Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse

SÖDERSJUKHUSETS
PATIENTSÄKERHETS-
BERÄTTELSE 2012

Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse
2012
Innehållsförteckning
Förord 3
Övergripande mål och strategier 4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Struktur för uppföljning/utvärdering 4
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet 5
Uppföljning genom egenkontroll 11
Samverkan för att förebygga vårdskador 11
Riskanalys 12
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12
Hantering av klagomål och synpunkter 13
Samverkan med patienter och närstående 14
Övergripande mål och strategier för kommande år 15
”Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det
systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet
hos externa intressenter tillgodoses.” SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §

Några ord från
chefläkaren
Det här är Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse för 2012. Här berättar vi om vårt patientsäkerhetsarbete
under året, och några exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad
kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen är till för att du som medborgare ska få en inblick i hur vi
arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för dig.
Vi vill att ett högt säkerhetstänkande ska prägla hela vår organisation och allt vi gör. Allt kan vi
inte beskriva i den här texten, men vi hoppas att du ska få en övergripande bild av hur vi arbetar
med dessa frågor. Vill du fördjupa dig ytterligare i våra arbetssätt och resultat hänvisar vi till
Södersjukhusets förvaltningsberättelse 2012.
Några exempel på vad du finner här skriften är:
• Hur vi arbetar med patientsäkerhet i vår organisation
• Hur vi följer upp arbetet i organisationen
• Några av de resultat som uppnåtts
• Hur vi identifierar och hanterar vårdskador
• Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera
risker, tillbud och negativa händelser
• Hur patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten
har hanterats
• Hur vi arbetar för att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet
Vi hoppas att du ska uppskatta den här sammanställningen, och att den ska ge en bild av hur vi
arbetar med säkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund ”För patienten – med patienten”.
Anna Nergårdh
Chefläkare

Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
God kvalitet i vården innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad,
effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Södersjukhusets värdegrund uttrycker vår syn på
vårt förhållningssätt till patienter, vårt arbete med ständiga förbättringar och vår strävan mot
processorienterade arbetssätt. I verksamhetsplanen uttrycker vi våra långsiktiga mål och våra
strategier för att nå dem. Ett av våra långsiktiga mål är ”Säker vård med hög kvalitet”. Vi sätter
varje år sjukhusövergripande mål i vår verksamhetsplan, som vi sedan bryter ner till verksamhetsområdes-
och enhetsnivå.
De mål som årligen sätts för kvalitet och patientsäkerhet innefattar nationella uppdrag, uppdrag
på landstingsnivå och lokala prioriteringar. Många av våra kvalitetsindikatorer utgår från
de nationella indikatorer som tas fram och årligen presenteras av SKL, Sveriges Kommuner och
Landsting, Öppna Jämförelser.
Inom SLL, Stockholms läns landsting, finns centralt en patientsäkerhetskommitté, som varje år
föreslår patientsäkerhetsindikatorer för hela landstingets verksamhet.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Chefläkaren ansvarar för att det bedrivs ett strategiskt patientsäkerhetsarbete i organisationen.
Varje verksamhetschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs på respektive
verksamhetsområde.
Södersjukhuset har en central organisation för patientsäkerhetsarbetet med ett sjukhusövergripande
patientsäkerhetsråd och lokala patientsäkerhetsgrupper. Det övergripande patientsäkerhetsrådets
uppgift är bland annat att identifiera vanliga och allvarliga risker som är gemensamma
för många verksamheter inom sjukhuset, och att initiera åtgärder för att minska och
eliminera dessa risker.
De lokala patientsäkerhetsgrupperna på varje verksamhetsområde har bland annat till uppgift
att analysera och hantera avvikelser rapporterade i Händelsevis (landstingets gemensamma ITsystem
för avvikelserapportering).
Södersjukhusets styrelse visar intresse för patientsäkerhetsfrågor, inte minst genom att vid
varje styrelsemöte få en genomgång av någon av sjukhusets verksamhetschefer, såväl av verksamheten
och som av en aktuell Lex Maria anmälan och vilka åtgärder som vidtagits i anslutning
till inträffade händelser.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Uppföljning av verksamheten sker fortlöpande mellan sjukhusets vd och verksamhetschefer. Det
centrala i uppföljningen är verksamhetsområdets verksamhetsplan innehållande mål inom olika
perspektiv, där kvalitet och patientsäkerhet ingår.
4

