta 2:1 (18). 

© Stockholms läns museum 

Produktion: Stockholms läns museum 

Redaktionell bearbetning: Göran Werthwein 

Nacka 2012

Innehåll 

Bakgrund 7 

Syfte 7 

Urval och metod 7 

Kort orientering om byggnaderna 8 

Kort historik om timmerbyggnader 9 

Hustyper 9 

Daterande drag 11 

Sammanfattning av undersökningen 13 

Dendrodatering 13 

Daterade sedan tidigare 13 

Daterade inom projektet 13 

Objekt som vore intressanta att datera 13 

Iakttagna särdrag för Uppland 14 

Slutsatser från resultaten 14 

Prioriterade objekt för upprustning 15 

Framtiden 16 

Referenser 16 

BILAGA 

Bil 1. Objektlista 18 

Bil 2. Byggnadsinventering, objekt 1-40 20 

FIGUR 

Fig 1. Dubbelkatt 11 

Fig 2. Trapetsformad syll 11 

Fig 3. Skiss: enkel- respektive dubbelkatt 13 

Fig 4. Rundtimmer 15 

Fig 5. Facetterat timmer 15

Bakgrund 

Stockholms läns museum har genomfört en inventering av äldre timmerhus i 

Uppland. Arbetet är en fortsättning på den timmerhusinventering som utfördes 

i Uppsala län av Upplandsmuseet 2004-2005. Underlaget till inventeringen är 

framtaget av fritidsforskaren Rolf Ringström. Ringström har under många år 

ägnat sig åt att kartlägga och dokumentera regionens timmerhus. Han studerar 

arkivmaterial sockenvis och åker därefter ut i de aktuella områdena och letar sig 

fram till de i arkiven iakttagna objekten. Många gånger påträffas nya byggnader 

under fältarbetets gång, ibland via tips från lokalbefolkningen. Rolf Ringström 

har varit till stor hjälp under projektarbetet och fungerat som bollplank både 

inför och under inventeringen. Inventeringen har pågått under 2007-2008 och är i 

huvudsak finansierad av statliga medel för kulturmiljövård, 28:25, från Stockholms 

länsstyrelse. Den slutliga rapporten inväntade resultaten från en dendrokronologisk 

analys som blev klar först under våren 2009. 

Syfte 

Timmerbyggnader är en av Upplands mer outforskade byggnadskategorier. 

Timmerbyggandet har en lång tradition i Uppland som avtog först en bit in på 

1900-talet. Landsbygdens bebyggelse domineras fortfarande av timmerbyggnader, 

men kunskapen om husens ålder, funktion och regionala särart är begränsad. 

Ett av undersökningens delmål är att ge en första översiktlig bild av antalet äldre 

timmerbyggnader i den del av Uppland som ingår i Stockholms län. Arbetet 

är emellertid ingen heltäckande inventering, då den i första hand bygger på 

det material som är insamlat av Rolf Ringström. Ett annat viktigt delmål är att 

belysa vad som är kännetecknande för Upplands timmerhus. En av föresatserna 

har varit att försöka utröna hur Upplands timmerhustradition förhåller sig till 

timmerbyggandet i övriga landet. Finns det likheter och/eller skillnader i jämförelse 

med byggnadsutvecklingen i övriga landet? 

I projektet avsattes pengar för att göra dendrokronologiska dateringar av utvalda 

objekt. Urvalet gjordes med syfte att försöka påbörja uppbyggnaden av en 

kronologi för Upplands timmerbyggnader. Genom att datera byggnader med 

specifika alternativt allmänna drag var målet att försöka dra slutsatser kring 

regionens byggnadsutveckling. Vad kännetecknar de äldsta timmerhusen? Hur ser 

byggnadsutvecklingen ut när det gäller utformning och timmerteknik? 

Urval och metod 

Inventeringen är inriktad på byggnader äldre än 1700. Det har dock inte varit 

möjligt att säkerställa åldern på flertalet objekt, vilket innebär att inventeringen 

troligtvis även innehåller yngre byggnader. Gemensamt för de utvalda objekten är 

att de uppvisar ålderdomliga drag när det gäller utformning och/eller timmerteknik.

Gavelbodar, parbodar och loftbodar är exempel på hustyper med lång tradition 

tillbaka i medeltid. När det gäller timmerteknik baseras urvalet på byggnadstekniska 

särdrag som bland annat timmerform, knuttyp, bearbetning och dekorativa 

utsmyckningar. Särdragen utgår från den mer underbyggda timmerhusforskning 

som bedrivits i andra delar av Sverige och Norden. Merparten av de inventerade 

objekten är uthus och ekonomibyggnader, endast enstaka hus har fungerat som 

bostad. 

Inventeringens material består främst av byggnader påträffade av Rolf Ringström. 

Hans genomgång är emellertid inte heltäckande, utan fokus ligger på vissa socknar. 

För att komplettera bilden har länsmuseet gått igenom berörda kommuners 

kulturmiljöprogram samt bebyggelseinventeringar för några av de socknar som 

Ringström ännu inte har inventerat. Materialgenomgången gav ett flertal nya 

intressanta objekt, av vilka några valdes ut för inventering. Övriga objekt som 

inte rymdes inom ramen för projektet finns uppförda på en lista arkiverad på 

länsmuseet. 

Fältarbetet utfördes under hösten 2007 och 2008 samt kompletterades med enstaka 

objekt under våren 2009. Målsättningen att besiktiga samtliga byggnader både 

in- och utvändigt genomfördes i samtliga fall, undantaget två. Dokumentationen 

gjordes på blanketter utarbetade med inspiration från den blankett som användes 

av Upplandsmuseet i motsvarande inventering av Upplands timmerhus . Samtliga 

byggnader fotograferades och mättes upp översiktligt. De bilagda blanketterna är 

kompletterade med enkla planritningar för respektive byggnad. I bilagan finns en 

objektlista med inventeringens samtliga objekt. 

I projektet fanns 40 000 kronor avsatta för dendrokronologisk provtagning och 

analys. Summan medgav datering av 4-5 byggnader. Valet av vilka objekt som 

skulle dateras gjordes i samråd med Rolf Ringström. För att skapa grunden till en 

kronologi var det relevant att välja olika typer av byggnader, både med specifika 

särdrag och mer allmänt utförande. 

Kort orientering om byggnaderna 

Inventeringen ger en signal om att andelen bevarade timmerhus är större i 

länets norra delar. Det kan förklaras av att exploateringstrycket är mindre där 

än i länets centrala och sydliga delar. Eventuellt kan det också vara relaterat 

till byggnadstraditioner. Norra delen av länet har varit en skogsbygd långt in i 

modern tid, medan de sydliga delarna ingår i en bygd av jordbruk som tvingades 

alternativt fick möjlighet att välja alternativa byggnadstekniker i ett tidigare skede. 

Närområdet kring Stockholm har genomgått en successiv utbyggnad alltsedan 

industrialiseringen tog fart i mitten på 1800-talet. Med industrialiseringen följde 

en rationalisering när det gäller både teknik och material. I områden utmed 

kustbandet är förekomsten av äldre timmerbyggnader något mindre frekvent än i 

Henriksson 2005

inlandet. En förklaring till detta kan vara ryssarnas härjningar 1719, då delar av den 

kustnära bebyggelsen sattes i brand. Kustkommuner som Nacka och Värmdö samt 

östliga kustområden i Norrtälje och Österåker sägs främst ha timmerbyggnader 

uppförda efter 1719. Det råder dock osäkerhet kring hur utbredd förstörelsen 

egentligen var. Iakttagelser i dessa områden antyder att vissa delområden blev 

mer utsatta för skadegörelse än andra . En annan bidragande orsak till en mindre 

andel timmerhus i kustregionen kan vara kopplad till väderrelaterat slitage som 

inverkar på husens livslängd. 

Kort historik om timmerbyggnader 

Nationellt är Dalarna särskilt känt för sina fina timmerhustraditioner, men det 

finns även områden i Götaland och Norrland med rik timmerhusbebyggelse. 

Uppland har inte varit lika uppmärksammat för sina timmerhus, men forskningen 

visar på en lång tradition av timmerbyggande med rötter ner i tidig medeltid . 

Timmerhusbyggandet är av förklarliga skäl kopplat till skogsbygd och tillgång på 

timmer. När det gäller bebyggelsens utformning förknippas Uppland med gårdar 

av mellansvensk och götisk typ. Den mellansvenska är relativt strikt ordnad med 

både inbyggd man- och fägård. Att jämföra med den götiska som kännetecknas 

av en glest kringbyggd mangård med mer oregelbundet placerad fähusbebyggelse. 

Äldre kartmaterial från regionen visar dock att det finns stora variationer på de 

uppländska gårdarnas utformning, ofta med mer fritt placerade byggnader. 

Gårdsmiljön bestod långt in på 1800-talet av ett flertal olika byggnader med 

specifika funktioner, ett så kallat månghussystem. Placeringen av de olika husen 

tog hänsyn till dess funktion och praktiska användning, exempelvis placerades 

bastu och smedja i en yttre krans på grund av brandrisken. Under 1700-talet gick 

utvecklingen mot att förena olika funktioner under samma tak, bland annat för 

att spara in på byggnadsmaterial. Äldre hus flyttades och sammanfördes på ett 

nytt läge. Byggnader blev nu både längre och högre. Med jordbruksreformerna 

under 17-1800-talen omformades byar. Särskilt genomslag fick laga skifte i 

början på 1800-talet, som ledde till omflyttning av många gårdar. Timmer som 

byggnadsmaterial lämpar sig särskilt väl för nedplockning och återmontering. 

Timmerhus har således en inneboende tradition av förflyttning som innebär att 

de ofta inte är belägna på sin ursprungsplats. Rödfärgningen av timmerhus är ett 

sent tilltag som fick fäste på landsbygden först under 1800-talet. Dess förr innan 

var timmerhusen omålade och väderbitet gråa. 

Hustyper 

Bostadshusets utveckling från medeltiden och framåt brukar beskrivas genom en 

kronologisk indelning av ett antal hustyper. Kännetecknande är att husen blir allt 

större med allt fler rum. Indelningen är schematisk och en vägledning, men det står 

klart att det finns både regionala och lokala variationer som inte låter sig rymmas 

Hammarlund-Larsson 137:1987 

Muntligen Ringström 2009 

Rosberg 2009 

Erixon 1952:288f 

Bratt & Källman 1988:44 

KMVprogram för Norrtälje 39:1987

inom denna kronologi . Enkelstugan räknas som en av de äldsta boendeformerna. 

Den var vanligen utformad med tre rum, en förstuga, en större stuga (kök) och 

ett mindre rum (kammare). Även parstugan har en lång tradition och var en 

vanlig boendeform på 1600 och 1700-talen. Parstugan utgår från enkelstugans 

plan, men har ytterligare en stuga. Sidokammarstugan som består av stuga och 

kammare med direktingång till stugan är känd sedan 1700-talet, men blev vanlig 

i början på 1800-talet. 10 Hus med sexdelad plan har varit i bruk sedan 1600-talet 

och är en mer exklusiv boendeform. 11 

Gårdens förvaring var vanligtvis uppdelad på flera byggnader. Fatburer, härbren 

och loftbodar är alla exempel på förråd som kunde innehålla husgeråd, kläder och 

matvaror. Förråden placerades inom synhåll för gården, men något avsides, för 

att undvika den direkta brandfaran vid manbyggnaden. Fatburen är känd sedan 

1600-talet och vanligen utförd med kvadratisk plan, i två eller tre våningar med 

pyramidtak. Som byggnadstyp förekommer fatburen främst i östra Sverige. 12 

Härbren kunde vara utformade på många olika sätt, vanligen med ett eller två rum. 

Stolpboden är en variant som var vanligt förekommande. Dess upphöjda underrede 

motverkade fukt- och skadedjursangrepp. Många stolpbodar har med tiden blivit 

nedflyttade till marknivå. 13 Gavelboden, med ingång på gaveln, är en vanlig variant 

med lång tradition. Loftboden med en övre våning är något senare. Upplands 

äldsta är från slutet på 1400-talet och början på 1500-talet. 14 Även den fungerade 

vanligtvis som förråd, men kunde även inrymma sommarbostäder. Ängslador och 

andra byggnader som användes för höförvaring var vanligen av enklare karaktär, 

då det inte ställdes så höga krav på täthet i väggar och golv. Sockenmagasin, som 

var en gemensam förvaringsplats för byns invånare, finns belagda sedan tidigt 

1700-tal och var vanligen inrymda i stolpbodar centralt i byar eller nära kyrkan. 15 

Kornladan är en medeltida förlaga till parlogar och enkellogar. 16 Parlogen och 

den något mindre varianten trösklogen är vanligt förekommande på bondgårdar 

i spannmålsbygder. I områden med sämre jordbruksförutsättningar dominerar 

enkellogen. 17 Parlogen hade vanligen en ingång centralt på ena långsidan och en 

motstående parlucka. Mittdelen med logkista och tröskgolv var oftast träbelagt, 

undantaget i sydsverige där golvet istället bestod av packad lera. Under 1800-talet 

rationaliserades förvaringen av spannmål och nya byggnader utformades med 

tröskgolvet på andra våningen. 

Djurhållningen var en annan viktig del av gårdens försörjning. Fähusen var till en 

början ofta småskaliga och utformade med ett rum. Slitaget på husen var stort, 

särskilt avträdet satte spår. Fähusen hade därför ofta två lager golvbrädor. I mitten 

på 1800-talet kom stora ladugårdar att alltmer ta över småhusens funktioner. Under 

Andersson och Sjömar 2001 

Erixon 1947:286 

10 Erixon 1947:387 

11 Arnstberg 54:1976 

12 Erixon 1947:608 

13 Erixon 1947:577 

14 Sjömar1988:42 

15 KMV Norrtälje 43:1987; Arnstberg 1976:68ff 

16 Erixon 1947:87 


10

samma tak inrymdes alltifrån stall till loge, fähus och vagnslider. Timmerstommen 

levde vidare i vissa delar som stall och fähus medan längorna i övrigt utformades 

med brädklädd stolpstomme. 18 

Utöver redan nämnda aktivitetshus förekommer en rad andra funktioner som 

inrymdes i olika bodar exempelvis smedja, linbastu, mjölkbod, brännvinsbod 

och iskällare. 

Daterande drag 

Den äldre timmerkonsten, med rötter i medeltiden, 

visar prov på en mångfald av tekniska varianter. Lokala 

skillnader är mer regel än undantag. Det medför 

svårigheter i bedömningen av timmerhusens utveckling. 

Runt, ovalt och fasetthugget timmer, sneda hak, hög och 

kraftig beta samt långa halsningar signalerar emellertid 

hög ålder. Byggnadstekniskt sker en förenkling av både 

teknik och utförande under 17-1800-talen. Utvecklingen 

kan se olika ut i olika områden men det finns en 

allmän tendens av rationalisering i timmerbyggandet. 

Timmerform och knutar uppvisar med tiden en större 

samstämmighet när det gäller hak, beta och bearbetning. 

Utvecklingen går generellt mot rektangulärt timmer med 

raka hak och rektangulära knutskallar. På vissa håll sker 

övergången redan på 1600-talet och på andra inte förrän 

in på 1800-talet. Från 1850 kom slutligen släta knuthörn 

att dominera timmerhusbyggandet. 19 

Fig 1. Dubbelkatt med sneda över- och underhak. 

Allemoraboden (15). Bild Lp 20110806. 

När det gäller att åldersbestämma en timmerbyggnad 

genom byggnadsteknik finns som redan antytts otaliga 

fallgropar. Regionala skillnader är en viktig aspekt. 

