Snabbare – Högre - Längre

Historia
Flygtrafiktjänsten
ABZ sid 236 ‐

ICAO – International Civil Aviation Organisation
Chicagokonventionen
Undertecknad 7 december 1944 av 52 stater
Trädde i kraft 4 april 1947
Reviderad vid 8 tillfällen, senast 2006
FN‐organ med huvudkontor i Montreal
190 stater är idag medlemmar
EUR‐regionen har sitt huvudkontor i Paris
2 ABZ 2011-06-27 sid 11

Viktiga flygplantyper för civilflygets utveckling
Från Andra världskriget till idag

Snabbare –Högre ‐ Längre
Douglas DC‐3 revolutionerade flygtransporter när den kom 1935. Den
flög både längre och snabbare än tidigare flygplantyper.
Den militära varianten kallades C‐47. Över 10.000 ex tillverkades under
kriget. Såldes som surplus efter kriget över hela världen, >400 flyger
ännu.
4
ABZ 2011-06-27 sid 244

Snabbare –Högre ‐ Längre
Lockheed Constellation tillverkades 1943‐1958, flög civilt 1945‐1967.
Constellation var avsevärt mycket snabbare än DC‐3 och hade betydligt
längre räckvidd.
Det var det första civila trafikflygplanet av betydelse med tryckkabin.
5
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Douglas DC‐6 och DC‐7 var de sista långdistans kolvmotorflygplanen.
De byggdes fram till 1958.
DC‐6 (bilden) var mycket tillförlitligt, och några flyger fortfarande.
DC‐7 hade starkare turbomatade motorer och därmed högre fart och längre
räckvidd. Motorerna var otillförlitliga, sällan alla 4 gick hela vägen. SAS flög DC‐7.
6
ABZ 2011-06-27 sid 249

Snabbare –Högre ‐ Längre
de Havilland Comet var det första jetdrivna trafikflygplanet. Det flög
kommersiellt från 1952.
Flera haverier 1953‐54 pga metallutmattning. Flygplanet byggdes om men senare
versioner blev aldrig den kommersiella succé som Comet varit vid introduktionen.
7
ABZ 2011-06-27 sid 249

Snabbare –Högre ‐ Längre
Sud Aviation Caravelle kom på marknaden 1959.
SAS första jet 1959. Sterling och Finnair hade stora Caravelleflottor.
Fart ~420 kt, marschhöjd ~10000 m, maxhöjd ~12000 m.
Första jet med motorerna placerade på flygkroppen.
8
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Boeing 707 (kom 1958) och Douglas DC‐8 (kom 1959)
Långdistans jet som tog över helt efter DC‐6/DC‐7, och producerades fram till de
nya wide‐body kom i trafik på 70‐talet.
Fart ~460 kt, höjd >10000 m.
De flyger fortfarande i fraktbolag, för militären och enstaka personliga flygplan;
John Travolta flyger en kort version av B707 ursprungligen tillverkad för Qantas.
9
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Boeing 727 tillverkades 1963‐1984 och var fram till tidigt 90‐tal världens
mest tillverkade trafikflygplan.
För att flyga över Rocky Mountains krävdes på den tiden 3 motorer.
10
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Douglas DC‐9 och McDonnell Douglas MD‐80.
DC‐9 tillvekades 1965‐1982 och var länge det vanligaste trafikflygplanet i Europa.
Efterföljaren MD‐80 är en uppdaterad och förlängd version av DC‐9 och flög första
gången kommersiellt 1980. Den har betydligt bättre prestanda än DC‐9.
11
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Boeing 737 började tillverkas 1968 och tillverkas än idag.
Är idag det vanligaste trafikflygplanet på kort‐ och medeldistans.
B737‐100 från 1968 (96 pax) B737‐800 från 2007 (189 pax)
12
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Med Boeing 747 (1970) kom wide‐body.
DC‐10 (MD‐11) och Lockheed TriStar följde strax efter
B747‐400 MTOW ~400 ton,

Snabbare –Högre ‐ Längre
Aérospatiale‐BAC Concorde flög reguljärt 1976‐2003 för BA och AF.
Endast en (1) olycka med dödlig utgång; Paris, 25 juli 2000.
Paris – New York på 3,5 timmar
14
ABZ 2011-06-27 sid 251

Snabbare –Högre ‐ Längre
Airbus Industries började som ett konsortium av europeiska företag
inom flygindustrin. Europeisk flygindustri riskerade annars att slås ut av
de amerikanska giganterna Boeing, McDonnell Douglas och Lockheed.
A300, 1974,

