Projektlabbar i modern fysik 2008
Projektlabbar i modern fysik 2008
Projektlabbar i modern fysik 2008
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Projektlabbar</strong> i <strong>modern</strong> <strong>fysik</strong> <strong>2008</strong><br />
Uppdaterad och rättad lista <strong>2008</strong>-04-17, ytterligare projekt förväntas<br />
tillkomma under resten av april.<br />
Tänk på att dessa labbar i en del fall är pågående forskning, varför projekt kan försvinna<br />
och nya tillkomma. I listan nedan finns namn på kontaktpersoner. Dessa har alla sina<br />
kontor i AlbaNova. De flesta av projekten kan göras av flera grupper.<br />
1) ÅSKA<br />
Nedanstående skulle kunna tjäna som utgångspunkter för en projektstrategi, dvs välj ut<br />
några olika punkter och lägg upp ett projekt.<br />
• Titta på var och hur det åskar. Det finns olika markstationer men också en ny<br />
NASA satellit som tar bilder ”uppifrån”?<br />
• Varför åskar det mer på vissa platser (Florida, mellanvästern i USA) än andra<br />
(Österskär)?<br />
• Varför åskar det mer i Österskär på våren sommaren än på hösten vintern?<br />
• Varför produceras ljud från åska?<br />
• Varför genereras så mycket infraljud (lågfrekvent för oss ohörbart)?<br />
• Varför produceras elektromagnetisk strålning?<br />
• Varför blir denna av frekvensen Mellanvåg (voice of America)?<br />
• Hur fungerar en åskdetektor?<br />
• Hur mäter man?<br />
• ”On line”-mätningar via webben av åska i Florida?<br />
• Följ ett åskväder och noter blixtrar och position?<br />
• Vad händer ovan land och ovan vatten?<br />
• Varför dras all åska från Mexikanska Golfen till Cape Canaveral?<br />
• Varför är vissa personer så förtjusta i åskväder? ”Nära döden upplevelser”!<br />
En åskdetektor finns på Miljölabb vid kupolen på plan 8 i Albanova. Det tar en liten<br />
stund att bekanta sig med den. Men förmodligen så åskar det inte ”på beställning”. Så för<br />
bekvämlighetens skull har vi ett avtal med åskdetektorer tillgängliga på webben. Du<br />
kommer att få login/password info och sedan kan Du kolla åskkartor, etc från godtycklig<br />
dator. Kanske vill ni inkludera en informationssökning om åska och hur infraljud<br />
produceras. och kanske on-line mätning på webben (Institutet för Rymd<strong>fysik</strong> i Umeå har<br />
webbaserade faciliteter i Sverige). Men om det inte åskar? Det gör det alltid i Florida,<br />
Stora Sjöarna och Plains i USA. Där åskar det ofta. Fast då finns inga<br />
infraljudsdetektorer. Här finns utrymme för tre projekt för totalt 10 teknologer.<br />
Handledare: Thomas lindblad, A5:1007, lindblad@particle.kth.se
2) - LJUD & BULLER<br />
Det finns utrymme för fyra projektupplägg inom området ljud och buller. Man kan lägga<br />
upp ett projekt baserat på jämförande studier mellan hörbart och ohörbart (infraljud), på<br />
en jämförelse mellan markvibrationer (seismiska signaler) och luftvibrationer (infraljud)<br />
eller på hur man uppfattar olika typer av buller, hjälper det att stänga dörren, etc. I mitt<br />
rum finns (a) en bullermätare (b) infraljudsmikrofoner och (c) seismiska detektorer. I<br />
rummet bredvid finns ett (ngt ostämt) piano. På www.ncvib.com (ligga in med<br />
albanova/albanova) finns information om när man spränger för Norra Länken. Skissera<br />
ett projekt (a) till (c) med utgångspunkt från nedanstående. För den musikintresserade<br />
finns också möjlighet att titta på inspelningar med olika toner från piano, flygel, etc (d).<br />
Signaler kan analyseras med hjälp av MatLab efter det att dom konverterats från det<br />
format dom inspelats i. Vi använder oss av DasyLab för att samla in data och FlexPro för<br />
att analysera (FFT, etc) signalerna. Dessa eller motsvarande program finns som ”trial<br />
versions” som fungerar c:a 1 månad. Annars finns en dator med dess program på mitt<br />
rum (reserverat för detta projekt)<br />
• Hur påverkas byggnaden när man spränger, hoppar upp och ner. Genereras både<br />
infraljud och vibrationer?<br />
• Är det någon skillnad mellan vertikala och horisontella signaler, dvs hur<br />
seismograferna är placerade?<br />
• Varför genereras större infraljudssignaler än seismiska signaler när man ”smäller i<br />
dörren”? Kan man se på seismografterna om någon går i korridorerna?<br />