Olikheter i utförandet inom en timmerbyggnad hör 

också till vanligheten och kan bero på en hel rad olika 

saker. Timmer är ett material som lämpar sig väl för 

återanvändning, kraven på slutresultatet kan variera 

inom en byggnad och resultera i olika angreppssätt, 

tekniken varierar dessutom mellan timmermän 20 . Nedan 

följer en genomgång av generella tekniska särdrag som 

används vid datering av timmerbyggnader. Det kan dock 

inte nog understrykas att det finns otaliga undantag. 

Underrede 

(saknas ofta helt, då skadade underreden ofta avlägsnades 

utan att bli ersatta) 

- ridande stolpe (ur bruk på 1700-talet 21 ) 

- intappad stolpe (känd fr 1650, vanlig på 1800- 

talet) 

18 Arnstberg 1976: 65f 


20 Arnstberg 1976:93f 

21 Erixon 1947:577 

Fig 2. Trapetsformad syll är också ett tecken på 

hög ålder. Stora Säby 1:4 (1). Bild Lp 20110807. 

11

Timmerform 

- runt, ovalt och facetterat (facetterat timmer i Uppland fram till 1600, in 

på 1700-talet i södra Sverige) 22 

- rektangulärt (planbilat virke blir mer allmänt under 1600-talet) 23 

Knut 

- rännknut (äldsta kända knuten, förekommer in i nutid 24 ) 

- dubbelkatt, över och underhak med mittbeta (belagd fr 1200-tal, 

försvinner omkring 1850. I Uppland finns denna knuttyp i 

Allemoraboden som är dendrodaterad till 1490-talet) 25 ) 

- enkelkatt, över och underhak med beta på en sida(kallas av Erixon för 

Leksandsknut, alltmer vanlig under 1600-talets andra hälft) 

- dubbelhaksknut, över- och underhak utan beta (belagd fr senmedeltid, 

förk in i 1900-tal) 26 

- slätknut dominerar efter 1850 

Beta (ju större ju äldre) 

- bred och hög beta (finns ex på små betor redan från 1500-talet) 

- betan minskar i storlek under 1600-talet 

Halsning (ju längre ju äldre) 

- diskret under (fram till ca 1550) 

- kraftiga både under och över (både rännknut och dubbelkatt 1500-tal) 

- halsningen avtar i längd och mister sin dekorativa funktion under 1600- 

talet (finns dock kraftiga exempel i Uppland från 1600-talet) 

Hak 

- sneda hak (belagda under 15-1600-talen, avtar under 1700-talet) 

- raka hak (känt från 1500-talet och framåt, ökar under 1600-talet, men 

tillhör främst 17- 1800-talen) 27 

Golv 

- klovor lagda på syllstockar (synliga utv) 

- sågade brädgolv (intro på 1700-talet, bilade trägolv avtar gradvis fram 

till ca 1850) 28 

Allmänna företeelser av äldre karaktär 

- lägre dörrar, och kvadratiska, fyra till fem stockvarv 

- gåtstock med svärd 

- golvklovor synliga i exteriören 

- dekor 




25 Arnstberg 1976:104ff 


27 Arnstberg 1976:104f 


12

Fig 3. Skiss av enkel- respektive dubbelkatt. Enkelkatten har sidoställd beta och 

Sammanfattning av undersökningen 

Dendrodatering 

Givna ekonomiska förutsättningar styrde antalet möjliga provtagningar. De 

fem objekt som nu blivit daterade är förhoppningsvis bara startskottet på en 

kronologi som är tänkt att kompletteras i framtiden. Det långsiktiga målet är att 

bygga på baskunskapen om timmerhusens utveckling i Uppland. Resultaten från 

provtagningar genomförda 2009 redovisas nedan. Där uppges även objekt som 

var dendrodaterade sedan tidigare. Tyvärr var en av dessa dateringar högst osäker 

och sannolikt missvisande. 

Daterade sedan tidigare 

Objekt 8. Kista 1:2 och 1:3 , brännvinsbod på Väddö hembygdsgård - 1788 resp 

1789. (Obs den daterade syllen är definitivt utbytt och därmed inte samtida med 

bodens väggar. 

Objekt 11. Sättra 1:5, matbod - har ej fått ta del av resultaten, men enligt ägaren 

1550-tal. 

Objekt 15. Allemora boden – har ej fått ta del av resultaten, men enligt ägaren 

1400-talets andra hälft. 

Daterade inom projektet 

Objekt 3. Häverö ka, loftbod - 1588-89. 

Objekt 5. Snåret, loftbod flyttad från Björndal i Riala till Riala hembygdsgård - 1811 

bottenvåning, 1825 loftvåning. 

Objekt 13. Ekeby 2:6, loftbod/visthusbod - 1773-74. 

Objekt 14. Hembygdsgården Erikskulle, Söderbykarls hembygdsförening, bod 

flyttad från Vik - 1592-93. 

Objekt 24. Fångbod från Kimsta, nu på Skånela hembygdsgård - 1760-61. 

Objekt som vore intressanta att datera 

Objekt 1. Stora Säby 1:4 – för att utreda om boden är samtida med huvudbyggnaden 

från 1600-talet. 

13

Objekt 9. Senneby 2:15 – intressant loftbod med synliga golvbrädor, enkelkatt, 

små rekt gluggar, gudsögon, dekorativ kantlist. 

Objekt 18. Vidbo Krogsta 2:1 – sammanhållen miljö, välbevarad enhetlig loftbod 

med synliga golvbrädor, små rekt gluggar med skjutbara luckor och gudsögon, 

se bild på framsidan. 

Objekt 30. Kårstaby 35 – enkelkatt, gudsöga, välbevarad helhet. 

Iakttagna särdrag för Uppland 

Antalet daterade timmerbyggnader i Uppland är ännu knapphändigt, vilket 

fortfarande gör det svårt att se tendenser när det gäller teknik och ålder. Bland 

de inventerade objekten framgår dock att Uppland har en mångfald när det gäller 

varianter på stockformer. Den ovala formen finns runt om i Uppland, men har 

inte påträffats i någon större utsträckning i övriga landet. 29 

Raka hak finns belagda relativt tidigt i Uppland, exempel finns redan från 1500-talet. 

Långa halsningar som generellt är ett äldre drag finns i Uppland. Det förekommer 

dock även byggnader av hög ålder med korta halsningar, exempelvis Sprötslinge, 

i Upplandsdelen av Uppsala län. 30 

I Uppland finns ett förhållandevis stort antal byggnader med facetterat timmer. 

Beståndet utmärker sig något i jämförelse med övriga landet. Bruket av den 

facetterade timmerformen avtar i Uppland i och med införandet av planbilat 

timmer omkring 1600. I södra Sverige förekommer facetterat timmer betydligt 

längre, ända in på 1700-talet. 31 

Typiskt för Uppland är också de återkommande dekorativa inslagen. Dekoren kan 

återfinnas på exempelvis ändstockar, fasadtimmer och takfot. Kännetecknande 

för den östsvenska dekoren är böljande former som i Ekeby. Den östsvenska 

timmerdekoren har en rik variation både när det gäller former och teknik. 32 

Enligt Rolf Ringström uppvisar de uppländska timmerhusen många likheter med 

Norge. Förekomsten av ovalt och ovalfacetterat timmer är ett exempel. Rännknuten 

uppträder och försvinner vid ungefär samma tid i Norge och Uppland, sent 900- 

tal till omkring 1350. Den ålderdomliga knuttypen dubbelkatt med sneda hak 

uppträder i slutet på 1200-talet i både Norge och Uppland. 33 I Uppland påträffades 

en sådan knut vid en arkeologisk undersökning i Uppsala, vid Studentholmen. 34 

Slutsatser från resultaten 

Urvalet för datering var tänkt att försöka ringa in åldern för vissa daterande 

särdrag i Uppland. 

Sammantaget visar dateringarna att många särdrag som brukar bedömas som 

äldre än 1600 finns kvar i bruk senare, i flera fall in på 1700-talet. 

14 

29 Ringström muntligen 2010 

30 Rimgström muntligen 2010 


32 Ringström, muntligen 2010 

33 Berg 1989 

34 Ringström muntligen 2010

En utgångspunkt har exempelvis varit att hus med 

golvtiljor, som är synliga ut i fasaden, bör vara äldre 

än 1600. Analysen av Skånela fångbod gav en datering 

omkring 1760, vilket visar att synliga golvtiljor är ett 

drag som lever kvar långt in på 1700-talet. Samma bod 

hade även små dörröppningar och små rektangulära 

gluggar, vilket är ytterligare tecken som brukar indikera 

en ålder före 1600. 

Dateringen av boden i Häverö till sent 1500-tal, 

bekräftade i stor utsträckning den datering som redan 

uppskattats utifrån okulär besiktning. Knuten i form 

av sned dubbelkatt, med mittbeta och sneda hak både 

uppe och nere, är en något sen variant på en ålderdomlig 

knuttyp. Timmerformen vittnade dock om att det 

sannolikt rörde sig om en övergångsfas. Stockarna 

har en svagt sexkantig form och är väl bearbetade 

med bandkniv, både i ytan och genom rundade mjuka 

övergångar i över- och underkant. Golvklovorna var 

även här synliga i fasaden och i ena väggen fanns en 

liten rektangulär glugg med skjutbar lucka. 

Erikskulle, en bod med facetterat timmer, var yngre 

än väntat och daterades till 1590-talet. Här var det 

timmertypen och gåtkonstruktionen som vittnade om 

hög ålder. Facetterat timmer anses generellt vara på väg 

att fasas ut till förmån för planbilat rektangulärt timmer 

i slutet på 1500-talet. Gåt och timmeranslutning var av 

skiftesverkstyp, timret löper in i gåten, vilket har tolkats 

vara en äldre variant. En förklaring till att denna lever 

kvar längre i Uppland kan vara det utbredda bruket 

av skiftesverk i regionen. Det facetterade timret hade 

bredare knutskallar än brukligt för denna timmerform, 

vilket skulle kunna var ett tecken på att det rör sig om 

en något senare variant. 

Fig 4. Rundtimmer med kraftig halsning nedtill och 

dubbelkatt med sneda över och underhak. Knuthörn 

på Sättra 1:5 (11). Bild Lp20110808. 

Parboden i Ekeby hade en ålderdomlig dekorativ takfot. 

I kombination med små dörröppningar, inslag av 

lutande betor och svagt trapetsformad syll indikerade 

den okulära besiktningen en högre ålder än den givna 

dendrokronologiska dateringen, som hamnade på 

1770-talet. 

Prioriterade objekt för upprustning 

Objekt 11. Sättra 1:5 – oerhört dåligt skick och en mycket 

intressant miljö och byggnad. 

Objekt 14. Hembygdsgården Erikskulle, unik bod med 

facetterat timmer i behov av reparation. 

Fig 5. Facetterat timmer med tydlig mittås. Knuthörn 

på Erikskulle (14). Bild Lp20110805. 15

Framtiden 

Inventeringen av Upplands timmerhus är ett angeläget projekt som bör få en 

kontinuerlig fortsättning. För att kunna värna en ofta hotad byggnadskategori 

krävs mer kunskap om beståndet. Skyddet för dessa byggnader är i nuläget 

närmast obefintligt. Genom att bygga upp kunskapen om regionens timmerhus 

ökar möjligheten till att säkerställa ett bevarande på lång sikt. Det är ett arbete 

som bör prioriteras, eftersom de knuttimrade husen tillhör en byggnadstradition 

som har präglat landskapet sedan vikingatiden. 35 För att bringa större klarhet i 

den uppländska timmerhustraditionen krävs ett större antal dendrokronologiska 

dateringar, en mer heltäckande inventering samt en satsning på att hjälpa 

timmerhusägare att ta hand om sina klenoder. Ett sätt att få en överblick i 

landskapet vore exempelvis att uppmuntra hembygdsföreningar att inventera sina 

socknar. Något som tycks fungera med framgång i Hälsingland. Där har man även 

genomfört ett med statliga medel finansierat dateringsprojekt som omfattar ett 

30-tal timmerbyggnader. 36 

Referenser 

Andersson, G. & Sjömar, P. 2001. Bostad och Byggnadsteknik i 

timrade hus. Timmerhuskultur en tusenårig byggnadstradition. Leksand. 

Arnstberg, K-O. 1976. Datering av knuttimrade hus i Sverige. Nordiska 

museet. Stockholm. 

Berg, A. 1989. Norske tømmerhus frå mellomalderen. Oslo. 

Bratt, P. 1994. Mälaröarna – kulturhistoriska miljöer. Ekerö kommun. 

Gällivare. 

Bratt, P. & Källman, R. 1988. Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna 

kommun. Stockholm. 

Bratt, Carlsson och Eklund mfl. 1988. Upplands Väsby – kulturhistoriska miljöer. 

Uddevalla. 

Bratt, P & Källman, R. 1985. Kulturminnesvårdsprogram för Danderyds 


Bratt, P. & Källman, R. 1983. Kulturminnesvårdsprogram för Sollentuna 


35 Rosberg 2009 

36 Hovanta 1999 

16

Dyhlén-Täckman, I. 1986. Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna 


Erixon, S. 1947. Svensk Byggnadskultur. Stockholm. 

Erixon, S, 1952. Byggnadskultur. Oslo. 

Hammarlund-Larsson, C. 1987. Nacka kommun – Kulturhistoriska miljöer. 

Stockholm. 

Henriksson, M. 2005. Uppsala läns äldsta timmerbyggnader. 

Upplandsmuseet. 

Hovanta, E. 1999. Medeltida timmerhus i Hälsingland. Gammal Hälsingekultur. 

Helsinglands fornminnessällskap nr 3-4. Gävle. 

Malmlöf, M. 1988. Kulturmiljöer i Solna. 

Morger, K. 1987. Kulturminnesvårdsprogram för Norrtälje kommun. Del 1. 

Stockholm. 

Morger, K. 1990. Kulturminnesvårdsprogram för Norrtälje kommun. Del 2. 

Stockholm. 

Rosberg, K. 2009. Vikingatidens byggande i Mälardalen. Ramverk och 

knuttimring. AUN 38. Uppsala Universitet. 

Sundström, L. & Boogh, E. 2001. Byggnadsminnesdokumentation Stora 

Säby. Stockholms läns museum. 

Åhlenius, N. 1940. Uppländsk knuttimring. Uppländsk bygd. 

Arkivmaterial 

Bebyggelseinventeringar, Stockholms läns museum. 

Nordiska Museet. 