Snabbare –Högre ‐ Längre
234 A380 beställda, 90 av Emirates.
Större flygplan = tyngre flygplan =
extra bränsle = ytterligare bränsle
för att bära det extra bränslet
16
ABZ 2011-06-27 sid 253

Snabbare –Högre ‐ Längre
Boeings prognos är att fram till 2028 behövs 7 740 widebodies medan
det behövs hela 19 460 narrowbodies, eller single aisle. Det är alltså
kort‐ och medeldistansflygplanen B737 och A320 som ska ersättas.
Boeings projekt för en efterföljare till B737 kallas Y1, men känt som
Boeing 737RS, ”Replacement Study”.
Airbus projekt för en efterföljare till 320‐serien heter Airbus NSR,
”New Short Range”.
Både Boeing och Airbus är eniga om att en helt ny motor är förutsättningen
för att verkligt stora bränslebesparingar ska bli verklighet.
17
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Regionalflyg
Matarflyg som servar de större hubbarna
Ofta upp till 50‐70‐sitsiga turboprop, kan vara mindre jet
Exempel på turboprop: Saab 2000, ATR 42/72, Embraer och Dash 8
Bombardier CRJ och BAe 146/AVRO RJ (Malmö Aviation) är exempel på jet
Affärsflyg –Bizjets
Små 2‐3‐motoriga jet som används av företag eller enskilda affärsmän
Cessna Citation, Learjet, Dassault Falcon, Grumman Gulfstream är några exempel
VLJ –VeryLight Jet, kommande lätta jet som flyger lika högt som övriga men
långsammare
Allmänflyg – kallas ”sportflyg” av journalister
Vanligen 1‐motoriga kolvmotorflygplan med plats för 4‐6 personer
Cessna 152/172 (högvingat) och Piper Cherokee (lågvingat) är de vanligaste
18
2011-06-27

Snabbare –Högre ‐ Längre
Inrikesflygets utveckling i Sverige efter kriget är synonymt med Linjeflyg
som bildades 1957 och gick upp i SAS 1993.
Stommen i deras flotta var:
21 Convair CV 340/440 Metropolitan 1961‐1979, 52 pax.
20 Fokker F28 Fellowship 1973‐1992, 70‐85 pax.
19
2011-06-27

Flygplatser i Sverige

Före Halmsjön
Ladugårdsgärde
Den första kända flygningen med flygplan i Sverige ägde rum 1909 på
Ladugårdsgärde i Stockholm. Under det följande decenniet skulle flera experimentoch
uppvisningsflygningar ske där.
1910 genomfördes den första flygdagen. Därför 100‐årsfirandet 2010.
Lindarängens flyghamn
Anlades 1919 där frihamnen ligger idag. En sjöflygplats som användes av trafikflyget
innan Bromma skapades.
Lindarängens flyghamn lades ner 1952 då sjöflyget spelat ut sin roll för trafikflyget.
Det enda som finns kvar idag är en hangar som pga av utfyllnader förlorat kontakten
med vattnet.
21
2011-06-27

Före Halmsjön
Torslanda flygfält
Invigdes 1923 och var Göteborgs flygplats fram till den lades ner 1977 för att ersättas
av Landvetter flygplats.
Från början hette den Göteborgs Flyghamn och innefattade även en sjöflyghamn.
1948 fick Torslanda tre asfaltbelagda banor i triangel.
Bulltofta
Invigdes 1923 och var Malmös flygplats.
På 30‐talet var Bulltofta en av Europas viktigaste flygplatser med direktlinjer till
Tyskland, England, Nederländerna och Frankrike.
Under andra världskriget nödlandade ett stort antal allierade bombplan här och blev
interneringsläger för amerikanska flygare.
1952 fick Bulltofta asfaltbanor.
Bulltofta lades ner 1972 då det ersattes av Sturup. Kontrollcentralen, ACC, för södra
Sverige och Östersjön låg kvar på Bulltofta till 1983.
22
2011-06-27

Före Halmsjön
Bromma flygplats
Invigdes 1936.
Var först i Europa med asfalterade banor.
Det var ursprungligen 4 banor, den längsta 900 m.
Nu är det en bana, 1668 meter lång.
Terminalerna är idag K‐märkta.
Nödlandningsplatser
Längs flygvägarna i triangeln Stockholm‐Göteborg‐Malmö anlades också ett stort
antal ”nödlandningsplatser”.
Flera av dessa är flygplatser idag, bl.a. Eslöv och Skånes Fagerhult.
23
2011-06-27