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under 2012 samt vilka
åtgärder som genomförts för ökad kvalitet och patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Patientsäkerhetsarbetet har följt den struktur som beskrivits i tidigare stycke även under 2012.
För flertalet av de kvalitetsmål som ingår i sjukhusets vårdavtal har en förbättring skett, även
i de fall målnivå inte uppnåtts. Vi vill särskilt lyfta fram några exempel på kvalitets- och säkerhetsförbättringar
som vi arbetat med under året:
Höftprocessen
I landstinget finns ett övergripande mål att patienter med höftledsfraktur ska opereras inom 24
timmar från ankomsten till sjukhus. För att åstadkomma detta krävs en god planering och ett
fungerande samarbete mellan många olika aktörer: akutmottagningen, ortopediska verksamheten,
röntgen och anestesin. Under året har den här processen fortsatt varit i fokus, och landstingets
målnivå för denna indikator har överträffats med marginal.
Mål: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar skall vara hög
Målnivå 2012:71 procent
Resultat 2012: 87 procent
Resultat 2011: 80 procent
Strokeprocessen
För patienter som insjuknar i stroke (propp eller blödning i hjärnan) är ett snabbt omhändertagande
helt avgörande för det fortsatta förloppet. För vissa patienter kan blodproppslösande
behandling vara aktuell. Södersjukhuset har mycket goda resultat när det gäller att snabbt ge
sådan behandling. Arbete med att tillskapa tillräckligt många vårdplatser med särskilt inriktning
på strokepatienter har genomförts under året, och inför 2013 är vår förhoppning att vi ska bli
ännu bättre på omhändertagandet av denna stora och viktiga patientgrupp genom fler vårdplatser
inriktade särskilt på stroke.
Mål: Andel behandlade med propplösande behandling ska vara hög
Målnivå 2012: Minst 10 procent
Resultat 2012:12 procent
Resultat 2011:17 procent
Mål: Andel patienter med stroke vårdade på strokeenhet
Målnivå 2012: 90 procent
Resultat 2012: 88 procent
Resultat 2011: 80 procent
Akutprocessen
Akutmottagningen för vuxna är en av landets största akutmottagningar. Sedan flera år tillbaka
arbetar samtliga SLL:s akutsjukhus med att korta vistelsetiden på akutmottagningarna för våra
patienter. Under året har Södersjukhuset öppnat tio nya vårdplatser i anslutning till akutmottagningen
för att underlätta flödet för de patienter som är i behov av inläggning inom slutenvården.
Under maj månad öppnades också ”Se och behandla”, en utflyttning av omhändertagandet av
de mindre sjuka patienterna i en närliggande lokal till stora akutmottagningen. Trots detta är
5