• Hur mycket vibrerar byggnaden när man spränger för Norra Länken?<br />
• Vad genererar infraljud? Helikoptern som landar på Karolinskas tak?<br />
• Vad kan infraljudsdetektion användas till förutom övervakning av<br />
kärnvapentester?<br />
• Kan man göra ett varningssystem för tsunamis?<br />
• Kan man detektera laviner, seismiska aktiviteter i (tillräckligt) god tid?<br />
• Varför kommunicerar elefanter och blåvalar med infraljud?<br />
• Kan infraljud användas på Mars för att detektera meteoritnedslag?<br />
• Hur upplever vi musik? Samma ”oljud” från olika typer av musik?<br />
• Frekvensomfång för olika musik-instrument?<br />
• Kan man identifiera instrument från frekvensspektra?<br />
• Kan man identifiera ett språk utifrån vokaler eller på annat sätt?<br />
• Hur ser frekvensspektra ut för olika toner? Är det oberoende av instrument,<br />
sångare, etc?<br />
• Vilken roll spelar anslaget för identifiering av ett instrument.<br />
Handledare: Thomas lindblad, A5:1007, lindblad@particle.kth.se
3. Datortomografi.<br />
Datortomografi (CT) är en metod för medicinsk röntgenavbildning i tre dimensioner.<br />
Genom att ta röntgenbilder av en patient från många olika vinklar kan man med<br />
algoritmer för så kallad bakåtprojektion rekonstruera patientens anatomi i valfritt plan.<br />
Vanligtvis används ett så kallat transversalplan tvärs igenom patienten.<br />
KTH har en CT-modell som tar bilder av en barbiedocka med ett radioaktivt preparat som<br />
röntgenkälla och en halvledardetektor. Modellen används som studentlaboration.<br />
Laborationen görs idag från två separata datorer men planen är att överföra samtlig<br />
styrning och datautläsning till en ny dator. Styrningen av modellen sker i ett program<br />
skrivet i NI Labview v. 5 som ska uppgraderas till v. 7 eller senare.<br />
Er uppgift blir att installera kort och program för datautläsning på den nya datorn. Under<br />
uppgraderingen av Labview kommer kompatibilitetsproblem att uppstå med den nya<br />
versionen, bl.a. med kommunikationen med com-portarna. Er uppgift blir vidare att lösa<br />
dessa problem. God datorvana och erfarenhet från Labview är viktigt!<br />
Handledare: Erik Fredenberg, A5:3011, (fberg @ kth.se)<br />
4. Naturlig radioaktivitet (blå betong, Seltin-40K, blåberg från Gävle-Tjernobyl)<br />
Handledare: Wlodimierz Klamra, A5:3013, (klamra @ particle.kth.se)<br />
5. Mätning av neutronflöde med hjälp av guldaktivering<br />
Handledare: Wlodimierz Klamra, A5:3013, (klamra @ particle.kth.se)<br />
6. Neutronernas fördelning i vattnet<br />
Handledare: Wlodimierz Klamra, A5:3013, (klamra @ particle.kth.se)<br />
7. Trådkammare<br />
Trådkammaren är en detektortyp som har varit och fortfarande är oerhört betydelseful<br />
inom partikel<strong>fysik</strong>en. George Charpak fick 1992 nobelpriset i <strong>fysik</strong> för att han utvecklade<br />
denna detektortyp. Vi har en 10x10 cm trådkammare som vi använder för<br />
röntgendetektion i en studentlabb. Denna detektor behöver gås igenom och dess funktion<br />
och effektivitet optimeras.<br />
Kontakta Bengt Lund-Jensen (lund @ particle.kth.se)<br />
8. Kosmisk Strålning<br />
Partiklar från den komsika strålningen passerar hella tiden igenom oss. Detta kan mätas<br />
med en detektor som består av två plastscintillatorer där passage av laddade partiklar ger<br />
upphov till en svaga ljusblixtar vilka detekteras. I projektet ingår att montera ihop en<br />
detektor från delar och därefter undersöka en del egenskaper hos den strålning som kan
detekteras. Ser man fler partiklar högst upp i Kaknästornet än längre ner? Är det färre<br />
nere i tunnelbanan? Vad krävs för att stoppa den detekterade strålningen? Vad för slags<br />
partiklar är det som detekteras? Riktningsberoende?<br />
Kontakta Bengt Lund-Jensen (lund @ particle.kth.se)<br />
Detaljer om detektorsystemet<br />
9. Vintergatan<br />
Galax-strukturen hos vintergatan studeras med 21 cm emissionslinje från väte som mäts<br />
med Stockholm Centimetre Radio Telescope. Observationerna används för att skapa en<br />
karta över spiralarmarn och en rotationskurva för galaxen. Rotationskurvan avsläjar<br />
massfördelningen i galaxen<br />
Handledare: Felix Ryde, A5:3009, (felix @ particle.kth.se)
Change language