17

Bilaga 

Bilaga 1. Objektlista 

Nedan följer en förteckning av de byggnader som ingår i inventeringen, 

(objektnr) 

Botkyrka 

Botkyrka sn – Sturehov herrgård – Magasin (40) 

Ekerö 

Färentuna sn – Parloge på Färingsö hembygdsgård (34) 

Färentuna sn – Gavelbod på Färingsö hembygdsgård (35) 

Färentuna sn – Trippelbod på Färingsö hembygdsgård (36) 

Norrtälje 

Edsbro sn – Åsby 6:12 – Loftbod (2) 

Husby sjuhundra sn - Sättra 1:5 – Matbod (11) 

Husby sjuhundra sn – Torslunda 2:2 – Parbod (12) 

Häverö sn – Häverö kyrka – Tiondebod (3) 

Riala sn – Allemoraboden – Sädesbod (15) 

Riala sn – Dämsboda 1:4 – Härbre (4) 

Riala sn – Snåret Riala hembygdsförening – Loftstuga (5) 

Riala sn – Ekeby 2:1 – Bod(6) 

Söderbykarl sn – Ekeby 2:6 – Saltbod (13) 

Söderbykarl sn – Erikskulle, Sädesbod på Söderbykarls hembygdsf (14) 

Söderbykarl sn – Stabby 2:8 – Bod (7) 

Söderbykarl sn - Senneby 2:15 – Parbod (9) 

Söderbykarl sn – Stensta säteri – Fatabur (10) 

Väddö sn – Kista 1:2 och 1:3 – Brännvinsbod på Väddö hemb och fornmf 

(8) 

Salem 

Salem sn – Ängstugan ? – Parloge med mittdel ( 37) 

Salem sn – Nedre Söderby – Loftbod på Salem hemslöjdsförening(38) 

Salem sn – Ängslada (39) 

Sigtuna 

Haga sn – Haga kyrka – Tiondebod (25) 

Husby-Ärlinghundra sn– Spannmålsbod på Husby-Ärlinghundra hembygdsgård 

(20) 

Husby-Ärlinghundra sn – Älgesta 6:1 – Parloge (16) 

Norrsunda sn - på område för Arlanda golfklubb – Parbod (17) 

Norrsunda sn – Oppgården Åshusby – Bodlänga (23) 

Skånela sn – Fångbod på Skånela hembygdsgård (24) 

Vidbo sn- Krogsta 2:1 – Spannmålsbod ( 18) 

Vidbo sn – Örby 7:1 – Spannmålsbod (19) 

18

Sollentuna 

Sollentuna sn – Ytterbygård – Uthusbod (27) 

Bög sn – Bögs gård – Trippelbod (26) 

Stockholm 

Bromma sn – Stora Ängby slott (Stiftelsen hemvärnsgården Stora Ängby) 

– Fatabur (33) 

Upplands Väsby 

Ed sn - Runby Övra 1:12-13 (Lövstavägen 10 194 42) – Parloge (31) 

Ed sn - Runby Övra 1:12-13 – Bod (32) 

Vallentuna 

Vallentuna sn – Kragstaby 5 (Oppgården) – Slöjdbod (28) 

Vallentuna sn – Kårstaby 35 – Matbod (30) 

Vallentuna sn – Gällsta 4:8 – Parbod (29) 

Österåker 

Österåker sn – Stora Säby 1:4 – Bodlänga av lofttyp (1) Byggnadsminne 

1978 

Uppsala län 

Invid gränsen till Haga sn, Sigtuna kn - Källbo ängar – Parloge (21) 

Invid gränsen till Haga sn, i Vassunda sn, Sigtuna kn – Örby 1:26 – Parbod 

(22) 

19

1 

Bilaga 2. Byggnadsinventering, objekt 1-40. 

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppland, Stockholms län 2007-2009 

Administrativa uppgifter: 

Datum: 2008-09-24 

Funktion: Bodlänga av lofttyp nuv: förråd? 

Inventerare: Cecilia Pantzar 

Ägare: Magnus och Gunnar Sjöström? 

Fastighet: Stora Säby 1:4 Flyttad: ? 

Socken/kommun: Österåker/Österåker Gårdsmiljö: Stora Säby herrgård 

Konstruktion: 

Antal stockar i långvägg 

/loft: 14 

Antal stockar i gavel: 24 Lägsta syllen i: B1-D1 Höjd långvägg/gavel: 

3,13x4,80 m 

Bottenbjälklag mellan: B1-D1 

Mellan/vindsbjälklag mellan: Nej 

Byggnadsdel Beskrivning (höjdxbredd) 

Grund: Punktvisa stenar 

Takkonstruktion 

(nuvarande): 

Åstak med enkupigt tegel på undertak av liggande brädor, dubbla gavelskivor av trä, 

utskjutande loft vars bärande tassar når ut i liv med takets ytterkant 


(äldre): 

Dörr: 

D1-4, lika, varv tre tröskel, öppningar A4-9, 140x100cm, enkeldörrar av fyra stående 

skavda brädor med handhuggen spont, smidda äldre beslag 

Dörr, gåtkonstruktion: 

D1-4, samtliga fyra öppningar har gåtar med svärd samt tapp uppe och nere, gåthöjd 

140 cm, 18x12 cm med spetsiga svärd, ca 4 cm långa, D5, Sekundär dubbelport, B 

2-12, 210x180cm 

Fönster: Tre g 4x 80 cm, mellan varv C9-10, öppnar sig inåt nästan osynliga exteriört, en öppning 

varv 8-9,5, 44x98 cm, utgår från en äldre mindre glugg, Sekundär öppning i D 

84x13cm 

Interiör: Avdelad med timmerväggar i fyra rum med ursprungliga ingångar i A, en sekundär på 

gavel B, golvklovor mellan A och C 

Längd/bredd: 17x5,5m Stighöjd: 2m/10varv ger 20 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, med över och underhak, knutskalle 16 cm bred 

Timmerform: Rektangulär, trapetsformad kraftig syll (43 hög, 28 bred nere och 14 cm uppe), zickzackskarvar 

mot C 

Bearbetning: Planbilat, skyrhuggning invändigt, plugghål i D7 troligtvis för byggnadsställning 

Såthöjd cm: 1-2 Halsning: 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Svagt sneda sidor, 8-9 cm bred, 3-4 cm hög, ibland större 

Hakets form: Raka 

Dekor: 

Mjuk rundad övergång där mellanväggarnas yttre knutar möter det utkragande loftet 

Inskriptioner: Nej 

Kulturhi skydd Byggnadsminne 1978-05-09 

Övrigt: Miljö: Uppförd i mitten på 1600-talet, hb ombyggd på 1760-talet till nuvarande rokokostil. Två 

flyglar, en fd bagar- och bryggstuga och en loftbod. Herrgården bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick 

och är därtill synnerligen märkliga (Bm-förklaringen 1978). Planen är hämtad från byggnadsminnesdok 

(Sundström &Boogh 2001). Ytterväggar 10 varv, utkragande loftdel tre varv hög. Golvklovor 

synliga utvändigt i fasad A och C, Loftboden ingår som flygel i en gårdsmiljö med en motstående flygel 

inredd till bostad. Skydd: Byggnadsminne sedan 1978-05-09, bmdok från 2001-10-02, fönster i väst saknar 

numera båge. 

Datering: 

20

Bild 20110734 

Bild Lp 20110735 

21

2 



Datum: 2008-09-17 

Funktion: urspr: Loftbod nuv: Utställning 


Ägare: Edsbro hembförening 

Fastighet: Åsby 6:12 Flyttad: Från Valla,gåva från Gusta Nilsson 1939 

Socken/kommun: Edsbro/Norrtälje Gårdsmiljö: Björksättragården, också ditflyttad 1948 

Konstruktion: 


/loft: 1-9 / 9-11 

Antal stockar i gavel: 17 Lägsta syllen i: A & C Höjd långvägg/gavel: 

2,5/4m 


Mellan/vindsbjälklag mellan: A9-C9* 


Grund: Stenar i hörn och mitt 


(nuvarande): 

Åstak med klena sidoåsar, rekt takås, nytt undertak av stående ramsågade brädor, enkupigt 

tegel, gavelskivor och nock av svartmålade brädor 

Takkonstruktion Mångåstak 

(äldre): 

Dörr: 

A Enkel, stående brädor (32,26,20,17cm), kraftig låskloss, öppn varv 3-6, 155x92cm 


A gåtar utan svärd, men timmer med not på ena sidan och avsågat på andra sidan, tapp 

upp och ner 

Fönster: Nej 

Interiör: Öppet i nock. Golvklovor mellan A-C, mittdelen utbytta mot ramsågade plank. Inhak 

för äldre anslutningar antyder att flera varv är sekundärt placerade 

Längd/bredd: 5,3 / 3,65 m 2m=8,5 varv ger 23,5 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dolda bakom knutlådor, sannolikt dubbelkatt, över- och underhak 

Timmerform: Rektangulär, en invändigt rund i C, sek behuggning inv på samtliga i A 

Bearbetning: Planbilat, ofta sekundärt behuggen invändigt - lite ruffig yta, skyrhuggning förek frekvent 

Såthöjd cm: 3-4 Halsning: Under tydlig 10-25 cm , över sekundär längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

Betans form: Svagt sned, 6 cm hög ca 9 cm bred 

Hakets form: Sneda 

Dekor: 

Inskriptioner: Romersk märkning på C och D1-10, D-röste märkt m streck 

Kulturhi skydd 

Övrigt: Vägg C-D är inkäldda med locklistpanel. Utkragning i A skjuter ut 62 cm. Flera varv är utbytta A8, 

B11, C9-10. * Invändigt syns spår efter två äldre lägen för mellanbjälklag: Ett mellan A8-C8, spår finns i A. 

Ett mellan B15-D15, i form av inhak i timret. Sekundärt eller ursprungligt? 

Datering: 

22

Bild Lp 20110736 

23

3 



Datum: 2008-09-17 

Funktion: Tioendebod/likbodFörråd 


Ägare: Häverö 

Fastighet: Häverö kyrka Flyttad: ? 

Socken/kommun: Häverö/Norrtälje Gårdsmiljö: Kyrkogård/prästgård 

Konstruktion: 


/loft: 9 

Antal stockar i gavel: 16 Lägsta syllen i: A1-C1 Höjd långvägg/gavel: 

2,65/ ca 4,2 

Bottenbjälklag mellan: A-C* 

Mellan/vindsbjälklag mellan: B9-D9 


Grund: Kallmur av tuktad sten, större stenar i hörn 


(nuvarande): 

Åstak och sparrverk av rundtimmer, undertak av ligga breda okantade ramsågade brädor, 

björknäver, enkupigt tegel, gavelskivor av trä, hängrännor och stuprör 


(äldre): 

Dörr: 

A Enkel, st brädor m yttre ligg pärslspont, 165x85cm. C Enkel, st smala brädor, 

147x98cm, varv 3-7, kraftig låskloss, inv beslag för inåtg dörr, utv återanv låsbesl 


A sekundära gåtar av brädor, öppning förstorad. C Gåtar med svärd (4 cm ), 16 resp 

19cm breda och x13 cm djupa, 

Fönster: A Glugg varv 6-7, 10x12cm 

Interiör: Golvklovor från A-C, på syll varv 1. Inhak 5,5 cm djupa, i A5 och A6. 

Längd/bredd: 5,35 / 4,85 m 2m=7 varv ger 28,5 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Inklädda med knutlådor, dubbelkatt, över- och underhak 

Timmerform: Rektangulär, men svagt sluttande interiört i D och A, rund såt 

Bearbetning: Bilat, därefter skavt även in i såten. Tydlig skavning på C, vid dörr 

Såthöjd cm: 1-3 Halsning: Över och under 

längd: 10- 13 cm 

cm 

Knutskallens 

form: 

Betans form: Sneda sidor, 10 cm bred och 9 cm hög, inhak 3 cm 

Hakets form: Sneda, 10 cm djupa, 15 cm höga 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Märkning med streck i hörn, A-5-9 mot D, C mot vägg D, 


Övrigt: Loftstuga med utkragning och ursprunglig ingång på vägg C. Samtliga fasader inklädda med ramsågad 

lockpanel av varierad bredd. Utkragning skjuter ut 52 cm. *Bottenbjälklaget är av klassisk typ, belägen 

innanför fasaden på enskilda stenar. Alltså inte som på många andra ställen samma som nedre varvet i 

fasaden 

Datering: Dendrokronologisk analys inom projektet gav dateringen 1588-1589 

24

Bild Lp 20110737 

Bild Lp 20110739 

Bild Lp 20110738 

25

4 



Datum: 2008-09-02 

Funktion: urspr: loftbod nuv: förråd/bostad 


Ägare: Per-Erik Persson 1990, tidigare Östanå Fidekomiss 

Fastighet: Dämsboda 1:4 Flyttad: Renoverad och inbyggd 1992 

Socken/kommun: Riala/Norrtälje 

Gårdsmiljö: Frälsegård, Mälby säteri 

Konstruktion: 

Antal stockar i långvägg Antal stockar i gavel: ? Lägsta syllen i: ? Höjd långvägg/gavel: ? 

/loft: ? 

Bottenbjälklag mellan: ? Mellan/vindsbjälklag mellan: ? 


Grund: På berg och gjuten klack 

Takkonstruktion Åstak 

(nuvarande): 


(äldre): 

Dörr: 

D1 Sekundärt dörrblad, ursprunglig öppning, D2 6,5 varv högt. D2 Inåtgående dörr 

av fyra stående brädor inv, utåtgående ny dörr , dörrhål 135 x 90 cm , äldre lås 


D1 saknar gåtar, men har timmer med inhak för gåtsvärd. D2 En gåt med svärd, 4 

cm långt, tapp upp och ner, anslutande timmer med inhak, 

Fönster: Nej 

Interiör: Centrerad mellanvägg A-C, del mot B är inredd till bostad, vägg D och C har sekundärt 

bearbetad timmeryta, utfört av förra hyresgästen som också tog upp glugg i D, 

Längd/bredd: 6,6 x 3,7 m Stighöjd: 9,5 varv på 2 m - 21 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Över- och underhak med beta, svårläst, enbart synlig inifrån 

Timmerform: Rektangulär 

Bearbetning: Planbilat, spår av skyrhuggning på mellanvägg mot D 

Såthöjd cm: 2,5- Halsning: Ibland, i bostadens garderob 

längd: 

3 

Knutskallens 

form: 

Betans form: Svårläst, endast synlig inifrån 

Hakets form: Svagt sneda till raka 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Flyymärken på mellanvägg mot vägg D 

Kulturhi skydd Loftbod omnämnd i kmv-program, s197 - ingår i utpekad närmiljö, värdefull enl PBL 

3:12. 

Övrigt: Loftbod med svalgång i övervåning. Troligen ett härbre. Intressant djurhus bakom huset, riktning 

A-B. 

Datering: 

26

Bild Lp 20110740 

27

5 



Datum: 2008-09-02 

Funktion: urspr: loftstuga nuv: museum/förråd 


Ägare: Riala hembygdsförening 

Fastighet: Snåret Flyttad: Ja, Björndal Riala på 1940-talet (HF bildades 1934) 


Gårdsmiljö: tidigare på 1700-talsgård 

Konstruktion: 


/loft: 17 

Antal stockar i gavel: 20 Lägsta syllen i: B och D Höjd långvägg/gavel: 

3,6/5,2 


Mellan/vindsbjälklag mellan: A9-C9 


Grund: Flyttad – kallmurad sten 


(nuvarande): 

Enkupigt tegel, på läkt och papp, på äldre täckning av stående brädor lagda med lock, 

åstak. Svarta vindskivor och fotränna av trä, 

Takkonstruktion Se ovan 

(äldre): 

Dörr: 

D1: Ursprunglig öppning varv A2-6, nu A2-8, 1,45 x 0,9 m, stående brädor klädda 

utv med liggande panel. Öv : Öppning 1,4x0,9m, 7 varv, 


D1. Gåt saknas men anslutande timmer är avfasat för anslutning in i gåt, urspr 5 varv 

hög. Öv: Gåt med svärd på en sida, ev andra gåt dold bakom foder. 

Fönster: F1 o F2 Sek, en luft, utåtg enkel m 9 rutor, 62x65cm. F3 Urspr öppn, en luft, enkel 

m 4 rutor, C 5-7, 33x35 cm, avsmaln smyg, F4 Rekt glugg i uk av F2, 15x22 cm. * 

Loftfönster, se övrigt 

Interiör: Bakugn utmed vägg B, förskjuten mot C. Välbevarade timmerytor, nytt golv i bv och 

äldre i öv, ev husbock i hörn BC. 

Längd/bredd: 4,60x 4,58m Stighöjd: 2m är 9,5 varv 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt, över- och underhak 


Bearbetning: Planbilat, spår efter skyrhuggning 

Såthöjd cm: Halsning: I bv 40-50 cm, på loft 10-15 cm längd: 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Rak enkelbeta, 7 cm hög och 8 cm bred, 

Hakets form: Raka, 12 cm höga 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Ritade flyttmärken från 1940-talet? 

Kulturhi skydd Loftbod omnämnd i kmv-program, s197, ingår i utpekad närmiljö, värdefull miljö enl 

PBL 3:12. 

Övrigt: I vägg C7 - ett kvadratiskt ej genomgående inhak. Huggna drag, 2 cm djupa. * Loft: F5, B och F6, 

D, 3 v höga, en luft, utåtg enkel m blyspröjs, 4 rutor. 