vistelsetiden på akutmottagningen för vuxna fortfarande för lång. Under 2013 arbetar akutmottagningen
tillsammans med övriga verksamhetområden med verksamhet på akutmottagningen
i ett projekt ordnat av SKL; ”Akut förbättring”. I och med detta projekt kommer hela akutmottagningen
att ändra arbetssätt, och därmed korta väntetiderna, och öka såväl patientnöjdheten som
förbättra arbetsmiljön på akutmottagningen.
För barnakuten och för gynekologiska akutmottagningen som har sin verksamhet i andra delar
av sjukhuset finns också mål för vistelsetid på akutmottagningen, mål som sjukhuset uppfyller.
Mål: Andel patienter med vistelsetid på akutmottagningen som är mindre än 4 timmar
Målnivå 2012: 79 procent
Resultat 2012: 58 procent
Resultat 2011: 59 procent
Patientsäkerhetskulturen
En viktig del av arbetet med att förbättra säkerheten inom sjukvården är att vara medveten om
vilken kultur, vilket synsätt, som råder i organisationen när det gäller säkerhetsfrågor. Under
2012 har de verksamhetsområden som inte genomförde mätning av patientsäkerhetskulturen
med den av SKL nationellt rekommenderade enkäten 2011, gjort detta. Sjukhuset har fortsatt
särskilt höga värden för ”samarbetet inom enheten”, ”öppenhet i kommunikationen” och ”återföring
och kommunikation kring avvikelser”.
Resultatet är ett viktigt underlag för diskussioner i våra medarbetargrupper, för förståelse för
kulturens betydelse för att uppnå hög patientsäkerhet och för förbättringsarbete.
Målsättningen var att samtliga verksamhetsområden under 2011 och 2012 skulle genomföra
kulturmätningen. Samtliga verksamhetsområden utom ett har genomfört mätningen.
Identifiering av vårdskador
Under 2012 har samtliga opererande specialiteter på sjukhuset fortsatt arbetet med regelbundna
journalgranskningar i enlighet med SKL:s nationella handbok. Syftet är att identifiera
vårdskador och bakomliggande orsaker till att dessa uppstår, och utifrån det arbeta med förbättringsåtgärder.
En sjukhusövergripande granskning av tre månader slutenvård har också genomförts
under året inom ramen för SKL:s patientsäkerhetssatsning. Under 2013 kommer även de
medicinska specialiteterna på sjukhuset att införa metoden.
Mål: Andel opererande verksamheter som infört strukturerad journalgranskning med GTT (Global
Trigger Tool)
Målnivå 2012: 100 procent
Resultat 2012: 100 procent
Vårdrelaterade infektioner
Södersjukhuset har en strävan efter en mycket hög vårdhygienisk standard för att förebygga
vårdrelaterade infektioner. Sjukhuset deltar sedan många år i de nationella punktprevalensmätningar
som genomförs. Under 2011 visar mätningen att andelen patienter med en vårdrelaterad
infektion har sjunkit från 9,4 procent under våren till 8,3 procent vid höstens mätning. Under 2012
har resultatet ytterligare förbättrats då det genomsnittliga värdet av de genomförda mätning-
6