Halmsjöns flygplats
För att inrätta flyglinjer till Nordamerika byggdes Halmsjöbanan.
Den invigdes 1954. Med öknamnet puckelbanan användes den knappt.
Halmsjöbanan löste inte storflygplatsfrågan, utredandet fortsatte.
När SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av DC‐8 behövdes
en ny flygplats tas i bruk 1960.
Riksdagsbeslutet togs 1957, storflygplatsen skulle byggas med 2 banor,
3,3 km 01/19 och 2,5 km 08/26.
Den 5 januari 1960 öppnades flygplatsen för trafik och den 26 juni 1960
lyfte en DC‐8 från SAS på den första reguljära flygningen till New York.
Stockholm‐Arlanda flygplats invigdes officiellt 1 april 1962 av kung
Gustaf VI Adolf och utrikestrafiken flyttade från Bromma till Arlanda.
Den ursprungliga Halmsjöbanan ingår idag som en del av TWY till 08/26.
24
2011-06-27

Flygvapnet
F1 Västerås 1926‐1983 Civil
F2 Hägernäs 1926‐1974 Nedlagd
F3 Malmen 1926‐1974 Helikopterflottilj, flygutbildning
F4 Frösön 1926‐2005 Civil
F5 Ljungbyhed 1926‐1998 Civil
F6 Karlsborg 1936‐1994 Militär verksamhet, ATS åter 2006‐07
F7 Såtenäs 1936‐ Flottilj
F8 Barkarby 1936‐1974 Civil för allmänflyget, nedlagd 2010
F9 Säve 1940‐1969 Civil
F10 Ängelholm 1940‐2002 Civil
F11 Nyköping 1941‐1980 Civil under namnet Skavsta
25
2011-06-27

Flygvapnet
F12 Kalmar 1942‐1980 Civil
F13 Bråvalla 1943‐1994 Militärt, nedlagd 2009
F14 Halmstad 1944‐1972 Civil, FM Halmstadskolor
F15 Söderhamn 1945‐1998 Civil
F16 Uppsala 1943‐2003 Militärt, blivande lågprisflygplats Ärna?
F17 Ronneby 1944‐ Flottilj med civil trafik
F18 Tullinge 1946‐1986 Civilt till 2004, nedlagd
F19 Finland 1940 Frivilligförband under finska vinterkriget
F20 Uppsala 1944‐2004 Flygvapnets Uppsalaskolor
F21 Luleå 1941‐ Flottilj med civil trafik
F22 Kongo 1961‐1963 UN Fighter Wing
26
2011-06-27

Flygvapnet
Exempel på andra fält med militär historia
Visby; militärt detachement på flygplatsen
Kristianstad; f.d. krigsbas
Borlänge; f.d. krigsbas
Vidsel; norra Europas största robotskjutfält
Kiruna; civilt fält som använts mycket av FM
Jokkmokk; utbyggd krigsbas liksom Hagshult (Värnamo)
Boden; tidigare helikopterbas
Kramfors; f.d. krigsbas
Hultsfred; f.d. krigsbas
Eskilstuna; f.d. krigsbas
27
2011-06-27

60 år med ATS

Flygledning
Procedur
All flygledning bygger i grunden på att kunna separera flygplanen enbart på
pilotens rapporter utan att se dem med någon form av övervakningsutrustning,
t.ex. radar.
Begreppet vi använder är Procedur
Procedureparationer
Höjdseparation: 1000 fot
Pilots rapport över rapportpunkt: Man kan inte ha 2 flygplan på samma höjd mellan
samma rapportpunkter om man inte har annan separation.
Tid: Bygger alltid på bakomvarandes fart fram till flygplanet framför.
Olika flygvägar: Viktigt att flygplanen följer fastställda flygvägar.
Vinklar och avstånd från flygfyrar: finns många olika sätt att använda befintlig
utrustning.
Omständligt, mycket prat på frekvensen, låg kapacitet
29
2011-06-27

.
30
2011-06-27

.
31
2011-06-27

… och sen kom strippen …
32
2011-06-27

33
2011-06-27

Göteborg ACC –Torslanda (slutet av 50‐talet)
34
2011-06-27

Stockholm ACC – Bromma (runt 1960)
35
2011-06-27

FPB –Flight Progress Board –Sturup (TWR)
36
2011-06-27

Radar –Radio Detection and Ranging
PSR – Primary Surveillance Radar
SSR 37 – Secondary Surveillance Radar ABZ 2011-06-27 sid 86

Radar
38
2011-06-27

ATCAS –ATC Automated System (1979‐2005)
39
2011-06-27

E2Ke –System 2000 E (2005 ‐ … )
40
2011-06-27

Länkar

Länkar
www.icao.int
www.wikipedia.org
www.forsvarsmakten.se
www.lfv.se/sv/Om‐oss/LFVs‐historia/
www.airliners.net
42
2011-06-27

43
2011-06-27