Datering: Dendrokronologisk analys inom projektet gav dateringen 1811 för bottenvåningen och 1825 

för loftdelen. 

28

Bild Lp 20110741 

Bild Lp 20110742 

29

6 



Datum: 2008-09-02 

Funktion: urspr: Bod m källare nuv: Förråd 


Ägare: Siv Yttergård, sedan tidigt 1970-tal 

Fastighet: Ekeby 2:1 

Flyttad: Ev 

Socken/kommun: Riala /Norrtälje Gårdsmiljö: Fråga Stina Larsson 26 30 28 

Konstruktion: 


/loft: 8 

Antal stockar i gavel: 15 Lägsta syllen i: A och C Höjd långvägg/gavel: 

1,54/2,54m 


Mellan/vindsbjälklag mellan: 


Grund: Ej synlig 


(nuvarande): 

Rostig skivplåt, jämna tvärfalsar, enstaka hål och lösa tvärfalsar, näver på undertak av 

40 cm breda ramsågade stående plank 


(äldre): 

Dörr: 

D1 Tre stående brädor (33,32,31 x142 cm), skavda inv, något koniska, dymlade med 

två tvärslår. Källardörr i C: Stående spont, (21,25,27 cm), 1800-talsbeslag 


D1: Öppning 6 varv hög, A3-A8, 1,34x0,93m, gåtar med tapp upp och ner, inga svärd, 

14x14cm 

Fönster: G1 varv C5, igenspikad. G2 i D5, 18x42 cm 

Interiör: Golvbrädor 35-38 cm breda, från A-C 

Längd/bredd: 2,8 x 3,5 m Stighöjd: 2m är 10 varv - 20 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt, över- och underhak 


Bearbetning: Planbilat, spår efter skyrhuggning inv, exteriör väderbiten, särskilt C och syll i B, skalle i 

varv 8 avslutas med avfasning för avrinning 

Såthöjd cm: 3-4 Halsning: Svårt att se, int fylld med föremål 

längd 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Rak, enkelbeta, 10,5 cm bred ca 4-5 cm hög 


Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Flyttmärkning med korta och långa streck. Korta int på A1-9 och långa på röste, långa 

på D int, 

Kulturhi skydd Byn är omnämnd i kmv-program s197, utpekad som närmiljö, värdefull miljö enl PBL 

3:12. 

Övrigt: Miljö: Ekeby är Riala sn enda by, 3 gårdar eller fler, typisk för en by i övergångsbygd anpassad till 

topografin (Kmv-program 1990:197). Entresidan A är påbyggd med ett skjul, Hörn AD saknar knut och 

gåten ansluter vägg D med stötfog. 

Datering: 

30

Bild Lp 20110743 

Bild Lp 20110744 

Planritning redovisar den timmerbyggda 

delen av huset 

31

7 



Datum: 2007- 

Funktion: urspr: Loge? nuv: Förråd 


Ägare: Tony Jansson 

Fastighet: Stabby 2:8 

Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Söderbykarl/Norrtälje Gårdsmiljö: Boningshus och ladugård omby 1921 

Konstruktion: 


/loft: 14 


2,8/4,40m 




Grund: Hörnstenar 


(nuvarande): 

Trapetsorrugerad svart plåt på stickspån, glest liggande ramsågade brädor, åstak av 

rundtimmer 


(äldre): 

Dörr: 

Pardörr, svart, liggande panel på stående ramsågade brädor (14 cm breda), 8 varv 

hög- A2-A9, 184x170cm 


Spår i tröskel A1 efter inhak för gåt nere, l 16, br 5 och djup 6 cm 

Fönster: F1 och F2, en luft, enkelbåge, sex rutor, vita, 3 varv - A5-8, 92x55cm. Loftlucka i B, 

gåtar m svärd, 6 varv, 95x99 cm. F3 igensatt öppn i C 107x81 cm, glugg i D - gavel 

21x22cm 

Interiör: Timrad mellanvägg, rekt sek förstorad öppning, golvbrädor av klovar, max 32 cm 

breda, loftgolv delvis nytt 

Längd/bredd: 7,05 x 4,86 m Stighöjd: 2m är 9,5 varv ger 21 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, - över och underhak 

Timmerform: Rektangulär, några rundade invändigt, trapetsformad syll 

Bearbetning: Planbilat, lite ojämnt invändigt, spår efter skyrhuggning 

Såthöjd cm: 3-5 Halsning: Ibland inv 10-15 cm 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Dubbel svagt sned, 5 cm hög, 9 cm bred 

Hakets form: Sneda 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Flyttmärken streck, på mellanvägg mot A 

Kulturhi skydd Ingår i Bebinv 1968 

Övrigt: Vägg C har återkommande borrhål, både 4 cm och 2 cm i diameter. Ovala ej genomgående 

borrhål i B. I vägg C finns en tappad skarv varv 2-4 samt en lagning med stående timmer nära hörn CB. 

Samma hörn har påtagliga rötskador. Vägg D är dold då den ansluter mot en nyare byggnad. 

Datering: 

32

Bild Lp 20110745 

Bild Lp 20110746 

33

8 



Datum: 2007- 

Funktion: urspr: Brännvinsbod nuv: Museum 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: Väddö hemb o fornminnesf sedan 1947 

Fastighet: Kista 1:2 o 1:3 

Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Väddö/Norrtälje Gårdsmiljö: Ett hemman i bruk tom 1947 

Konstruktion: 


/loft: 9 

Antal stockar i gavel: 15 Lägsta syllen i: Höjd långvägg/gavel: 

1,84/2,84m 

Bottenbjälklag mellan: A1-C1 




Takkonstruktion Enkup tegel, åstak av rundtimmer, stående lockpanel, hängskivor trä 

(nuvarande): 


(äldre): 

Dörr: 

Skavda stående brädor (33,29,27 cm x 134 cm h), öppning 6 varv hög, A3-8, 124x83 

cm, A2-tröskel 


Lösgåt på båda sidor 

Fönster: En luft enkel, två rutor, 32x58 cm i C 

Interiör: Golvbrädor av klovor, 25-32 cm breda, 6 cm höga 

Längd/bredd: 2,72 x 2,39 m Stighöjd:9 varv är 184 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt, över- och underhak, knutlådor över AD och BD 


Bearbetning: Planbilat, lite ojämn yta 

Såthöjd cm: 3-6 Halsning: Under 

längd: 8 cm 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Enkelbeta, rak, 10 cm bred, 2,5 cm hög 

Hakets form: Raka, 4,5 – 6 cm höga 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Ritad märkning, 

Kulturhi skydd Omnämnd som exempel på månghussystemet i kmv-program del 1, 1986:39. 

Övrigt: Borrhål, 3 cm i diameter. Gårdsmiljö med ett äldre boningshus från 1700-talet som flyttades inom 

gården i samband med att man byggde ett nytt 1850. Utgjorde ursprungligen två gårdar, blev en gård ca 

1850, donerades till hembygdsföreningen när den sista i släkten gick bort 1947. I gårdsmiljön ingår förutom 

de två boningshusen, en äldre visthusbod, ett bränneri/källare, ett stall, en 1800-tals lada i sten och 

timmer. 

Datering: En dendrokronologisk analys utfördes av föreningen på brännvinsboden och stallet. Prov togs 

från bodens syll som gav dateringen 1799, en datering som tyvärr är missvisande då det tydligt framgår att 

syllträna där proven togs är sekundära, syll A och C. 

34

Bild Lp 20110747 

Bild Lp 20110748 

35

9 



Datum: 2008-09-11 

Funktion: urspr: Parbod nuv: 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: Tea Alshammar sedan 1987 

Fastighet: Senneby 2:15 

Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Söderbykarl/Norrtälje Gårdsmiljö: Lada, bostad från 1920 ersatt 2008 

Konstruktion: 


/loft: 16 

Antal stockar i gavel: 23 Lägsta syllen i: A&C Höjd långvägg/gavel: 

3,0/4,1 




Grund: Syll mestadels under mark, stora sättningar 


(nuvarande): 

Enkup tegel, på näver, på obarkade klovor, stak, ryggåsen borta, sidoåsar synliga i 

gavel D18-19 


(äldre): 

Dörr: 

D1-öppning 125x85 cm, A4 -A9, varv 3 är tröskel, liggande panel med profilerad 

kant. D2- öppning 120x83cm, A4 -A9, stående ramsågade brädor (32,29,25cm), 


Samtliga gåtar stumma mot timmer, men tappar upp och ner, D1 gåt 10x14cm, D2 

gåt 11x14 cm 

Fönster: Lucka i B6-8, 36x42cm, infasad karm exteriört med stl 46x53cm, överdel av glugg i 

D18, glugg av gudsöga i D8-9, 

Interiör: Mellanvägg, loft i ena delen mot B, golvbrädor, delvis skadade på grund av syllskador 

Längd/bredd: 6,92 x 3,82 m Stighöjd: 7 varv är 1,35 m 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt, med över-och underhak, skalle 13-14 cm bred 

Timmerform: Rektangulärt timmer och trapetsformad syll (28 cm hög, 16 bred nere och 13 uppe) 

Bearbetning: Planbilat med vågiga spår 

Såthöjd cm: 2-4 Halsning: Ja 

längd 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Enkel m raka sidor 

Hakets form: Raka, ca 7 höga 

Dekor: Kantprofilering på den utkragande delens underkant i A, samt droppnäsa i hörn B9- 

10, mittknut i A 

Inskriptioner: Flyttmärken av streck inv 


Övrigt: Byggnaden är mycket förfallen, syll saknas på grund av röta utmed stora delar av A, delar av B 

och hela C. Golvbrädor var tidigare synliga i fasad A och syns ännu delvis i C. 

Datering: 

36

Bild Lp 20110749 

Bild Lp 20110750 

Bild Lp 20110751 

37

10 



Datum: 2008-09-24 Funktion: urspr: Fatabur nuv: - 


Ägare: Berit och Magnus Söderström 

Fastighet: Stensta säteri 

Flyttad: 

Socken/kommun: Söderbykarl / Norrtälje Gårdsmiljö: Stensta säteri, hb uppförd 1720-talet 

Konstruktion: 

Antal stockar i långvägg Antal stockar i gavel: 14 Lägsta syllen i: B &D Höjd långvägg/gavel: 3,25/3,25 

/loft: 14 

Bottenbjälklag mellan: A-C* 



Grund: Direkt på berg i fasad A, övriga sidor på högt fogat murverk med tuktade stenar, öppning i 

muren på B som leder in i källare med glugg i D. Murbredd 125 cm, höjd ca 186 cm 


(nuvarande): 

Valmat korrugerat plåttak, äldre täckning av stickspån på undertak av liggande brädor. Bilat 

sparrverk med dubbla hanband 


(äldre): 

I mellanväggens översta varv finns återkommande inhak med 205 cm mellanrum, 16 cm 

djupa, 8 x 4 cm 

Dörr: 

D1, pardörr med liggande faspanel, tjärad, öppn A2-9,5, sekundärt förstorad. D2, enkel av 

stående brädor invändigt skavda, 38, 37,5, 29 cm breda (utsidan ej tillgänglig), öppn B3-8 


D1, sekundärt förstorad, gåtar saknas, karm av brädor. D2, gåtar med tapp upp och ner, svärd 

in i timmer, timmernot skarpt vinklad, gåthöjd 144 cm, 

Fönster: G med skjutlucka i D, varv 8-9, 23x36cm, glugg i källare D 54x 81 cm 

Interiör: Interiören avdelad centralt med mellanvägg från B-D, 12 varv hög, endast delen mot A 

tillgänglig, sågade golvbrädor, inhak för sädesfack i A, B, mellanvägg och D, varv 2-7. Öppen 

vind 

Längd/bredd: 8x8,07m, källare 6,94x6,66m Stighöjd: 2m är 9 varv ger ca 22cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt ? Över- och underhak 


Bearbetning: Planbilat, välhugget, små korta huggspår 

Såthöjd cm: 2-7 Halsning: under 

längd: 11 cm 

cm 

Knutskallens 

form: 

Betans form: 

Hakets form: 

Dekor: 

Inskriptioner: 


38 

Endast synlig inifrån, tycks vara sned, 2,5 cm hög, 14 cm bred, ev enkel 

Svagt sneda, ca 10 cm höga 

Omnämnd i kmv-program s 136, värdefull miljö enl PBL 3:12, byminne överväges. Ingår i 

bebinv 

Övrigt: I KMV-programmet beskrivs Stensta säteri som ett representativt ex på en sätesgård med belägg ner 

i medeltid. Fataburen framhålles särskilt bland ekonomibuggnaderna, eftersom den utgör en bland få i länet ( 

1990:136). Magnus Söderström är den sjätte generationen på gården. Bottenbjälklaget är beläget innanför varv 

1, på samma nivå som varv 1, golvbjälklaget löper ovan bottenbjälklaget mellan B och D, når ej ut i fasaderna. 

Liten tillbyggnad på B med pulpettak, slät stående brädpanel, dörr i B leder dit. Fasaderna i övrigt inklädda med 

locklistpanel, återkommande rötskador nedtill, särskilt allvarliga utmed fasad B, 

Datering:

Bild Lp 20110752 

Bild Lp 20110753 

39

11 



Datum: 2007-11-01 

Funktion: urspr: matbod nuv: ej i bruk 


Ägare: Bo Pettersson 

Fastighet: Sättra 1:5 

Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Husbysjuhundra / Norrtälje 

Gårdsmiljö: Rusthållareboställe med soldattorp 

Konstruktion: 


/ loft: 16 


3,05/3 

Bottenbjälklag, utgår från vägg och stockvarv: B1- 

D1 

Mellan/vindsbjälklag, utgår från vägg och stockvarv: 

A11-C11 


Grund: Stenar 

Takkonstruktion Korrugerad stålplåt på moderna reglar 

(nuvarande): 

Takkonstruktion Inget kvar 

(äldre): 

Dörr: h x br Inhak i karm 118 cm brett, A3-8,5, golv på varv 1, dörrblad av stående brädor, 135 x 

108 cm 


Gåtar borta, dörrhål utvidgat i bredd, bevarade tapphål i överkarm - ovala 11 cm 

breda och 4,5 cm djupa, borrade, 73 cm mellan tapphålen 

Fönster: Glugg i A 15-16, med inhak runt om, glugg i B17-18 

Interiör: Loftgolv av klovor upp till 5x50 cm. Inhak för sädeshållare i A och C 

Längd/bredd: 4,8 x 4,10 m Stighöjd: 19 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, sneda över och underhak 

Timmerform: Rundtimmer, rekt från varv 11 -12, trapetsformad mäktig syll, 35 - 40 cm höga, 

Bearbetning: Skavt 

Såthöjd cm: Halsning cm: Ja, mjuk övergång längd: 30-45 

Knutskallens 

form: 

X 

X 

Nedre del 

Betans form: Sned, bred beta med rak överdel, 5-7 cm hög och 10-11 cm bred 

Hakets form: Sneda hak, både över och under, svagt skålad bakdel 

Dekor: 

Nej 


Kulturhi skydd Ingår i Beb inv. 1968 

Övrigt: Rusthållarboställe, flyttat från Länna på 1830-talet. För mer info se Bebyggelseinventering för 

Husby Sjunhundra sn, SLM arkiv. Golvtiljor ut i fasad på A1-C1, 25-30 cm. Eventuellt påbyggd från varv 

10. Sättningar i grunden, stenar delvis under jord, röta i nedre varv, särskilt vägg B 

Datering: Dendrokronologisk datering utförd som visar 1500-tal, enligt ägaren. Har ej fått tillgång till 

analysen. 