arna är 7,1 procent. Sjukhusets resultat är bättre än genomsnittet i riket och genomsnittet även
i SLL. Ett aktivt förbättringsarbete pågår inom många enheter med hygienronder, inrättande av
hygienombud och utbildning via landstingets webbaserade hygienutbildningen.
En särskild sjukhusgemensam satsning på att minska andelen patienter som drabbas av en
vårdrelaterad infektion har genomförts under 2012, kallad VRISS 2012 (Vårdrelaterade Infektioner
Ska Stoppas). Satsningen har fokuserat på tre områden:
1. Ökad följsamhet till basala hygienrutiner
I samband med den internationella handhygiendagen i maj gick startskottet till ett arbete med
att öka följsamheten till basala hygienrutiner. Då anordnades en aulaföreläsning med temat
”Handsken – vän eller fiende?”. Ett av de problem som identifierats inom sjukhuset är för låg följsamhet
till att sprita händerna före patientkontakt där handskar används. När handskar används
vid rätt tillfällen blir det lättare att göra rätt; en nyspritad hand är renare än en undersökningshandske.
Vår avsikt med det här delområdet är också att understryka vikten av att alla medarbetare
i vården inte bara gör rätt, utan också har teoretisk kunskapsbakgrund och förståelse för
varför det är rätt att göra på ett visst sätt.
2. Minskad andel patienter som drabbas av vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Då urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna gjordes en särskild
satsning för att minska dessa. Sjukhuset utlyste oktober till ”Urinblåsans månad”. Under månaden
genomfördes en rad aktiviteter:
• Föreläsning under temat ”Urinblåsan viktigare än du tror”, där risken med övertänjning av
urinblåsan om den överfylls lyftes fram. Vi har patientgrupper som genomför regelbundet självtappning
av urin, och de drabbas av återkommande urinvägsinfektioner. Föreläsningen innehöll
också ett avsnitt om vikten av rätt katetervård för alla patienter med behov av urinkateter.
• Kateterverkstad anordnades på sjukhusets kliniska träningscentrum vid ett flertal tillfällen.
Vid varje tillfälle fanns fyra olika stationer: 1) Hematuri (blodig urin) 2) Intern katetrisering 3)
Raka och krokiga rör – tips och råd om svårigheter vid katetrisering och 4) repetition av hur man
bäst sätter en urinkateter och kontrollerar att urinblåsan verkligen töms. Vid varje station fick
deltagarna ta del av både teori och praktisk kunskap. Verkstäderna besöktes av cirka 200 personer
och blev mycket uppskattade.
• Information på arbetsplatsträffar (APT) Alla chefer fick erbjudande om en kort information på
ett APT om åtgärder för att minska andelen urinvägsinfektioner på sin enhet. Många enheter och
läkarmöten besöktes under oktober och november.
Vår avsikt med det här delomådet var, förutom det praktiska handhavandets betydelse, även att
lyfta fram kombinationen av medarbetares patientnära forskning med praktisk klinisk verksamhet,
då en sjuksköterska på sjukhuset nyligt disputerat inom området. Arbetet under Urinblåsans
månad har uppmärksammats med Stockholms läns landstings kvalitetspris Gyllene
Äpplet.
3. VRISS-projektet (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas)
Med start september 2012 och under 8 månader framöver genomförs ett projekt enligt den så
kallade genombrottsmetoden för förbättringsarbete. Sju interprofessionella team från olika
verksamheter arbetar med att minska en specifik typ av vårdrelaterad infektion. Teamen arbetar
med öka följsamheten till SKL:s åtgärdsprogram för respektive infektion och med att öka
följsamheten till basala hygienrutiner. Flera av teamen har valt just urinvägsinfektioner för sitt
arbete, men också infektioner i samband med operation och venkatetrar uppmärksammas.
7

Effekten av hela satsningen på VRISS 2012, punkt 1-3 ovan, kommer att följas upp under 2013
avseende mätbara reslutat. Redan under 2012 har resultaten gällande VRI förbättrats, vilket
sannolikt beror på uppmärksamheten på området.
Satsningen har också uppmärksammats i media, till exempel Svensk sjuksköterskeförenings
tidning ”Omvårdnadsmagasinet” och ”Dagens Samhälle”.
Mål: Andel patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion ska minska
Målnivå 2012: 45 procent
Resultat 2012: 45 procent respektive 51 procent vid årets två mätningar
Resultat 2011: 83 procent resp 85 procent
Att identifiera patienter med undernäring är väsentligt för att kunna sätta in åtgärder under
vårdtiden och rapportera problemet vidare i vårdkedjan. Det regionala vårdprogrammet föreskriver
att nutritionsbedömningen ska göras inom 24 timmar.
Mål: Andel patienter som är nutritionsbedömda inom 24 timmar från ankomsten till vårdavdelningen
ska öka
Målnivå 2012: >45 procent
Resultat 2012: 63 procent
Resultat 2011: 49 procent
Kommunikation
För att minska riskerna vid muntliga överrapporteringar påbörjades införandet av SBAR (Situation,
Background, Assessment and Recommendation) som verktyg för säker kommunikation
inom sjukhuset under 2010. Arbetet fortsatte under 2011, och även 2012. Under 2013 planeras
en särskild satsning för att uppmärksamma SBAR på nytt och regelbundna utbildningar för alla
medarbetare kommer att genomföras.
8

