Somaattinen erikoissairaanhoito 2005 − Specialiserad somatisk ...

Figur 2 visar trenderna för slutenvård och dagkirurgi indelade efter om de inbegriper en operation eller
ett motsvarande ingrepp eller inte. År 2005, liksom året innan, inbegrep 35 procent av vårdperioderna
inom den specialiserade sjukvårdens slutenvård en operation eller ett motsvarande ingrepp. Åren 2004
och 2005 inbegrep 96 procent av dagkirurgins och dagverksamhetens vårdperioder en operation eller
ett motsvarande ingrepp.
Figur 2. Vårdperioder inom slutenvård och dagkirurgi indelade efter om de inbegriper en
operation eller ett motsvarande ingrepp
Vårdperioder
1100000
1000000
900000
800000
700000
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
199719981999200020012002200320042005
11 Slutenv. & ingrepp 12 Dagkir. & ingrepp
21 Slutenv.
22 Dagkir. utan
utan
I 37 procent av vårdperioderna inom specialiserad somatisk vård var den remitterande instansen en
hälsovårdscentral och i 16 procent den privata hälso- och sjukvården. Totalt 21 procent av
vårdperioderna inom specialiserad somatisk vård inleddes utan remiss. Medelvårdtiden på sjukhus var
3,9 dygn jämfört med 4,1 dygn ett år tidigare.
År 2005 var cirkulationsorganens sjukdomar fortfarande den främsta orsaken till att man blev patient
inom den specialiserade somatiska vården i vårt land. Jämfört med året innan minskade antalet
patienter (93 234 patienter) med 1 procent. De flesta vårddygnen i denna sjukdomsgrupp hänförde sig
till behandling av cerebral infarkt (106 151 vårddygn) och akut hjärtinfarkt (71 067 vårddygn). År 2005
vårdades 9 procent färre patienter för cerebral infarkt än 2004, och antalet vårddygn minskade med 7
procent. Om man utgår från antalet patienter, var sjukdomar i det muskuloskeletala systemet och
bindväven (89 534 patienter) den näst vanligaste orsaken till specialiserad somatisk vård. Dessa
patienters antal ökade med 8 procent jämfört med året innan. I den här gruppen krävde behandling av
knä- och höftartros mest vårddygn. Antalet vårdperioder med en operation eller ett motsvarande
ingrepp ökade för knäartros med 21 procent och för höftartros med 20 procent.
När de vårdade patienterna delades in i grupper enligt fem års åldersintervall, var den största gruppen
55–59 år (60 017 patienter) liksom föregående år. Den här patientgruppen växte 6 procent från 2004. I
den här åldersgruppen, liksom också i gruppen 80–84 år, ökade antalet vårdperioder med operationer
eller motsvarande ingrepp med 8 procent jämfört med föregående år. Medelvårdtiden var längst i de
äldsta åldersgrupperna, eller med andra ord 6,9 dygn i åldrarna över 85 år. Den allra kortaste vårdtiden
hade åldersgruppen 5–9 år, nämligen 2,2 dygn.
2