40

Bild Lp 20110756 

Bild Lp 20110754 

Bild Lp 20110755 

41

12 



Datum: 2007-11-01 

Funktion: urspr: parbod, sädestork nuv: förråd 


Ägare: Tommy Trädgårdh 

Fastighet: Torslunda 2:2, Östergården Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Husbysjuhundra/Norrtälje 

Gårdsmiljö: Götisk gårdstyp, nu för fåruppfödning 

Konstruktion: 


/loft: 11/6 


3/6m 




Grund: Hörnstenar, kallmur utmed A 


(nuvarande): 

Tegeltak på modernt undertak av liggande brädor och reglar, sparrar. Rund råyggåsbjälke, 

och sidobjälke, dvs åstak 

Takkonstruktion Urtag upptill på vägg A och C, övre varvet, 15 cm brett 

(äldre): 

Dörr: 

D1, A3-9, 161 x97 cm, sekundär lös tröskel. D2, A3-10, 145x105 cm, karm med 

inhak interiört, varv 1 saknas under denna dörr, anslut vägg har påtaglig sättning 


D1, Gåt med tapp upp cch ner, inhak för tappat timmer, ej tapp i anslutande timmer, 

Mellangåt ej inhak. D2, Gåt med tapp upp och ner, V-format inhak, anslutande 

V-format timmer 

Fönster: Glugg i rundtimmer, varv C4-5, 20x 18 cm 

Interiör: Stengolv mot D, tid värmekälla för sädestork på loft. Golvklovor, loft m grova okantade 

brädor, Inhak för inredning i vägg A varv 1-5, vägg B varv 3-5, vägg C varv 9, 

vägg D, varv 2,4,6 

Längd/bredd: 8,35 x 6 m 2m = 10 varv i gavel ger stighöjd 20 

cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över och underhak 

Timmerform: Rektangulärt planbilat, rundtimmer, rundtimmer med ena sidan rekt bilad, trapetssyll 

i hörn på vägg B 

Bearbetning: Planbilat, både böljande spår efter bila och mer randiga spår, skavning? 

Såthöjd cm: Halsning: På rundtimmer, B int, någon urspr, flera sek. längd: 40 cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Hörn AB - rak 6x7cm, hörn CD & DA - sned 3-4 x 8cm 

Hakets form: Hörn AB - rakt, hörn CD & DA - sneda 

Dekor: 

Nej 


Kulturhi skydd By och gård omnämnda i kmv-progr, s94+97. Ingår i Bebinv, bod m utkragad svale, 

fotodok 1968 

Övrigt: Miljö: I kmv-program ”Östergårds bebyggelse utgör exempel på den götiska gården.”(Kmv-program 

1990:98) Omflyttade delar. Flera varv vända, då väderbiten sida är vänd interiört. Inhak och gluggar 

ur plats. 

Datering: 

42

Bild Lp 20110757 

Bild Lp 20110758 

43

13 



Datum: 2007-10-27 

Funktion: urspr: visthusbod/saltbod nuv: förråd 


Ägare: Roland Eklund 

Fastighet: Ekeby 2:6 

Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Söderby karl / Norrtälje Gårdsmiljö: Boningshus och ladugård 

Konstruktion: 


/loft: 10 


1,99/3,43m 




Grund: Kallmur av tuktad sten 


(nuvarande): 

Sadeltak, tegelbelagt, undertak av stickspån på liggande okantade brädor, taklag med 

sparrar utan ryggås 


(äldre): 

Dörr: 

Två likformiga dörrar, A3-7, D1, 116x75 cm, D2, 116x76 cm, stående brädor, skavd 

yta, fogade med träplugg, 1600-talsbeslag 


Gåtar med svärd, 5 cm, rakt inhak i timmer, avfasad karmkant exteriört, tapp upp och 

ner 

Fönster: Nej 

Interiör: Mellanvägg, loft mot B, öppet i nock mot D 

Längd/bredd: 5,11 x 2,68 m Stighöjd: 20,6 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över-och underhak, Mittknut, A1-B1 svagt lutande skalle, skalle ca 12 cm 

breda 

Timmerform: Rektangulär, trapetsformad syll 

Bearbetning: Planbilad yta, böljande spår 

Såthöjd cm: 0-2 Halsning: Under, både inne och ute, ibland korta längd: 2-3 alt 7-8 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: 

Hakets form: 

Dekor: 

Savagt lutande beta 

Raka 

Utkragande takfot på A, med avfasad rundflikig kant, krönskallar avfasade på AB10 

och AD10 

Litet kors på hörn AD, 3,5x3,5 cm 


Kulturhi skydd Ingår i Bebinv, 1968 

Övrigt: Rötskador nedtill på gavel B. 


44

Bild Lp 20110759 

Bild Lp 20110760 

45

14 



Datum: 2007-10-27 Funktion: urspr: sädesbod nuv: - 


Ägare: Hembygdsföreningen Söderbykarls fornmf. 

Fastighet: Erickskulle 

Flyttad: 1920-tal från Vik 

Socken/kommun: Söderbykarl/Norrtälje Gårdsmiljö: Hemman I Vik 

Konstruktion: 


/loft: 10 


2,55/3,3 m 





Takkonstruktion Åstak belagt med brädor, lockpanel 

(nuvarande): 

Takkonstruktion ? 

(äldre): 

Dörr: Stående ramsågade brädor, tröskel varv 2, öppning varv 3 tom 6, inhak i 7 


Avfasad kant mot dörrhål, gåtar med not, timmer med svärd 

Fönster: F1, igensatt öppning i B5-7. F2, sekundärt fönster D6-8, en luft, fyra rutor 

Interiör: Fasetterat timmer inv, sädeshak i A3-4 

Längd/bredd: 3,85 x 2,65m Stighöjd: 27 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över- och underhak 

Timmerform: Fasetterat med mittås, vanligen skarp, en med rundad ås 

Bearbetning: Bilad yta 

Såthöjd cm: Nej Halsning: Ibland inv, hörn AB längd: 5 cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: 

Hakets form: 

Dekor: 

Lutande 

Sneda sidor, rak botten 

Tanddekor i A8, utkragande flikig, som draperad, kant, avfasade krönskallar på AB 

och AD 

Märkning i A3, B7, B5, enbart streck 


Kulturhi skydd: 

Övrigt: 


46

Bild Lp 20110761 

Bild Lp 20110763 Bild Lp 20110762 

47

15 



Datum: 2007-10-27 

Funktion: urspr: loftbod ev för säd nuv: loftbod 


Ägare: Torbjörn Vik 

Fastighet: Allemoraboden 

Flyttad: Ja, från Allemora på 1950-talet 


Gårdsmiljö: Kolla Sigurd Erixon 

Konstruktion: 


/loft: 10 


2,04/4,05 m 




Grund: Kallmurad sten 


(nuvarande): 

Åstak belagt med tjärpapp på horisontellt lagd, okantad, ramsågad brädpanel, ryggås 

halsad, övriga runda 


(äldre): 

Dörr: 

Vikdörr, av stående brädor, 1,15 m bred 


Gåtar med tapp upp och ner, sekundärt breddad öppning, Timmer avfasat mot dörr, 

10-12 cm 

Fönster: F, rekt, liggande, en luft, enkel, sex rutor, g i D14-15 med skjutdörr 

Interiör: Inhak efter sädesbås utv B, C 

Längd/bredd: 4,65 x 3,33m Stighöjd: 20,1 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över-och underhak 

Timmerform: Rund 

Bearbetning: Skavt, all ytved borthuggen 

Såthöjd cm: Nej Halsning: Under och ut i skalle längd: 34-40 cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Beta med sneda sidor, rak överdel 

Hakets form: Sneda hak, med rak och ibland rundad konvex botten 

Dekor: Dekorativ bearbetning som utmärker sig i varv 7-8 

Inskriptioner: Märkning, romerska siffror, tre ställen inv A, brännmärke vid dörr inv A, ev skyddsmärkning 


Övrigt: Vid flytt 1950 roterades timret, exteriört väderbitet timmer hamnade på insidan istället. Två nedre 

syllvarven utbytta i A. Datering sannolikt 1450-1500. 

Datering: 

48

Bild Lp 20110764 

Bild Lp 20110765 

49

16 



Datum: 2008-09-18 

Funktion: urspr: bodlänga nuv: garage/förråd 


Ägare: Ove Karlsson sedan tidigt 2000-tal 

Fastighet: Älgesta Norrgården Flyttad: ? 

Socken/kommun: Husby Ärlinghundra/Sigtuna 

Gårdsmiljö: Älgesta 

Konstruktion: 


/loft: 15* 


3,17/3,45m 

Bottenbjälklag mellan: ? 



Grund: Sten tidigare, nu lecablcok 


(nuvarande): 

Mångåstak belagt med rundläkt och halm, nu övertäckt med råspont och tvåkupigt 

tegel 

Takkonstruktion Se ovan 

(äldre): 

Dörr: Enbart nya efter 2000 


Avlägsnade efter 2000 

Fönster: Öppningar dok inte pga byggnadens skick 

Interiör: Äldre brädgolv i del 2, golvklovor mellan A och C 

Längd/bredd: 37 / 7m Stighöjd: 2m = 9 varv ger 22 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över- och underhak, knutskalle 14 cm bred 


Bearbetning: Planbilat, spår efter skyrhuggning invändigt 

Såthöjd cm: 2-5 Halsning: Nej 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Nej 

Hakets form: Raka, 14 cm djupa, 3-6 cm höga 

Dekor: 

Nej 


Kulturhi skydd By och gård omnämnda i kmv-program s108f.. Ingår i Bebinv. 1967 

Övrigt: Miljö: Älgesta har sin karaktär av radby i behåll. Byn bestod före storskiftet 1773 av fyra gårdar 

formerade som en radby. Vid lagaskifte 1892-94 flyttades mellangården ut medan söder och norrgården 

blev kvar på bytomten. Byn har trots utflyttningen en välbev karaktär från tiden före laga skifte. Norrgården 

består av två sammanslagna gårdar (Kmv-program 1988:108f). Kraftigt ombyggd sedan Rolf Ringström 

var där 2003. Ny grund av lecablock, nedre stockvarvet togs bort genomgående, nytt tegeltak och 

undertak av råspont, flera dörröppningar förstorade, dörrar utbytta. * Inklusive borttagen syll. Golvklvor 

var synliga runt om på både A och C före ombyggnad, låg på varv 1 som också var både byggnadens syll 

och bottenbjälklag. 

Datering: 

50

Bild Lp 20110766 

51

17 



Datum: 2008-09-18 

Funktion: urspr: parbod nuv: förråd 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: Arlanda Golf /Per Karlsson 0709519922 

Fastighet: Flyttad: ? 

Socken/kommun: Norrsunda/Sigtuna Gårdsmiljö: Norslunda 

Konstruktion: 


/loft: 15 


2,97/4,35m 

Bottenbjälklag mellan: B1-C1 

Mellan/vindsbjälklag mellan: A10-C10* 




(nuvarande): 

Mångåstak med obarkade brädor nedtill och rundläkt upptill, nya tvåkupiga tegel pannor 

direkt på den öppna läkten 


(äldre): 

Dörr: 

D1 Sekundärt förstorad, dubbel, svart av stående slät panel, modern. D2 Enkel svart 

stående slät panel, öppn varv 3-8, 158x92cm 


D2 gåtar har svärd med rak avslutning (4,5 cm), gåt h 158 cm samt 14x13 cm, tapp 

upp och ner 

Fönster: D 18-19, rekt glugg, sned smyg 

Interiör: Interiören avdelad med mellanvägg från A-C, golvklovor i del mot D på varv 1 

Längd/bredd: 7,60 x 4,85m Stighöjd: 2m=10varv ger 20cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över-och underhak, enstaka enkel med enbart överhak nedtill i hörn CD. 

Knutskalle 12 cm bred 


Bearbetning: Planbilat 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 


Hakets form: Raka, ibland svagt sneda 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Märkning med strecki hörn på vägg A och D 


Övrigt: Golvklovor synliga utvändigt i fasad A och C i den ena delen mot D. Många borrhål utvändigt i 

vägg D. *Mellanbjälklagen löper inte på samma håll i de båda rummen men på samma nivå ovan varv 10. I 

delen mot B löper det från B till mellanvägg. I delen mot D löper det mellan A och C. Vägg C i del mot B 

har en skarv mellan varv 3-11. 

Datering: 

52

Bild Lp 20110767 

Bild Lp 20110768 

53

18 



Datum: 2008-09-23 

Funktion: urspr: spannmålsbod nuv: förråd 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: Yngwe & Annica Karlsson sedan 1982 

Fastighet: Vidbo Krogsta 2:1 Flyttad: Inget gjort sedan 1919 

Socken/kommun: Vidbo /Sigtuna 

Gårdsmiljö: Krogsta Lillgården 195 94 Märsta 

Konstruktion: 


/loft: 8/6 

Antal stockar i gavel: 23 Lägsta syllen i: A&C Höjd m långvägg/gavel: 

3,25/4,95 




Grund: Sten, kallmur 


(nuvarande): 

Åstak m rundtimmer ut i gavlar, knektar på långsidor. Belagt m enkup tegel, på stående 

panel, på björknäver på stående okantade grovt bilade brädor, tätade m kalkbruk 

nedtill 

Takkonstruktion Inhak i övre varvets överkant, A-C, hak m svagt spetsig botten, på 109 cm mellanrum 

(äldre): 

Dörr: 

D1 enkel m stående skavda brädor (30,30,30,19 cm), öppn m urspr mått 129x101cm, 

D2 enkel m skavda stående brädor (31,24,27,18cm), öppn m urspr mått 128x100 


D1 gåth 129 cm br 13, med svärd (4&6,5 cm), tapp upp och ner, tröskel varv 2. D2 

gåt 128cm br 15, med svärd (4cm), tapp upp och ner 

Fönster: Två rekt g i A i loftdel 9x49cm, rekt g i C13-14, ca 10x50cm, faskant o skjutbar lucka 

inv, fönster i B en luft, 4 glas, 63x60cm. 2 gudsögon i C8-9, 16x18cm, rekt glugg i D 

röste 

Interiör: Mellanvägg A-C, vindstrappa i rummet mot B, enhetlig vind, Golvklovor 


Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över- och underhak, dolda bakom knutlådor 

Timmerform: Rektangulär, svagt trapetsformad mittsyll, mellanvägg i A 


Såthöjd cm: 2-4 Halsning: Utvändigt på skalle 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Rak, 4,5 hög och 12-13 cm bred, inhak 1-1,5 cm 

Hakets form: Raka, 13-14 cm djupa 

Dekor: 

Krönstock m droppkant 

Inskriptioner: Märkning med streck invändigt 

Kulturhi skydd By och lillgården omnämnda i kmv-program s 166f. 

Övrigt: Miljö: Lillgårdens manbyggnad är ålderdomlig, ev ursprungligen en enkelstuga (Kmv-program 

1988:166). Loftboden ligger i vinkel. Locklistpanel på fasad D. Loftdel kragar ut 48 cm på A. Golvklovor 

synliga utvändigt i fasad A och C. Borrhål i A varv 3 och 6. Mjukt rundad avlustning övergången mellan 

fasadknutar och utkragning i A. 