Patientsäkerhet vid operationer
WHO:s checklista för säkra operationer används på samtliga operationsavdelningar. Följsamheten
till åtgärderna i checklistan följs upp regelbundet med stickprovskontroller.
Säker förlossning
Södersjukhusets kvinnoklinik initierade och deltog i ett nationellt projekt angående säker
förlossning 2010, som bland andra åtgärder innebar en omfattande extern revision. Projektet
slutfördes under 2010 och innebar att ett antal rutiner förändrades. Under 2011 genomfördes
journalgranskningar och stickprover för att säkerställa följsamhet till de nya riktlinjerna. Under
2012 har en särskild satsning på förstföderskornas förlossning genomförts. Satsningen har varit
intensiv under året och resulterat i fortsatt färre andel kejsarsnitt och lägre andel snitt efter
igångsättning i denna grupp.
Läkemedelsavstämningar
Läkemedelsavstämning, en metod framtagen för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar,
infördes på sjukhusets akutvårdsavdelning (AVA) under 2010. Samtidigt införs en läkemedelsberättelse
till patienten med syfte att ge patienten tydlig information om dennes läkemedel
och eventuella läkemedelsändringar som skett under vårdtiden. Under 2011 infördes
metoden på en vårdavdelning inom verksamhetsområde Internmedicin och under 2012 har
ytterligare två vårdavdelningar infört läkemedelsavstämning. Metoden är komplex och innebär
en process i ett flertag steg som ska genomföras och dokumenteras under patientens vårdtid.
Uppföljning genom stickprov en gång/månad genomförs på samtliga fyra vårdavdelningar. En
utmaning är att få följsamhet till alla steg i processen.
Mål: Införande av läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse
Målnivå 2012: Införande på ytterligare två internmedicinska vårdsavdelningar
Resultat 2012: Målet är uppnått, vilket innebär att akutvårdsavdelningen och tre internmedicinska
vårdavdelningar nu arbetar med läkemedelsavstämning.
Förbättrad patientövervakning och MIG-team
MIG-projektet (Mobil Intensivvårds Grupp) påbörjades 2007 på Södersjukhuset och har successivt
införts inom hela organisationen. Att införa MIG innebär en omfattande utbildningsinsats av
alla medarbetare för att säkerställa övervakningen enligt fasta sjukhusövergripande rutiner och
bedömning utifrån ett riskbedömningsinstrument. Uppföljning sker månadsvis för att säkerställa
god följsamhet och en fortsatt tillämpning i enlighet med riktlinjen för övervakning. Arbetet
med införande av MIG har uppmärksammats, bland annat på SKL:s patientsäkerhetskonferens i
januari 2013.
Under 2011 och 2012 har samtliga verksamhetsområden anslutits till MIG, och utbildning erbjuds
återkommande till samtliga medarbetare.
Hjärt-Lung-Räddning
Tiden till behandling med hjärtstartare är avgörande för chansen att överleva vid ett hjärtstopp
och varje minuts fördröjning minskar chansen till överlevnad. Mot den bakgrunden har ett beslut
fattats att samtliga vårdavdelningar och mottagningar ska ha en halvautomatisk hjärtstartare i
närområdet. Tidigare har hjärtstartare till övervägande del hanterats och förvarats av den personal
som larmas till ett hjärtstopp, och det finns då en risk för fördröjning.
9

Ett större antal hjärtstartare har placerats ut på sjukhuset 2011 och 2012, till samtliga vårdavdelningar.
Sjukhusets mottagningar kommer att få tillgång till hjärtstartare under 2013.
Utlokaliserade vårdplatser
Arbetet med att tillskapa fler vårdplatser och säkerställa att alla vårdplatser vid varje tillfälle
används på bästa möjliga sätt har fortsatt under 2012. Ett av målen med arbetet är att minska
antalet patienter som vårdas på annan enhet än den som utifrån diagnos är mest rätt. Variationen
under året har varit stor, och sammanhänger med infektionstrycket i samhället, halksäsong,
vinterkräksjuka och situationen för andra vårdgivare i vårdkedjan. Det interna arbetet
med hantering av vårdplatser innefattar nya rondrutiner, utskrivning kontinuerligt under dagen,
förbättrad kontakt med andra vårdgivare och god kontroll över in- och utflöde i verksamheten
under dagen. Antalet har varierat mellan 24 och 183 patienter varje månad under 2012, med ett
snitt på 73 patienter per månad. Från och med september månad 2012 rapporterar alla landets
akutsjukhus månatligen antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL.
Mål: Antal utlokaliserade patienter ska minska
Målnivå 2012 : Antal utlokaliserade patienter ska vara högst 50 per månad, i snitt.
Resultat 2012: 73 i snitt/månad
Resultat 2011: 67 i snitt/månad
Viktigt att uppmärksamma är att antal utlokaliserade patienter varierar stort under året, och att
många månader vårdades få patienter som utlokaliserade.
Antal satellitpatienter/månad
Mål 2012: Högst 50 satellitpatienter/månad
200
180
160
Utfall
Mål
140
120
100
80
60
40
20
0
Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
10

Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Södersjukhuset deltar i de olika nationella mätningar som genomförs av SKL. Sjukhuset deltar
också i ett stort antal nationella och regional kvalitetsregister. Patientenkäter genomförs såväl
lokalt för det egna förbättringsarbetet som utifrån Vårdval och nationella mätningar. Våra patienter
är generellt mycket nöjda med bemötandet och med helhetsintrycket av vården, men det
framkommer också områden där vi på olika sätt kan förbättra oss.
Resultatet i patientenkäten presenteras som ett PUK-värde (PUK = Patientupplevd kvalitet). Höga
värden eftersträvas.
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Patientenkäten 2012, Slutenvård
Resultatet presenteras som ett PUK-värde (PUK = Patientupplevd kvalitet)
85
75
75
69
69
85
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 3 § p 3
Södersjukhuset samverkar med ett stort antal externa aktörer inom vård och kommunal omsorg.
Viktiga fora är de regelbundet återkommande mötena med den geriatriska vården i närområdet
och företrädare för den kommunala omsorgen.
Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har sjukhuset sedan 2011 deltagit i projektet ”Vårdcoacher”,
där patienter med många samtidiga sjukvårdskontakter får hjälp att navigera i vården.
Under året har även patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) anslutits
till projektet. Ett delprojekt finns också inom Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.
11

Samverkan med närsjukvården sker via landstingets beslutsstöd VISS och inom flera specialiteter
förekommer regelbundna möten för diskussion om remisshantering, vårdnivåer och andra
samarbetsformer.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Riskanalyser genomförs i ökande omfattning inom alla verksamheter för att minimera risker för
att en patient ska drabbas av en vårdskada innan något har hänt. Riskanalyser genomförs inför
större planerade förändringar och riskområden i behov av fördjupad analys uppmärksammas i
samband med händelseanalyser enligt SKL´s modell.
Övergripande riskanalyser genomförs av enheter som Sjukhusservice och Medicinsk Teknik,
men också utgående från vårdverksamheterna.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 5
Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar
avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt
som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som
skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså
fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som
skulle kunna gå fel, och kan arbeta aktivt för att åtgärda det.
Sjukhusets ledningssystemet säkerställer att följande styrande dokument finns:
• Rutin för att anmäla till myndighet i enlighet i gällande författningar
• Rutin att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa
och åtgärda orsakerna samt följa upp vidtagna åtgärders effekt
• Rutin att sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehantering
till personal och andra berörda
• Rutin för att använda erfarenheterna från avvikelsehantering i det förebyggande riskarbetet
• Rutin för att ta tillvara förslag och klagomål från patienter, närstående och personal
Avvikelser
Under året har 3934 avvikelser rapporterats in i landstingets IT-stöd för avvikelserapportering
HändelseVis. Avvikelserapporteringen är ett av våra viktigaste underlag för förbättringsarbete,
där vi kan göra särskilda satsningar på de problemområden som framkommer, och följa upp om
de insatser vi gör ger önskat resultat. Delaktighet i utformningen av systemet är också en viktig
fråga för sjukhuset.
12