Datering: 

54

Bild Lp 20110769 

Bild Lp 20110770 

55

19 



Datum: 2008-09-23 

Funktion:urspr: spmålsbod nuv: förråd 


Ägare: Ingrid Bolinder 

Fastighet: Örby 7:1 

Flyttad: vet ej 

Socken/kommun: Vidbo/Sigtuna Gårdsmiljö: Örby 1:1, avstyckad 1997 

Konstruktion: 


/loft: 17 

Antal stockar i gavel: 23 Lägsta syllen i: A&C* Höjd långvägg/gavel: 

3,1 / 


Mellan/vindsbjälklag mellan: A12-C12** 


Grund: Sten mot C, betong mot AD, B dold bakom byggnad 


(nuvarande): 

Åstak, rundtimmer ut i fasad D, enkupigt tegel på breda ramsågade lock, gavelskivor, 

svart trä, hängränna utmed A 

Takkonstruktion Centralt placerat urtag i varv D17 för sparre 

(äldre): 

Dörr: 

A Enkel, blå stående spontade brädor, enkla beslag. 174x110cm, troligtvis förstorad, 

synlig såt i överkarm 


A Gåtar tapp upp och ner, stumt möte mot timmer i sidled, br 13 cm 

Fönster: D rekt glugg 14x27cm, avfasad kant inåt. B glugg 19x22 cm 

Interiör: Loftgolv av klovor, sek bilad yta neråt, Trappa till loft invändigt i hörn AD. Inhak för 

tex sädesfack i A och C, från golv och 7 varv höga ca 1,25m 

Längd/bredd: 4,36 / 3.04 m Stighöjd: 2m=12 varv ger ca 17 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över- och underhak 


Bearbetning: Planbilat. Lite grovt hugget, spår efter skyrhuggning 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 



Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Märkning med streck 


Övrigt: *Syll i A ersatt av gjutning. ** Golvtiljor vilar på A12-C12, synliga utvändigt i A och C. Gavel B 

påbyggd med mindre skjul, överdel av röste dolt bakom locklistpanel. Fjällpanel nedtill på fasad D. Rötskador 

i timmer på fasad C, mer väderbitet nedan loftgolv på 12. Loftdel kragar ut 58 cm. Flera borrhål i 

A och C. 

Datering: 

56

Bild Lp 20110771 

Bild Lp 20110772 

57

20 



Datum: 2008-09-22 

Funktion: urspr: spmålsbod nuv: museum 


Ägare: Husby Ärlinghundra hembf 

Fastighet: Husby Ärlinghundra hembf Flyttad: Från Tomta 

Socken/kommun: Husby Ärlinghundra/Sigtuna 

Gårdsmiljö: Sammanplockad 

Konstruktion: 


/loft: 15 


2,92/4,15m 




Grund: Sten i hörn 


(nuvarande): 

Åstak med skavt rundtimmer, liggande smal okantad panel, stickspån, enkupigt tegel, 

utskjutande tassar 

Takkonstruktion Igensatta hak för mellanbjälklag i C9, två per byggnadsdel 

(äldre): 

Dörr: 

D1 Enkel, svart, stående brädor, rejäl låskloss, enkla beslag, tröskel varv 2, öppn varv 

3-9, 150x 113cm. D2 Enkel, svart, stående brädor, tröskel varv 2, öppn varv 3-9, 

144x 88cm. 


D1 Gåtar saknar svärd, troligen borthuggna - inhak finns i timmer på en sida, tapp 

upp och ner, 10x15cm. D2 Stumma gåtar, anslutande timmer sekundärt avsågat, 

10x15 cm 

Fönster: D glugg, varv 3-4 uppifrån med utåtg lucka, 24x39 cm 

Interiör: Mellanvägg centralt mellan A o C, Trappa och vindsöppning i mellanvägg m spår efter 

gåtar, tapphål o tröskel varv 11. Spår av röd färg på lofttimmer vägg A. Golvklovor i 

bv 

Längd/bredd: 6,48 / 3,15 m Stighöjd: ca 19,5 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över- och underhak. Knutlådor överallt utom mellanknut i A. 


Bearbetning: Planbilat, spår efter skyrhuggning 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 


Hakets form: Raka 15 cm djupa, 4-7 cm höga 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Romersk märkning i rum mot D, vägg A, C och D. 


Övrigt: Golvklovor synliga i fasad A och C. Varv C1-C2 utbytta. Loft kragar ut 54 cm. Knutlådor svartmålade. 

Väderbitet timmer med inslag av röta på samtliga sidor utom A - mer skyddad av loftdelen. 

Datering: 

58

Bild Lp 20110773 

Bild Lp 20110774 

59

21 



Datum: 2008-09-22 

Funktion: urspr: parloge nuv: övergiven 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: Gunilla Norlin 018-346015 

Fastighet: ? Flyttad: ? 

Socken/kommun: Haga /Sigtuna Uppsala län Gårdsmiljö: Källbo ängar 

Konstruktion: 


/loft: 11 

Antal stockar i gavel: 24* Lägsta syllen i: A&C Höjd långvägg/gavel: 

2,05/? 




Grund: På stenar, punktvis 

Takkonstruktion Saknas 

(nuvarande): 


(äldre): 

Dörr: 

Saknas 


Saknas 

Fönster: C mittdel varv 8-12, 130 cm bred. D åtminstone varv 6-8, 97 cm bred 

Interiör: Två mellanväggar som ger en tredelad plan 

Längd/bredd: 15,5 x4,93 m Stighöjd: 2m = 11 varv ger 18 cm 

Timmerteknik: 



Bearbetning: Planbilat, skyrhuggning syns, syll halvad i C 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 



Dekor: 

Nej 



Övrigt: Byggnaden är i mycket dåligt skick. Taket är borta och stora delar av väggarna är raserade. *Varav 

två varv är nedfallna. Spår efter rödfärgning utvändigt. Borrhål. I byggnadens närhet finns flera husgrunder 

som antyder att den har ingått i en gårdsmiljö med flera byggnader. 

Datering: 

60

Bild Lp 20110775 

61

22 



Datum: 2008-09-22 



Ägare: Morgan Zetterberg 

Fastighet: Örby 1:26 Flyttad: ? 

Socken/kommun: Vassunda/Sigtuna (Upps Gårdsmiljö: Ny-Örby,avstyckad fr Örby (Lillörby äldre) 

län) 

Konstruktion: 


/loft: 17 


3,19/4,62m 






(nuvarande): 

Åstak, rekt bilat timmer, panel av stående okantade ramsågade brädor, lumppapp, 

tvåkupigt tegel 

Takkonstruktion Urtag i övre varvet för vertikalt ansluten läkt 

(äldre): 

Dörr: 

D1 Förstorad öppn m enkel dörr av stående omålade smala brädor. D2 Enkel, svart 

av 4 stående spontade brädor, öppn 144x99cm, varv 2 -halva 9, fina beslag m rutig 

dekor, 


D1 Saknar gåtar, öppning förstorad. D2 Gåt 13 x 11cm, saknar svärd, men not i anslutande 

väggtimmer, tapp upp och ner 

Fönster: F1 ny karm, varv 7-9, 53x98cm, 2 loftgluggar i A m lucka, varv 13- 15, 32x48cm. 

Glugg bv C, lucka, varv 14-15, 34x36cm, rekt loftglugg i C (som i A), loftglugg i D, 

56x54cm=3 v 

Interiör: Avdelad centralt med mellanvägg. Golvklovor löper mellan A-C. Inhak för inredning 

på vägg B och anslutande C, loft som nås via trappa invid vägg D, 

Längd/bredd: 6,55/4,32 m Stighöjd: 19 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över- och underhak 



Såthöjd cm: 2,5 Halsning: Nej 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Svagt sned, 6-7 cm hög, 10-11 cm bred, inhak 1,5 cm 

Hakets form: Raka, 12 cm djupa, 5-7 cm höga 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Märkning med streck i del mot D, på samtliga väggar i hörn 


Övrigt: Sammanbyggd med enklare skjul mot B och D. Golvklovor synliga i fasad C, ligger på syll A1-C1 

Datering: 

62

Bild Lp 20110776 

Bild Lp 20110777 

63

23 



Datum: 2008-09-18 

Funktion: urspr: Parbod nuv: Förråd 


Ägare: Tommy och Isabella Kocks 

Fastighet: Oppgården Flyttad: ? 

Socken/kommun: Norrsunda/Sigtuna Gårdsmiljö: Åshusby, Kungsgården 

Konstruktion: 


/loft: 14 

Antal stockar i gavel: Ej 

synl 

Lägsta syllen i: A&C Höjd långvägg/gavel: 

2,96 

Bottenbjälklag mellan: 



Grund: Kallmurad sten 

Takkonstruktion Sinusplåt på öppen läkt, tassar ut i fasad, nyare 

(nuvarande): 


(äldre): 

Dörr: 

A Dubbel, varv 2- ovan takfot i utskjut kupa, 385cm bred. B sek upptagen dubbelport. 

C dubbelport, varv 2-13, 310 cm bred. D Dubbelport, samtliga av rödmålad st 

spont 

A och B har båda nyare gåtar, anslutande timmer utan not eller svärd. 


Fönster: Nej 

Interiör: Kunde inte komma in men såg genom dörrspringa att interiören är indelad i tre rum 

av två mellanväggar, delvis öppna från varv 6 och upp. 

Längd/bredd: 21 / 6,30 m Stighöjd: 2m = 10 varv ger 20 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över- och underhak. Knutskalle 16,5 cm bred 


Bearbetning: Planbilat, kraftiga spår efter skyrhuggning 

Såthöjd cm: 3 cm Halsning: ? längd: 

Knutskallens 

form: 

X 


Hakets form: Raka, 10 cm djupa, 4,5 cm höga 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: ? 

Kulturhi skydd Gård omnämnd i kmv-program s 138f. 

Övrigt: Miljö: I Kmv-programmet kallas den aktuella gården för Hammargrenska gården, belägen vid 

Nordians hög, en av Mälardalens största kungshögar. Gården ifråga har bäst bibehållit sin äldre karaktär, 

Gården köptes 1788 av Johan Schagerström. Bland ekby finns Norrsundas gamla sockenmagasin, ditflyttat 

1880. Insidan undersöktes inte. Borrhål förekommer runt om. Golvbrädor synliga utvändigt på mittdelen 

i A och C. Exteriören förstärkt med vertikala utanpåliggande stödstolpar på A och C. 

Datering: 

64

Bild Lp 20110778 

65

24 



Datum: 2007-11-02 

Funktion: urspr: Fångbod nuv: Förråd 


Ägare: Skånela Hembygdsgård 

Fastighet: Fångbod från Kimsta 

Flyttad: Ja, från Kimsta 

Socken/kommun: Skånela/Sigtuna Gårdsmiljö: Kvarn och loftbod 

Konstruktion: 


/loft: 11+3 

Antal stockar i gavel: 22 Lägsta syllen i: A1 och 

C1 

Höjd långvägg/gavel: 

2,35 +0,65/ ej mätt 

Bottenbjälklag, utgår från vägg och stockvarv: B1- 

D1 

Mellan/vindsbjälklag, utgår från vägg och stockvarv:B-D 

9-10 


Grund: Murad grund, natursten, cementfogning, papp under syllträ 

Takkonstruktion Åstak, slät träpanel, tegeltak, enkupigt på läkt 

(nuvarande): 

Takkonstruktion Runda sparrar, inhak i övre varvet 

(äldre): 

Dörr: 

D1 Stående spontade hyvlade brädor, 1600-tals beslag, glugg, D2 Stående ospontade 

brädor, 1800-tals beslag, glugg 


D1 gåt med tapp, sned kant och rak ände. D2 gåt med tapp som i D1 

Fönster: Två låga rekt gluggar i loftdelen av fasad A, en liten rekt glugg i röstet på fasad 

B19-20, två st fönster i fasad C6-9, 65 x 60 cm, en luft, 6 rutor, och två kvadr högt 

belägna gluggar i C13-14 

Interiör: Golvtiljor synliga i exterirör A och C, varv 1, loftgolv synligt i B och C 


Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över och underhak 


Bearbetning: Planbilat, böljande huggspår, grov skyrhuggning interiört övre varv 

Såthöjd cm: 0-5 Halsning: Nej längd: 

Knutskallens 

form: 

X 


Hakets form: Raka sidor och botten 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Romersk märkning exteriört och interiört, stämmer delvis överens 


Övrigt: Herbert Rettig vid Skånelaholm slott köpte 1934 Kimsta tingshus och fångbod. 1935 invigdes 

hembygdsgården med de ditflyttade byggnaderna. 


66

Bild Lp 20110779 

Bild Lp 20110780 

67

25 



Datum: 2007-10-23 

Funktion: urspr: tiondebod? nuv: förråd 


Ägare: Haga kyrka 

Fastighet: Haga ka 

Flyttad: Eventuellt, flyttmärken 

Socken/kommun: Haga/Sigtuna 

Gårdsmiljö: Kyrka, prästgård, klockstapel, 

Konstruktion: 

Antal stockar i långvägg Antal stockar i gavel: 22 Lägsta syllen i: A och C Höjd långvägg/gavel: 

/loft: 16 




Grund: Stenar i hörn, stensyll södra delen av C 


(nuvarande): 

Åstak, tvåkupigt tegel, nockbräda, svarta gavelskivor trä, hängrännor, stuprör, svart 

plåt, undertak av ramsågade brädor på lock 


(äldre): 

Dörr: 

D1, stående brädor med liggande profilerad panel, svart, smidda dekorativa beslag, 

155x90 cm D2, sekundär dubbeldörr, med locklistpanel som fasaden 


Gåt med tapp upp, stötfog i sidled 

Fönster: Lucka i gavelröste, B och D, liggande profilerad panel, varv 15-17, 74x62 cm, smidda 

galler med bladliknande utvik, grenimiterande 

Interiör: Avdelad på längden C-D med sekundär mellanvägg, loftgolv av bilade brädor, loftlucka 

av breda skavda brädor, ålderdomlig 

Längd/bredd: 5,2 x 4,85m Stighöjd: 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Ej synlig 

Timmerform: Rektangulär, rundad såt 

Bearbetning: Planbilad, sneda spår vanligast, något ojämn yta 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

Betans form: Ej synligt 

Hakets form: Ej synligt 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Märkning, kilhugg, bred rekt form, A 


Övrigt: Samtliga fasader klädda med locklistpanel, falurödfärg, delvis förnyad nedtill på D, 

Datering: 

68

Bild Lp 20110781 

Bild Lp 20110782 

69

26 



Datum: 2007-10-30 

Funktion: urspr: trippelbod nuv: förråd 


Ägare: Lars Ström, sonen Anders 

Fastighet: Bögs gård Flyttad: Eventuellt. På plats åtminstone från 1856 

Socken/kommun: Bög/Sollentuna Gårdsmiljö: Frist flygel till boningshus 

Konstruktion: 


/loft: 13 


2,58/? 






(nuvarande): 

Sadeltak med enkupigt handslaget tegel, underliggande färgtak. Plåtbelagd nock och 

gavelskivor av två brädor 

Takkonstruktion Urtag i C12, kvadratiska och sned botten, äldre takanslutning? 

(äldre): 

Dörr: Samtliga av stående brädor och rödmålade. D1, A2-7, 150x100cm, D2, pardörr 8 

varv, 180 x245 cm, D3, A2-7, 148 x97cm 


D1 saknar gåt. D2 gåt med stötfog mot timmer. D3 gåt med stötfog. 

Fönster: Öppning i B13-15, 53x67 cm, avfasade kanter inåt, inhak för lucka utåt, Igensatt 

lucka i D4-6, 53x45 cm 

Interiör: Mellanväggar av planbilat rekt timmer 

Längd/bredd: 11,5 x 5,65 m Stighöjd: 19,8 cm 

Timmerteknik: 


Timmerform: Rektangulärt. Trapetsformad syll och nedre varv i mellanväggar 

Bearbetning: Planbilat, spår efter skyrhuggning återkommande 

Såthöjd cm: 2,5- Halsning: Nej 

längd: 

5 

Knutskallens 

form: 

X 



Dekor: 

Krönknut profilerad avslutning i underkant 

Inskriptioner: Märkning med streck 

Kulturhi skydd Gården omnämnd i kmv-program , ingår i utpekad närmiljö, s81 f 

Övrigt: Miljö: Bögs gård tycks ha varit en gård sedan slutet på 1500-talet. Bög är en visningsgård med 

hästar och är en av kommunens få gårdar med jordbruksdrift (Kmv-program 1983:82) Golvtiljor, 25 -26 

cm breda, 6 cm höga, synliga exteriört i fasad A och C, varv 1 (ej i mittdelen) samt i loftdel, AC varv 9, 

då loftdelen mot B. Rötskadad nedtill B1-10, C2-3 och 10-12, D1 och 6-15. 

Datering: 

70

Bild Lp 20110783 

71

27 



Datum: 2007-10-29 

Funktion: urspr: Visthusbod nuv: Förråd 


Ägare: Anette Lindberg 

Fastighet: Ytterbygård 

Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Ytterby/Sollentuna Gårdsmiljö: Fristående flygel till boningshus 

Konstruktion: 


/loft: 14 


3,05/2,90+13varv i röste 




Grund: Natursten i hörn 

Takkonstruktion Enkupigt handslaget tegel på brädtak av lockpanel, åstak 

(nuvarande): 


(äldre): 

Dörr: 

D1 Breda brädor, med liggande panel utv, kraftigt lås, 7 varv-140x130 cm. D2 pardörr, 

stående brädor, överljus, äldre lås, 10 varv 2,2x1,2 m. 


D1, stum gåt , 13x13cm. D2, gåt med svärd och tappar upp/ner 

Fönster: F1, igensatt öppning i C3-8. F2 100 cm bred, 6 stockvarv hög, brädfodrad 

Interiör: Golv av klovor i hela rummet mot D samt halva rummet mot B 

Längd/bredd: 11,3x4,85 m Stighöjd: 22 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över-och underhak. Skallar 17-22 cm höga, 15 cm breda 



Såthöjd cm: 3-5 Halsning: Ibland svagt exteriört längd: 10-15cm 

Knutskallens 

form: 



Dekor: 

Nej 


Kulturhi skydd Gården omnämnd i kmv-program, ingår i utpekad närmiljö, s68 

Övrigt: Gården har två välbevarade manbyggnader, en äldre ditflyttad 1844 och en yngre från 1907. 

Huset är förlängt mot B. Uppgifterna under konstruktion refererar till den äldre delen mot D, golv synligt 

exteriört i denna del, A och C. Övre delen av fasad D har rödfärgat timmer vänt inåt, återanvänt material. 

Nyligen bytt timmer nedtill i fasad C. Utedass mot fasad B. 

Datering: 

72

Bild Lp 20110784 

F1 

F2 

73

28 



Datum: 2007-10-22 

Funktion: urspr: slöjdbod nuv: förråd 


Ägare: Stefan och Martina Jonsson 

Fastighet: Oppgården Kragstaby 5 Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Vallentuna /Vallentuna Gårdsmiljö: Oppgården, i samma släkt sedan 1650-1700 

Konstruktion: 


/loft: 12 

Antal stockar i gavel: 

12+9 

Lägsta syllen i: A och C Höjd långvägg/gavel: 

2,5/2,4 -v12 

Bottenbjälklag mellan: D1-B1 



Grund: Kallmur av gråsten i norr och på hörnstenar i söder 


(nuvarande): 

Tenkupigt tegeltak på modern läkt, vasstäckning på mångåstak, tätt lagda stänger som 

vilar på gavelpartier och mitt sparrar 

Takkonstruktion Vasstaket och en äldre takfotsbjälke med skålad överdel, endast i vägg C 

(äldre): 

Dörr: 

D1, svart pardörr av stående brädor. D2, svart enkeldörr av stående brädor 


Pardörr - gåtstockar med svärd. Enkeldörr - en gåt med svärd, andra sidan stumt 

möte med timmer 

Fönster: F1, B6-9, kvadratiskt, en luft, enkelbåge med fyra rutor, handblåst glas, 48x60cm. F2, 

C7-9, öppen kvadrat 

Interiör: Golvklovor i södra delen, ca 30 cm i diam, Timrad mellanvägg A-C, breda plank i 

norr 


Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över och underhak (en enkelkatt i A) 

Timmerform: Rektangulärt 

Bearbetning: Planbilat, spår av skyrhuggning inne 40-50 cm mellan huggspåren, rundstav synlig i A 

Såthöjd cm: 3- Halsning: Nej 

längd: 

5cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: I mellanvägg mot A , rak 


Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Märkning i hörn, AB, CD,int, enkla streck, AB stämmer från 1-7, CD stämmer 

delvis 

Kulturhi skydd Omnämnd i KMV-program, s74, ingår i utpekad närmiljö 

Övrigt: Miljö: Kragsta by splittrades vid laga skifte. en ålderdomlig gårdsmiljö, manbyggnad nedbrunnen 

vid två tillfällen, nu endast ett äldre uthus kvar (KMV-program 1986:74), Hans Clerck tilldelades gården 

av kungen, 1600-talets andra hälft, Synliga golvbrädor exteriört i södra delen, A-C, Mellanväggen mot 

D väderbiten och röda färgspår varv 1-8 (fyra nyare varv överst), tidigare exteriör. Visar att norra delen 

tillkommit senare, både A och C, här finns blandad förekomst av hak i timmer, tyder på återanvändning, 

panel på D. 

Datering: 

74

Bild Lp 20110785 

Bild Lp 20110786 

75

29 



Datum: 2008-09-19 

Funktion: urspr: parbod nuv: hönshus/ved 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: Roger Billefält sedan 1988 

Fastighet: Gällsta 4:8 Flyttad: På tomten + fr Rimbo Fasterna 1860-80t 

Socken/kommun: Vallentuna/Vallentuna Gårdsmiljö: Grävelsta gård 

Konstruktion: 


/loft: 14 


3,15/4,40 m 


Mellan/vindsbjälklag: B9-D9 




(nuvarande): 

Åstak av rundtimmer, lockpanel av stående ramsågade breda brädor, tvåkup betongtegel 

Takkonstruktion Inhak för mångåstak i gavlar, tegeltak före byte till nuv betongpannor 

(äldre): 

Dörr: 

D1 Enkel, stående plank (37,33,31cm), öppn varv 3-8, 140x95 cm, dörr 155cm, D2 

Modern dörr, öppn varv 3-8, 134x98 cm enligt bevarade gåtar 


D1 gåt (14X12,5cm)med tapp upp och ner, saknar svärd men anslut timmer har urtag/not. 

D2 gåt(?x13cm) med tapp upp och ner, ansl timmer har not, 

Fönster: A central rekt loftglugg, varv 12-14, gåtar m tappar. B16-17, C7-8, D16-17 små kvadratiska 

gluggar, 22x18 cm. F1 hönsdelen har ett nyare fönster, två luft, C6-C9 

Interiör: Avdelad med mellanvägg. Vedbod mot B, med lofttrappa invid mellanvägg. Hönshus 

mot D, inklädd med skivtäckning. Golvklovor från A-C, på varv 1 

Längd/bredd: 6,30 /3,95 m Stighöjd: 2m=9 varv ger 22 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över- och underhak, knutskalle 14 cm 


Bearbetning: Planbilat, huggspåren är lite olika både randig och bucklig yta, skyrhuggning syns 

invändigt 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 


Hakets form: Raka, 14 cm breda 5-8 cm höga 

Dekor: 

Krönskalle med enkel droppnäsa 

Inskriptioner: Märkning med streck på golvklovor 

Kulturhi skydd: Omnämnd i kmn-program, ingår i en utpekad närmiljö s 73 

Övrigt: Miljö: Grävelsta manbyggnad troliogen från 1700-talet, Boden låg tidigare framför det intilliggande 

boningshuset (Kmv-program 1986:73). Nuvarande ägare flyttade boden i samband med ombyggnad. 

Boden kom till Grävelsta i slutet på 1800-talet från Fasterna i Rimbo. Vid flytten byttes skadad syll utmed 

A. Taket lades om med nya betongtegeltäckning och fickk hängrännor. Golvklovor synliga utvändigt i A 

och C. 

Datering: 

76

Bild Lp 20110788 

Bild Lp 20110787

30 



Datum: 2007-10-22 

Funktion: urspr: matbod nuv: förråd 


Ägare: Tomas och Marianne Tomazewskik 

Fastighet: Kårstaby 35 

Flyttad: Gammal på platsen, troligen ej 

Socken/kommun: Kårsta/Vallentuna Gårdsmiljö: Välbev boningshus, logar, svinhus, hönsh 

Konstruktion: 


/loft: 13 


13+11 

Lägsta syllen i: A1-C1 Höjd långvägg/gavel: 

3,10/2,78+2,4 




Grund: Kallmur av gråsten, mindre stenar under bjälkar och större i hörn 


(nuvarande): 

Mansardtak, enkup tegel, dubbla gavelskivor, åstak, bilat rundtimmer, med undertak 

av liggande ramsågade brädor, 25 cm breda 


(äldre): 

Dörr: 

D1, enkel med stående brädor, liggande pärlspontpanel utv, långa beslag, 8 varv hög. 

D2, dubbelport, stående brädor, 8 varv hög 


D1 en gåt med tapp upp, annars stötfogar 

Fönster: Gavelöppning med utåtgående lucka i A, 35x27 cm, Gluggar, i B6-7 och D6-7, formade 

som ruter* och liggande timglas. Två rekt gavelöppningar i C9, 15x40cm, avfasade 

ytterkanter 

Interiör: Brädgolv av klovor, i bv och sågade på loft, mellanvägg B-D, något förskjuten mot C, 

troligen en tidigare yttervägg, Garagedelen mot C saknar golv 

Längd/bredd: 7,72 x 6 m Stighöjd: 24 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt, över och underhak, mittknut tom varv 9, knuthörn A inklädda 

Timmerform: Rektangulärt, rundat mossdrag 

Bearbetning: Planbilat, böljande spår invändigt, ofta vankant kvar 

Såthöjd cm: 2 Halsning: Nej längd: 

Knutskallens 

form: 

Betans form: Grunt inhak från en sida, ca 3 cm 


Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Märkning, i påbyggd del, enstaka ej i ordning, 

Kulturhi skydd Omnämnd i kmv-program, ingår i utpekad närmiljö. Ingår i bebinv, 1971. 

Övrigt: Miljö: Kårstaby är den by i kommunen med bäst bevarad ålderdomlig karaktär. Gården tillhör 

en av byns tre mest välbevarade gårdar (KMV-program 1986:118) Manbyggnad från ca 1700, om- och 

tillbyggd 1924, arbbostad 1905, loge 1903, stall och ladugård 1921. Äldre matbod (kallad magasin/lider) A 

inklädd med ramsågad panel sedan länge, Panel också på gaveldel vägg C. Loftgolv synligt i exteriör, delar 

av vägg D. Boden har troligtvis blivit utbyggd mot C, garagedelen därmed sekundär, * Den ruterformade 

gluggen är mycket ovanlig nationellt, finns belagd före 1350 i Norge ( muntl Rolf Ringström) Muntliga 

uppg från ägaren: En Akademigård, akademin fick tre gårdar av kungen, hyrde ut till bönder, svärfar 

köpte loss gården , jorden övergick till en av de andra a-gårdarna. Ladugården och logen ombyggda 1902, 

undantagsstuga byggd 1903, Svinhuset nu hönshus, tvättstuga- rätt gammal?, timrat boningshus ombyggt 

1946. 

Datering:

Bild Lp 20110789 

Bild Lp 20110790 

Bild Lp 20110781 

79

31 



Datum: 2007-10-24 

Funktion: urspr: parloge nuv: garage 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: Eva och Alec Lif, sedan 1990 

Fastighet: Runby Övra 1:12-13 Flyttad: ? 

Socken/kommun: Ed / Upplands Väsby Gårdsmiljö: Tillh visthusbod 

Konstruktion: 


/loft: 15 


15+9 

Lägsta syllen i: A1-C1 Höjd långvägg/gavel: 

3,07/3,05* m 

Bottenbjälklag mellan: B-D 



Grund: Delvis synlig, kallmur av gråsten 

Takkonstruktion Tegelimiterande plåt och modernt taklag, efter 1990, tidigare enkup tegel på stickpån 

(nuvarande): 


(äldre): 

Gavelpartier har hål efter äldre mångåstak. I inv från 1982 anges taket vara enkup 

tegel på spån 

Dörr: 

D1 Enkeldörr med stående kransågade brädor, enkla bandbeslag, D2 Parport, stående 

ramsågade tjärade brädor, enkla bandjärn 


Fönster: F1 parlucka, mittdel A5-11, st kransågade brädor, svart, äldre dekorativt besl, Lucka 

i del mot B, A2-A4, äldre karm m ny lucka. Små g i liv med stockens överkant, 7 st i 

A13 och 9 st i C13 

Interiör: Tredelad plan, interiören helt ombyggd efter 1990, till modern verkstad, timmer tätat 

med skum, sedan panelklädd, avsågade äldre golvbrädor används nu som golv på 

loftet 

Längd/bredd: 19 x 6 m Stighöjd: 20,5 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt, över- och underhak, undantaget bytta delar tex upptill i A 



Såthöjd cm: Nej Halsning: Nej längd: 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Rak enkelbeta, 1-2 cm inhak 


Dekor: 

Nej 


Kulturhi skydd Ingår i bebygginv, 1982 

Övrigt: Golvbrädor synliga i exteriörens mittdel, på varv 1, brädorna är avsågade invändigt. Timmer i 

mittdel äldre upp till varv 12. Runt om förekommer återanvända stockar med hak utan nuvarande funktion. 

Frekvent förekomst av borrhå, ej genomgående ibland igenpluggade, 5 cm i diam. Runby Övra 

friköptes från Runsa 1932, avstyckad 1947, köpt av kommunen 1967. Kulturhistorisk bebyggelseinv av 

Sthlms lst 1982. Daterad 1850-1900. Bostad flyttad dit 1868. * Gavelhöjden är utan röste. 

Datering: 

80

Bild Lp 20110792 

B 

D 

81

32 



Datum: 2007-10-24 

Funktion: urspr: bod/visthus nuv: förråd 


Ägare: Eva och Alec Lif, sedan 1990(i nybyggt hus) 

Fastighet: Runby Övra 1:12-13 Flyttad: ev 1901 

Socken/kommun: Ed / Upplands Väsby Gårdsmiljö: Boningshus, ladugård, bod, matkällare 

Konstruktion: 


/loft: 13 

Antal stockar i gavel: 21 Lägsta syllen i: A1/C1 Höjd långvägg/gavel: 

2,6/3,7m 

Bottenbjälklag mellan: A1-B1 



Grund: Kallmur av gråsten, större hörnstenar 


(nuvarande): 

Plegel, tegelimiterande plåt, vit vindskiva av trä, Åstak med undertak av glest lagda 

brädor, med rester av äldre täckning av halm 


(äldre): 

Varv 8 i A och C har inhak för äldre takanslutning, något snedställda hak, ej genomgående, 

11 cm djupa, av totala virkesbredden på 14cm 

Dörr: 

A3-8, enkeldörr, förnyat dörrblad, stående svarta brädor, ett äldre bandjärn 


Gåtar med tapp upp och ner 

Fönster: Gavellucka i D med slät brädpanel som fasaden, tre gluggar i A9 vända inåt, endast 

glipor i exteriören, glugg i B, 15x15 cm, glugg i C5-6 med avfasade kanter 

Interiör: Golvbrädor av klovor, 25-30 cm breda 

Längd/bredd: 5 x 4 m Stighöjd: 20 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dold bakom knutlådor, skalle skymtar fram och enkelbeta 


Bearbetning: Planbilat, grövre bearbetning inv i rösten 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

Betans form: Ja, men kunde inte undersökas pga knutlådor 


Dekor: 

Nej 



Övrigt: Golvbrädor synliga i exteriör A och C, Panel på vägg D. Runby Övra friköptes från Runsa 1932. 

Kulturhistorisk bebyggelseinv av Sthlms lst 1982. Daterad 1850-1900. Bostad till 1868. 

Datering: 

82

Bild Lp 20110793 

Bild Lp 20110794 

83

33 



Datum: 2008-08-25 

Funktion: urspr: Fatbur nuv: förråd 


Ägare: AB Stadsholmen, Stiftl hemvärnsgården St Ängby 

ansv 

Fastighet: Ängby Slott Flyttad: ? 