Inrapporterade avvikelser
4500
4000
3500
3770
3852 3934
3000
2500
2000
1500
1880
2415
3000
1000
500
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Det finns olika vägar för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål.
Många hör av sig direkt till den verksamhet man besökt, och ärendet hanteras lokalt av
berörd chef och medarbetare.
Andra hör av sig till sjukhusets patientombudsman via telefon eller e-post, och ärendet skickas
sedan vidare till det verksamhetsområde som varit inblandat i händelsen. Alla patienter och
närstående ska få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner
för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt!
Förutom de ärenden som handläggs på Södersjukhuset sammanställs och redovisas de ärenden
vi hanterar som inkommer från Socialstyrelsen, Patientnämnden och LÖF (landstingens ömsesidiga
försäkringsbolag). Rutiner för hur klagomål och synpunkter tas omhand finns beskrivna i
sjukhusets styrande dokument.
13

Antal
600
500
400
300
200
100
0
LexMariaärenden
Socialstyrelsen
och HSAN
Ärenden till Löf
Patientnämnden
Patientärenden Södersjukhuset
2007 2008 2009 2010 2011 2012
519
148
112
26
*Det högre antalet ärenden till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, 2011 förklaras av
ändrade rutiner inom Löf, som innebär att alla ärenden från och med det året rapporteras till en
central funktion inom sjukhuset.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Alltfler av våra verksamhetsområden bjuder in patienter och närstående i det löpande patientsäkerhetsarbetet.
Medverkan från patienter i framtagande av informationsmaterial, vid händelseanalyser
och i förbättringsarbete är något som vi vill utveckla mera!
Chefläkare, kvalitetssamordnare och patientombudsman träffar regelbundet representanter
från våra patientföreningar.
Kvinnoklinken arbetar med system för överrapportering mellan vårdpersonal med patientens
aktiva medverkan. Sachsska barn- och ungdomssjukhuset etablerar föräldraråd.
Södersjukhusets kommunikationsavdelning arbetar med sociala medier för att underlätta interaktion
mellan medborgare och sjukhusets verksamheter.
I arbetet med framtida nybyggnation på Södersjukhuset finns medborgarrepresentanter aktivt
med i processen.

Övergripande strategier för kommande år
Södersjukhusets målsättning är att integrera patientsäkerhet som en självklar del av vår organisation
och våra arbetssätt. Att arbeta med förbättringar av kvalitet och säkerhet är ett långsiktigt
arbete där vår strävan är att alltid bli ännu bättre!
I sjukhuset långsiktiga mål 2013-2015 betonas ”Säker vård med hög kvalitet” som ett av de högst
prioriterade målen.
Under 2013 kommer arbetet med att stärka området e-hälsa, för en bättre och förenklad interaktion
med medborgare och patienter, att stärkas, bland annat genom att en ny avdelning som
särskilt hanterar dessa frågor bildas. En viktig del i det arbetet är utvecklingen av våra tjänster i
Mina Vårdkontakter.
Vi kommer att ha fortsatt fokus på vårdrelaterade infektioner, och hur vi kan minska vårdskador
till följd av dessa. Arbetet med att hitta och förhindra undvikbara vårdskador är ett av våra
prioriterade områden.
Arbetet med att förbättra vårt omhändertagande på Akutmottagningen med allt fler sökande och
i trånga lokaler fortsätter. Under våren ändrar vi arbetssätt på hela vuxenakutmottagningen i
syfte att förbättra för såväl våra patienter som medarbetare.
Vi på Södersjukhuset vill på olika sätt bli bättre på att involvera patienter och närstående i vårt
arbete och hoppas att det ska märkas!
Välkommen att vara med på vår resa mot ständiga förbättringar och en säkrare sjukvård!

SJUKHUSBACKEN 10, 118 83 STOCKHOLM, TEL 08-616 10 00
SL BUSS 3, 4, 164, PENDELTÅG STOCKHOLM SÖDRA
WWW.SODERSJUKHUSET.SE
Södersjukhuset 2013