Socken/kommun: Lovö / Stockhom Gårdsmiljö: Näsby slott 

Konstruktion: 


/loft: 16 


3,28/ej mätt 




Grund: Gråsten obearbetad och kluven, cementfogad, större hörnstenar 


(nuvarande): 

Enkup tegel, nyare undertak av liggande brädpanel och papp, Bilade sparrar och hanband, 

12x12 cm, tvärbjälke från B15-D15 


(äldre): 

Dörr: 

D1, enkeldörr, A2-9, 148 x 112 cm, stående brädor m ligg pärlspontpanel utv, ifälld 

tröskel. Enkel loftdörr A13-20, 135x125 cm inåtg, stå skavda brädor m ny yttre ligg 

panel 


Bv, nyare gåtar utan tappar och inhak. Loft inhak i gåt på en sida och i timmer på den 

andra 

Fönster: Tre gluggar i C, en i C16-17 med skjutlucka, 24 x 30 cm, två i C 10-11, endast originaltimmer 

i varv 11 

Interiör: 

Längd/bredd: 

Stighöjd: 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Enkelkatt, över- och underhak. Mot hörn AB, timmer bytt i A varv 1- 5, anslutande 

skallar i B avhuggna i liv med vägg A. Hörn CD, nedre delen av D utbytta, otydlig 

knut! 

Timmerform: Rektangulärt i fasad, trapetsformad syll 

Bearbetning: Planbilat, böljande små märken 

Såthöjd cm: 2-4 Halsning: svag invändigt 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Rak, enkelbeta, 5 cm bred och hög, hörn AD dubbel utan beta 

Hakets form: Sneda i hörn BC, annars raka 

Dekor: 

Nej 

Inskriptioner: Flera borrhål i B, ej genomgående 


Övrigt: Golvbrädor synliga exteriört i A och C på varv 1. Igensatta hål för äldre mellanbjälklag i B9. Hål i 

B 11-12 för tidigare mellanvägg? Omskriven av Edvard Bolin Stora Ängby och Traktens historia. 

Datering: 

84

Bild Lp 20110795 

85

34 



Datum: 2007-11-06 

Funktion: urspr: parloge nuv: utställning 


Ägare: Färingsö Hembygdsföreniing 

Fastighet: 

Flyttad: 1960-talet, Bredlötslogen donerad av John Bredler 

Socken/kommun: Färentuna/Ekerö Gårdsmiljö: 

Konstruktion: 


/loft: 16 


3,23/3 +röste 


Mellan/vindsbjälklag mellan :A17- C17 



Takkonstruktion Enkupigt taktegel, plåt i nock och hängskivor, Nytt taklag 

(nuvarande): 

Takkonstruktion Gavelvägg har hål för äldre rundläkt 

(äldre): 

Dörr: 

D1, port, pardörrar, stående brädor, 11,5 varv hög-2,3 m. D2, modern port, pardörrar 


D1, gåt med inhak upp till varv 7 

Fönster: Vägg C - lucka varv 8-13 

Interiör: 

Längd/bredd: 18,4 x 6 m Stighöjd: 20,1 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, enkelkatt och dubbelhak, över och underhak 



Såthöjd cm: 0-2 Halsning: Nej längd: 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Enkel och dubbel, rak, men ofta ingen beta alls 

Hakets form: Rakt 

Dekor: 

Utskjutande profilerad krönbjälke i hörn och takfotsbjälkar(tassar). 

Inskriptioner: Märkning, romersk interiört i hörn C-D, kan vara från 1960-talets flyttning 


Övrigt: Golvbrädor synliga exteriört i mittdelen av fasad C 1. 

Datering: 

86

Bild Lp 20110796 

D 

B 

87

35 



Datum: 2007-11-06 

Funktion: urspr: gavelbod nuv: utställning 


Ägare: Färentunda hembygdsförening 

Fastighet: Färentuna Hembygdsgård Flyttad: Ja 

Socken/kommun: Färentuna/Ekerö Gårdsmiljö: Hembygdsgård, ditflyttad 

Konstruktion: 


/loft: 10 


1,63 / 2,91m 

Bottenbjälklag mellan: B1-D1 Mellan/vindsbjälklag mellan: A-C Hål i varv 10-11 




(nuvarande): 

Enkupigt tegel, på brädpanel, mångåstak, underliggande vass, på rund avbarkad läkt 

som vilar på inhak i gavlar(A-C), mittås något grövre 


(äldre): 

Dörr: 

Öppning, 120x95 cm, 6,5 varv hög, A2-7,5 


Stötfog mot timmer, halvad upptill, rundad avbarkad 

Fönster: Nej 

Interiör: Hål efter mellanbjälklag i gavelväggar 

Längd/bredd: 3,35 x 3,10m Stighöjd: 17,3 cm 

Timmerteknik: 



Bearbetning: Planbilat, men lite ruggug yta, korta hugg, 8 cm breda, böljande spår 


längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: 

Hakets form: 

Dekor: 



Övrigt: 

Datering: 

Ej beta 

Svagt lutande, i hörn A-B, rakt i A-D 

Nej 

Märkning romersk 

88

Bild Lp 20110797 

89

36 



Datum: 2007-11-06 

Funktion: Trippelbod nuv: Museum 


Ägare: Färentuna hembygdsförening 

Fastighet: Färentuna hembygdsgård Flyttad: Ja 

Socken/kommun: Färentuna/Ekerö Gårdsmiljö: ? 

Konstruktion: 


/loft: 12/5 


2,27+loft 1/4,8m 




Grund: Stora stenar (flyttad) 

Takkonstruktion Mansardtak, enkupigt tegel, hängskivor av trä, Undertak av brädpanel, papp och läkt 

(nuvarande): 


(äldre): 

Övre loftvarvet vägg A-C har tätt sittande inhak, ca 20 cm mellanrum, spår efter äldre 

brädtak? 

Dörr: 

Samtliga svarta av st brädor m ligg pärlspont. D1, sekundärt förhöjd 2,5 varv upptill, 

170x90cm. D2, 120x75 cm, A3-8. D3, 115x84cm, B3-8 


D1. En gåt med tapp in i timmer, upp och ner, samt 6 varv hög,-126cm, 6 cm tunn, 

kluven, D2 och D3. Nya gåtar, men anslutande timmer har inhak för gåt, med rund 

borrad botten 

Fönster: Nej 

Interiör: Bortagen mellanvägg syns som hål i vägg C. Ramsågat loftgolv över stora rummet 

mot gavel D, klovor ovan lilla rummet mot B 

Längd/bredd: 7,5x3,2 m. Stighöjd: 19 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelkatt, över och underhak 


Bearbetning: Planbilat, med böljande huggspår 

Såthöjd cm: 0-2 Halsning: Ingen tydlig ursprungshalsning 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Rak. Mellanväggen vars knut syns i A och C, saknar beta 

Hakets form: Raka sidor och botten 

Dekor: 

Krönstock i hörn vid loft 

Inskriptioner: Märkning, romersk 


Övrigt: Golvbrädor synliga exteriört, på A1-C1. Panel på vägg D. Knutlådor i alla hörn. 

Datering: 

90

Bild Lp 20110798 

Bild Lp 20110799 

91

37 



Datum: 2009-02-25 



Ägare: Föreningsstuga Judarskogen 

Fastighet: 

Flyttad: Från Igeltorp 

Socken/kommun: Salem/Salem 

Gårdsmiljö: 

Konstruktion: 


/loft: 10 


2/3,62 

Bottenbjälklag mellan: Syll 



Grund: Stenar i hörn och mitt, delvis uppfyllt med jord, kraftig rötskada i syll på vägg C 


(nuvarande): 

Åstak, med ny liggande brädpanel, läkt och tvåkupigt tegel. Breda svarta hängskivor 

av tre brädor 


(äldre): 

Dörr: 

D1 och D2 är båda nya, stående svarta brädor, öppning A3-8, 87 resp 91 cm breda 

och 138 cm höga. Bjälke i utkragning ovan dörrar har dekorativa markeringar för resp 

dörr. 


Dörrarna har en gemensam bred mittgåt med tapp upp och ner. D1 har en äldre gåt 

med tapp upp och ner, som är täckt m brädor. D2 har bara en smal bräda. 

Fönster: Gavellucka i B10-14, 85 cm bred, svart, smal st panel, både lucka och foder nytt 

Interiör: Ej undersökt invändigt 

Längd/bredd: 5,73 x 3,66 m Stighöjd: 2m = 9 varv, 22cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över och under. Enstaka enkelkatt, främst i utbytt timmer B3, B7. 

Knutskalle 13-14 cm bred 

Timmerform: Trapetsformad syll. Rektangulärt väggtimmer 


Såthöjd cm: 2 cm Halsning: längd: 

Knutskallens 

form: 

X 

Betans form: Enkelbeta förekommer, 12 cm bred och 4 cm hög, ev enbart på utbytt timmer 

Hakets form: Svagt sneda till raka, 15-16 cm breda, 7 cm höga uppe och 2,5 cm nere 

Dekor: 

Inhak och rundning i utkragning över dörrar, dekor och praktik, motverkar takdropp 

Inskriptioner: Moderna ristningar 

Kulturhi skydd ? 

Övrigt: Borrhål med rytmisk placering A6-8, bredvid D2. Två hål per stock med 133cm avstånd, 3 cm 

i diameter och 5 sm djupa. Även enstaka borrhål i D1,D2, D6 och B6. Timmer utbytt i B1-B4, B7-B9. 

Golvklovor synliga i A och C, löper ut framför A till samma punkt som utkragningen upptill, ca 60 cm. 

Mittknut avsågad till slät knut både i A och C, I a dold bakom bred mittgåt. 

Datering: 

92

Bild Lp 20110800 

Bild Lp 20110801 

93

38 



Datum: 2008-09-29 Funktion: urspr: loftbod nuv: ? 


Ägare: Salem Hemslöjdsförening 

Fastighet: Salem hemslöjdsf 

Flyttad: Vet ej 


Gårdsmiljö: Nedre Söderby gård 

Konstruktion: 


/loft: 7/8 


dolda 

Lägsta syllen i: A&C* Höjd långvägg/gavel: 

3,30x4,80m 

Bottenbjälklag mellan: Nej 



Grund: Åstak m lockpanel, synliga tassar i takfot, 

Takkonstruktion Sekundärt murad grund 

(nuvarande): 


(äldre): 

Dörr: 

D1 Enkel med stående brädor, öppning inhak i varv 2 till inhak i varv 8 (125x95cm), 

bockhornsbeslag. D2 Enkel m stående ramsåg brädor, samma varv som D1, 

(127x98cm) 


D1 en gåt med svärd(6,5cm), tapp upp och ner, huggen spetsig not i timmer, en stum 

gåt, h 125br 15 cm,. D2 Gåtar med svärd (6cm) tapp upp och ner, h 127x 15 cm, 

Fönster: Två rekt g i loftdel varv A5-7, 55 cm breda. g i B 36x27cm (panel), g i C ej mätt, 

Interiör: Har ej varit inne. Mellanvägg synlig i A och C, upp till och med varv 9 

Längd/bredd: 7,3x3,9m Stighöjd: 2m=9varv ger 22 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, över- och underhak, knutsaklle 14 cm bred 

Timmerform: Rekyangulärt 


Såthöjd cm: 1-3 Halsning: 

längd: 

cm 

Knutskallens 

form: 



Dekor: 

Nej 



Övrigt: Mangårdsbyggnad, drängstuga och loftbod, utgjorde en utgård till den nu rivna huvudgården Söderby, 

namnet Söderby omnämns 1331. Lockpanel på fasad B, C och nedre delen av D. * Grund och syll 

omgjorda. Utkragning av loftdel fasad A, 68 cm. 

Datering: 

94

Bild Lp 20110802 

95

39 



Datum: 2008-09-29 

Funktion: urspr: Ängslada nuv: Maskinhall 

Inventerare: Cecilia Pantzar Ägare: ? 

Fastighet: ? Flyttad: ? 


Gårdsmiljö: Vid skogskant 

Konstruktion: 


/loft: 17 


3,65/7m 




Grund: Punktvis placerade stenar, ibland flera i grupp 

Takkonstruktion Modernt svart plåttak med nya sparrar 

(nuvarande): 

Takkonstruktion I gavelpartier syns inhak efter mångåstak, invändigt förvaras äldre enkupigt taktegel 

(äldre): 

Dörr: 

D1 dubbelport i, ny svart dörr med stående slät panel, öppn varv 2-11, med mindre 

överljus varv 12-13, 3 m bred nedtill. D2, dubbelport, ny röd dörr med st slät panel, 

varv 2-11 


D1, gåtar 260 cm höga med svärd, D2, gåtar 210 cm höga med svärd och tapp uppe 

och nere 

Fönster: Smala gluggar, knappt synliga utvändigt, 70-75 cm breda, rytmiskt placerade på samtliga 

fasader, i överkant på varv 3,6,9,12, 15, 18 

Interiör: Låst, kikade in genom dörröppning, interiören delad i tre, en hel mellanvägg och en 

med öppning mellan varv 3 och 11, jordgolv 

Längd/bredd: 20 x 7,10 m Stighöjd: 2m=8varv, 25 cm 

Timmerteknik: 

Knuttyp: Dubbelhak, med över- och underhak, 15-16 cm bred knutskalle 

Timmerform: Rektangulär, trapetsformad syll 


Såthöjd cm: 3 cm Halsning: Nej längd: 

Knutskallens 

form: 

X 



Dekor: 

Krönskalle med droppkant 



Övrigt: Borrhål rytmiskt återkommande i samtliga fasader, varv 3,7,10,12- för byggnadsställningar, 

Datering: 

96

Bild Lp 20110803 

97

40 



Datum: 2008-09-29 

Funktion: urspr: Magasin nuv: Förråd 


Ägare: Stockholm stad, Tina Hellman nyttjar 

Fastighet: Sturehov 

Flyttad: Nej 

Socken/kommun: Botkyrka/Botkyrka Gårdsmiljö: Sturehov herrgård 

Konstruktion: 


/loft: 23 


5,22 m 

Bottenbjälklag mellan: B2-D2* 



Grund: Plintar av välhuggen sten , 5 utmed D och B, 3 utmed A-C 


(nuvarande): 

Valmat m enkup tegel på undertak av stående ramsåg. okantade brädor, på sparrverk 

m hanband, stödben går ner via kort tvärbjälke och når friligg rem, som löper m A-C 

ovan golv 


(äldre): 

Dörr: 

Enkel i A av stående spontade brädor, fiskbenspanel utv, äldre beslag och järnlås, 

öppn 174x120cm, tröskel varv 3, öppning nedhak i 3 - hak i halva 11, 


Gåtar med svärd (5 cm), rundad not i timmer, tapp uppe och nere 

Fönster: Takkupa i A, med lucka 122x102cm, öppn nedhak i 15 till hak i 21, gluggar av samma 

format i B-D, varv 9-10 på bv och varv 18-19 på vind, 50x33cm, samtliga med järnbeslagna 

luckor, 51x35 cm, 

Interiör: Bottenvåning avdelad med central mellanvägg från B-D, central öppning 174x131cm, 

gåtar med svärd (7cm) samt tapp uppe och nere, golvklovor vilar på varv A2-C2, 

Längd/bredd: 6,85x10,04m Stighöjd: 2m=9 varv ger22cm 

Timmerteknik: 


Timmerform: Rektangulär, 14-15 cm bredd, 


Såthöjd cm: 3 cm Halsning: längd: 

Knutskallens 

form: 



Dekor: 

Nej 



Övrigt: Putsad utvändigt, knuthörn utskjutande som pilasrtrar. Interiör vindstrappa i hörn AB, 

Datering: 

98

Bild Lp 20110804 

X 

99

Timmerhus i Uppland - Stockholms läns museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?